Nederländerna: Skillnad mellan sidversioner

Nederländerna (visa wikitext)

Versionen från 29 oktober 2010 kl. 09.01

462 byte lades till , 29 oktober 2010 kl. 09.01

fotnoter och småkompletteringar

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Flag of the Netherlands.svg.png|200px|right|Nederländernas flagga]]
-'''Det bor drygt 8 000 personer i Sverige som är födda i Nederländerna, och den nederländska invandringen till glesbefolkade delar av landet har ökat på senare år.'''<ref>SCB:s statistik över utrikes födda 2009</ref> <ref>SVT Rapport, 4 december, 2008: "Fyrdubblad invandring till glesbygd" [http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22577&a=1335122&lid=is_search549588&lpos=266&queryArt549588=EU&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=26]</ref> <ref>DN 2009-01-24: "Svängrum lockar holländare till Sverige" [http://www.dn.se/nyheter/sverige/svangrum-lockar-hollandare-till-sverige-1.484442]</ref> Den nederländska invandringen till Sverige har dock gamla anor. Under hela 1600-talet tjänstgjorde åtskilliga holländska soldater och officerare i de svenska arméerna. Under samma tid invandrade även åtskilliga holländska industriidkare och handelsmän - som alltsomoftast sammanblandas med [[valloner]]na - till Sverige. För staden '''Göteborg''' kom holländarna att vara avgörande, då stadens första bebyggelse tillkom då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen år 1604. De första göteborgarna per definition anses vara de sju holländarna ''A. Cabeliau'', ''Paulus de Kempenere'', ''P. Coymans'', ''Herman Pelgroms'', ''Nyclaes de Hand'', ''Peeter Langer'' och ''Paridon van Horn'', som i ett brev daterat den 5 december 1606 meddelar ''Karl IX'' att man bildat ett ''Compani'' i syfte att befolka det nya Göteborg enligt privilegierna.
+'''Det bor drygt 8 000 personer i Sverige som är födda i Nederländerna''' (eller '''Holland''' som det också kallas), och den nederländska invandringen till glesbefolkade delar av landet har ökat på senare år.<ref>SCB:s statistik över utrikes födda 2009</ref> <ref>SVT Rapport, 4 december, 2008: "Fyrdubblad invandring till glesbygd" [http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22577&a=1335122&lid=is_search549588&lpos=266&queryArt549588=EU&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=26]</ref> <ref>DN 2009-01-24: "Svängrum lockar holländare till Sverige" [http://www.dn.se/nyheter/sverige/svangrum-lockar-hollandare-till-sverige-1.484442]</ref> Den nederländska invandringen till Sverige har dock gamla anor. Under hela 1600-talet tjänstgjorde åtskilliga holländska soldater och officerare i de svenska arméerna. Under samma tid invandrade även åtskilliga holländska industriidkare och handelsmän - som alltsomoftast sammanblandas med [[valloner]]na - till Sverige. För staden '''Göteborg''' kom holländarna att vara avgörande, då stadens första bebyggelse tillkom då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen år 1604. De första göteborgarna per definition anses vara de sju holländarna ''A. Cabeliau'', ''Paulus de Kempenere'', ''P. Coymans'', ''Herman Pelgroms'', ''Nyclaes de Hand'', ''Peeter Langer'' och ''Paridon van Horn'', som i ett brev daterat den 5 december 1606 meddelar ''Karl IX'' att man bildat ett ''Compani'' i syfte att befolka det nya Göteborg enligt privilegierna.
 [[Fil:Brabantiska dräkter.jpg|200px|thumb|left|Nederländare från Noord-Brabant (1800-tal)]]
@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Den första ''registrerade'' göteborgaren per definition var holländaren ''Johan wan Lingen'' som den 13 juni 1621 erhöll "burskap som borgare", och som därmed fick ett ''borgarebrev'' efter att ha avlagt en ''borgared'', drygt en vecka efter Göteborgs bildande.<ref>Göteborgs Stads Borgarelängd 1621-1864, Personhistoriska Föreningen 1926 s. 28</ref>
-Också Stockholm befolkades successivt av holländare när Nederländerna utvecklades till en inflytelserik sjömakt. Bankirer, handelsmän, industriidkare, skeppsbyggare (regalskeppet Vasa byggdes av holländska skeppsbyggare), ersatte under 1600-talet många tyska handelsmän som verkat under Hansan men som fick mindre betydelse när de holländska handelsskeppen övertog stora delar av östersjöhandeln.
+Också Stockholm, Karlskrona, och andra städer<ref>Christina Dalhede: ''Handelsfamiljer på Stormaktstidens Europamarknad'', Partille 2001.</ref> befolkades successivt av holländare när Nederländerna utvecklades till en inflytelserik sjömakt. Bankirer, handelsmän, industriidkare, skeppsbyggare (regalskeppen ''Tre Kronor'' och ''Vasa''<ref>Populär Historia 6/2005, Lars Ericson Wolke: "Kungligt skrytbygge" [http://www.historiskamedia.se/o.o.i.s?id=43&vid=1117]</ref> byggdes av holländska skeppsbyggare<ref>Se ''Henrik Hybertsson'' i Svenska Wikipedia [http://sv.wikipedia.org/wiki/Henrik_Hybertsson]</ref>), ersatte under 1600-talet många tyska handelsmän som verkat under [[Hansan]] men som fick mindre betydelse när de holländska handelsskeppen övertog stora delar av östersjöhandeln.
-Bland nederländska släkter i Sverige återfinns: ''De Geer'', ''de Besche'', ''Kock'', ''Ackern'', ''Weyand'', ''Kuyl/Kuylenstierna'', ''Mellbin'', ''Nannings'', ''von der Luft'', ''Frumerie'', ''Kaas'', ''Graver'', ''Kryger'', ''Meitens'', ''Silentz'', ''Momma/Reenstierna'', ''Leuhusen'', ''Weldhuisen'', m.fl.
+Bland nederländska släkter i Sverige återfinns: ''De Geer'', ''de Besche'', ''Kock'', ''Ackern'', ''Weyand'', ''Kuyl/Kuylenstierna'', ''Mellbin'', ''Nannings'', ''von der Luft'', ''Frumerie'', ''Kaas'', ''Graver'', ''Kryger'', ''Meitens'', ''Silentz'', ''Momma/Reenstierna'', ''Leuhusen'', ''Weldhuisen'', ''Valck'', "de Groote", m.fl.
 [[Fil:Karta-över-nederländerna.png|250px|thumb|right|Karta över Nederländernas provinser]]