Nederländerna: Skillnad mellan sidversioner

Nederländerna (visa wikitext)

Versionen från 25 oktober 2010 kl. 15.08

4 110 byte lades till , 25 oktober 2010 kl. 15.08

nya avsnitt - fortfarande under konstruktion

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Flag of the Netherlands.svg.png|200px|right|Nederländernas flagga]]
-'''Det bor drygt 8 000 personer boende i Sverige som är födda i Nederländerna, och den nederländska invandringen till lantliga delas av landet har ökat på senare år.'''<ref>SCB:s statistik över utrikes födda 2009</ref>  Den nederländska invandringen till Sverige har dock gamla anor. Under hela 1600-talet tjänstgjorde åtskilliga holländska soldater och officerare i de svenska arméerna. Under samma tid invandrade även åtskilliga holländska industriidkare och handelsmän - som ibland sammanblandas med [[valloner]]na - till Sverige. För staden Göteborg kom holländarna att vara avgörande, då stadens första bebyggelse tillkom då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen år 1604. De första göteborgarna per definition anses vara de sju holländarna ''A. Cabeliau'', ''Paulus de Kempenere'', ''P. Coymans'', ''Herman Pelgroms'', ''Nyclaes de Hand'', ''Peeter Langer'' och ''Paridon van Horn'', som i ett brev daterat den 5 december 1606 meddelar ''Karl IX'' att man bildat ett ''Compani'' i syfte att befolka det nya Göteborg enligt privilegierna.
+'''Det bor drygt 8 000 personer boende i Sverige som är födda i Nederländerna, och den nederländska invandringen till glesbefolkade delas av landet har ökat på senare år.'''<ref>SCB:s statistik över utrikes födda 2009</ref> <ref>SVT Rapport, 4 december, 2008: "Fyrdubblad invandring till glesbygd" [http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22577&a=1335122&lid=is_search549588&lpos=266&queryArt549588=EU&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=26]</ref> <ref>DN 2009-01-24: "Svängrum lockar holländare till Sverige" [http://www.dn.se/nyheter/sverige/svangrum-lockar-hollandare-till-sverige-1.484442]</ref> Den nederländska invandringen till Sverige har dock gamla anor. Under hela 1600-talet tjänstgjorde åtskilliga holländska soldater och officerare i de svenska arméerna. Under samma tid invandrade även åtskilliga holländska industriidkare och handelsmän - som alltsomoftast sammanblandas med [[valloner]]na - till Sverige. För staden '''Göteborg''' kom holländarna att vara avgörande, då stadens första bebyggelse tillkom då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen år 1604. De första göteborgarna per definition anses vara de sju holländarna ''A. Cabeliau'', ''Paulus de Kempenere'', ''P. Coymans'', ''Herman Pelgroms'', ''Nyclaes de Hand'', ''Peeter Langer'' och ''Paridon van Horn'', som i ett brev daterat den 5 december 1606 meddelar ''Karl IX'' att man bildat ett ''Compani'' i syfte att befolka det nya Göteborg enligt privilegierna.
-''Gustav II Adolf'' anlitade holländare för att bygga den nya staden Göteborg, eftersom de vid denna tiden ansågs vara de största specialisterna på att bygga på sankmark. Den 23 maj 1621 utfärdades instruktioner för den svenske diplomaten juris doktor Johan Adler Salvius att som kommissarie leda stadens byggnad och organisation, och som gatuläggare (straatmaker) anställdes holländaren ''Jan Hendriksen'' samt ingenjören Johan Schultz med uppdraget att låta "afsticka och afdela" staden med hus, torg, gator och gränder. Redan på hösten samma år lämnade dock Salvius sitt uppdrag och ersattes av holländaren juris doktor ''Jacob van Dijck''. Som betalning fick de bland annat vittgående ekonomiska och rättsliga privilegier. Den ledande holländaren under de tidigaste förhandlingarna var ''Peter Langer'', men Gustav II Adolf anses på ett mycket skickligt sätt ha manövrerat fram de kompromisser som gynnade honom och Sverige.
+[[Fil:Willem av Orange.jpg|180px|thumb|left|Willem van Oranje]]
+''Gustav II Adolf'' anlitade holländare för att bygga den nya staden Göteborg, eftersom de vid denna tiden ansågs vara de största specialisterna på att bygga på sankmark. Den 23 maj 1621 utfärdades instruktioner för den svenske diplomaten Johan Adler Salvius att som kommissarie leda stadens byggnad och organisation, och som gatuläggare (straatmaker) anställdes holländaren ''Jan Hendriksen'' samt ingenjören Johan Schultz med uppdraget att låta "afsticka och afdela" staden med hus, torg, gator och gränder. Redan på hösten samma år lämnade dock Salvius sitt uppdrag och ersattes av holländaren ''Jacob van Dijck''. Som betalning fick de bland annat vittgående ekonomiska och rättsliga privilegier. Den ledande holländaren under de tidigaste förhandlingarna var ''Peter Langer'', men Gustav II Adolf anses på ett mycket skickligt sätt ha manövrerat fram de kompromisser som gynnade honom och Sverige.
 Den första ''registrerade'' göteborgaren per definition var holländaren ''Johan wan Lingen'' som den 13 juni 1621 erhöll "burskap som borgare", och som därmed fick ett ''borgarebrev'' efter att ha avlagt en ''borgared'', drygt en vecka efter Göteborgs bildande.<ref>Göteborgs Stads Borgarelängd 1621-1864, Personhistoriska Föreningen 1926 s. 28</ref>
+Också Stockholm befolkades successivt av holländare när Nederländerna utvecklades till en inflytelserik sjömakt. Bankirer, handelsmän, industriidkare, skeppsbyggare (regalskeppet Vasa byggdes av holländska skeppsbyggare), ersatte under 1600-talet många tyska handelsmän som verkat under Hansan men som fick mindre betydelse när de holländska handelsskeppen övertog stora delar av östersjöhandeln.
+Bland nederländska släkter i Sverige återfinns: ''De Geer'', ''de Besche'', ''Kock'', ''Ackern'', ''Weyand'', ''Kuyl/Kuylenstierna'', ''Mellbin'', ''Nannings'', ''von der Luft'', ''Frumerie'', ''Kaas'', ''Graver'', ''Kryger'', ''Meitens'', ''Silentz'', m.fl.
@@ Rad 17: / Rad 19: @@
 ==Administrativ indelning==
+'''Nederländerna är sammansatt av tolv provinser''', den senaste - Flevoland - blev till på nyvunnet land ur Zuider Zee/IJsselmeer den 1 januari 1986: ''Drenthe'', ''Flevoland'', ''Fryslân'' eller ''Friesland'', ''Gelderland'', ''Groningen'', ''Limburg'', ''Noord-Brabant'', ''Noord-Holland'', ''Overijssel'', ''Utrecht'', ''Zeeland'' och ''Zuid-Holland''.
 Här kan du beskriva landets administrativa indelning, om det är viktigt för t.ex. folkbokföringen eller arkivbeståndet. För att åskådliggöra antalet administrativ regioner så kan du lista dem efter varandra. Kom ihåg att bara beskriva det som är viktigt ur släktforskningsperspektiv. Var noga med att också översätta institutionernas namn så att man kan läsa dem både på svenska och landets huvudspråk.
@@ Rad 53: / Rad 57: @@
 ===Civil folkbokföring===
+Den civila folkbokföringen i Nederländerna inleddes 1811 på order av Napoleon under den franska ockupationen 1795-1813. Idag förs bokföringen lokalt i varje kommun/liten stad/. Det finns fyra typer av folkbokförningsarkiv:
+*'''Register över födda''': innehåller oftast ''namn'', ''ålder'', ''yrken'' och ''föräldrarnas adress'' och ''dopvittnernas namn''.
+*'''Register över vigda och skilda''' innehåller ''namn'', ''ålder'', ''födelseort'', ''yrken'' och ''bostadsort'' för brud och brudgum. Utöver detta finner man namn, ''ålder'' (efter 1907), ''yrken'' och ''adresser'' för parets ''föräldrar'' och ''vittnena''. (Observera att det på 1800-talet i Nederländerna var det normala att gifta sig på brudens bostadsort.) Varje vigseldokument har bilagor.
+*'''Register över döda''' innehåller ''namn'', ''ålder'', ''adresser'', ''datum för dödsfallet'', och oftast namn på efterlevande maken/makan. Det finns också uppgifter om vem som registrerat den avlidne, och ibland även dennes föräldrars namn.
+*'''Lysningsregister''' finns på brudens och brudgummens bostadsort. Ett stort problem med dessa register är bristen på index, vilket gör sökningen tidsödande.
+De ovannämnda registren är arkiverade i ''nationella'', ''kommun-'' och ''regionalarkiv'' för perioden 1811-1912. ''Fullmäktige'' i varje kommun avgör i vilket arkiv registren ska placeras, vilket gör att forskaren kan behöva resa runt i hela landet för att titta på registren för de olika kommunerna. Oftast får man betala en avgift för att se registren. Det går också att få kopior av dokumenten.
+De tre första av registren ovan har gjorts tillgängliga med hjälp av "tioårs-listorna", ett alfabetiskt index över efternamn, uppställda i tioårsperioder.
+Tillägg till vigseldokument: Dessa tillägg rörande vigseldokumenten skall iordningställas av arkivtjänstemannen i den kommun där vigseln äger rum. Tjänstemannen avgör om alla krav för bröllopet är uppfyllda.  Dessa tillägg är värdefulla för släktforskaren.  De innehåller kopior av födda-registren för brud och brudgum eller, för perioden 1811-1855(ca), kopior av dopregistreringen.  Genom dessa dokument kan forskaren ofta få reda på parets religion, vilket är betydelsefullt för den fortsatta forskningen.
+Dessutom hittar man kopior av föräldrarnas dödsattester (i förekommande fall) och uppgifter om tidigare partners. Andra källor som kan finnas med är myndighetsbevis, läkarundersökningar och,  i början av 1800-talet, intyg att brudgummen har uppfyllt kraven i värnpliktslagen.
 Här kan du skriva om landets folkbokföring, hur den fungerar, hur den är uppbyggd, var man kan hämta uppgifter ur den, vilka myndigheter som ansvarar för den, och vilka slags uppgifter man kan förvänta sig att hitta i respektive attest.