emailconfirmed
5 921
redigeringar
Nederländerna: Skillnad mellan sidversioner
ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) (kategori) |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
[[Fil:Brabantiska dräkter.jpg|200px|thumb|left|Nederländare från Noord-Brabant (1800-tal)]] | [[Fil:Brabantiska dräkter.jpg|200px|thumb|left|Nederländare från Noord-Brabant (1800-tal)]] | ||
''Gustav II Adolf'' anlitade holländare för att bygga den nya staden Göteborg, eftersom de vid denna tiden ansågs vara de största specialisterna på att bygga på sankmark. Den 23 maj 1621 utfärdades instruktioner för den svenske diplomaten Johan Adler Salvius att som kommissarie leda stadens byggnad och organisation, och som gatuläggare (straatmaker) anställdes holländaren ''Jan Hendriksen'' samt ingenjören Johan Schultz med uppdraget att låta "afsticka och afdela" staden med hus, torg, gator och gränder. Redan på hösten samma år lämnade dock Salvius sitt uppdrag och ersattes av holländaren ''Jacob van Dijck''. Som betalning fick de bland annat vittgående ekonomiska och rättsliga privilegier. Den ledande holländaren under de tidigaste förhandlingarna var '' | ''Gustav II Adolf'' anlitade holländare för att bygga den nya staden Göteborg, eftersom de vid denna tiden ansågs vara de största specialisterna på att bygga på sankmark. Den 23 maj 1621 utfärdades instruktioner för den svenske diplomaten Johan Adler Salvius att som kommissarie leda stadens byggnad och organisation, och som gatuläggare (straatmaker) anställdes holländaren ''Jan Hendriksen'' samt ingenjören Johan Schultz med uppdraget att låta "afsticka och afdela" staden med hus, torg, gator och gränder. Redan på hösten samma år lämnade dock Salvius sitt uppdrag och ersattes av holländaren ''Jacob van Dijck''. Som betalning fick de bland annat vittgående ekonomiska och rättsliga privilegier. Den ledande holländaren under de tidigaste förhandlingarna var ''Peeter Langer'', men Gustav II Adolf anses på ett mycket skickligt sätt ha manövrerat fram de kompromisser som gynnade honom och Sverige. | ||
Den första ''registrerade'' göteborgaren per definition var holländaren ''Johan wan Lingen'' som den 13 juni 1621 erhöll "burskap som borgare", och som därmed fick ett ''borgarebrev'' efter att ha avlagt en ''borgared'', drygt en vecka efter Göteborgs bildande.<ref>Göteborgs Stads Borgarelängd 1621-1864, Personhistoriska Föreningen 1926 s. 28</ref> | Den första ''registrerade'' göteborgaren per definition var holländaren ''Johan wan Lingen'' som den 13 juni 1621 erhöll "burskap som borgare", och som därmed fick ett ''borgarebrev'' efter att ha avlagt en ''borgared'', drygt en vecka efter Göteborgs bildande.<ref>Göteborgs Stads Borgarelängd 1621-1864, Personhistoriska Föreningen 1926 s. 28</ref> | ||