Nederländerna: Skillnad mellan sidversioner

32 byte lades till ,  26 oktober 2010 kl. 14.53
m
ingen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 2: Rad 2:
'''Det bor drygt 8 000 personer boende i Sverige som är födda i Nederländerna, och den nederländska invandringen till glesbefolkade delas av landet har ökat på senare år.'''<ref>SCB:s statistik över utrikes födda 2009</ref> <ref>SVT Rapport, 4 december, 2008: "Fyrdubblad invandring till glesbygd" [http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22577&a=1335122&lid=is_search549588&lpos=266&queryArt549588=EU&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=26]</ref> <ref>DN 2009-01-24: "Svängrum lockar holländare till Sverige" [http://www.dn.se/nyheter/sverige/svangrum-lockar-hollandare-till-sverige-1.484442]</ref> Den nederländska invandringen till Sverige har dock gamla anor. Under hela 1600-talet tjänstgjorde åtskilliga holländska soldater och officerare i de svenska arméerna. Under samma tid invandrade även åtskilliga holländska industriidkare och handelsmän - som alltsomoftast sammanblandas med [[valloner]]na - till Sverige. För staden '''Göteborg''' kom holländarna att vara avgörande, då stadens första bebyggelse tillkom då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen år 1604. De första göteborgarna per definition anses vara de sju holländarna ''A. Cabeliau'', ''Paulus de Kempenere'', ''P. Coymans'', ''Herman Pelgroms'', ''Nyclaes de Hand'', ''Peeter Langer'' och ''Paridon van Horn'', som i ett brev daterat den 5 december 1606 meddelar ''Karl IX'' att man bildat ett ''Compani'' i syfte att befolka det nya Göteborg enligt privilegierna.
'''Det bor drygt 8 000 personer boende i Sverige som är födda i Nederländerna, och den nederländska invandringen till glesbefolkade delas av landet har ökat på senare år.'''<ref>SCB:s statistik över utrikes födda 2009</ref> <ref>SVT Rapport, 4 december, 2008: "Fyrdubblad invandring till glesbygd" [http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22577&a=1335122&lid=is_search549588&lpos=266&queryArt549588=EU&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=26]</ref> <ref>DN 2009-01-24: "Svängrum lockar holländare till Sverige" [http://www.dn.se/nyheter/sverige/svangrum-lockar-hollandare-till-sverige-1.484442]</ref> Den nederländska invandringen till Sverige har dock gamla anor. Under hela 1600-talet tjänstgjorde åtskilliga holländska soldater och officerare i de svenska arméerna. Under samma tid invandrade även åtskilliga holländska industriidkare och handelsmän - som alltsomoftast sammanblandas med [[valloner]]na - till Sverige. För staden '''Göteborg''' kom holländarna att vara avgörande, då stadens första bebyggelse tillkom då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen år 1604. De första göteborgarna per definition anses vara de sju holländarna ''A. Cabeliau'', ''Paulus de Kempenere'', ''P. Coymans'', ''Herman Pelgroms'', ''Nyclaes de Hand'', ''Peeter Langer'' och ''Paridon van Horn'', som i ett brev daterat den 5 december 1606 meddelar ''Karl IX'' att man bildat ett ''Compani'' i syfte att befolka det nya Göteborg enligt privilegierna.


[[Fil:Willem av Orange.jpg|180px|thumb|left|Willem van Oranje]]
[[Fil:Brabantiska dräkter.jpg|200px|thumb|left|Nederländare från Noord-Brabant (1800-tal)]]
''Gustav II Adolf'' anlitade holländare för att bygga den nya staden Göteborg, eftersom de vid denna tiden ansågs vara de största specialisterna på att bygga på sankmark. Den 23 maj 1621 utfärdades instruktioner för den svenske diplomaten Johan Adler Salvius att som kommissarie leda stadens byggnad och organisation, och som gatuläggare (straatmaker) anställdes holländaren ''Jan Hendriksen'' samt ingenjören Johan Schultz med uppdraget att låta "afsticka och afdela" staden med hus, torg, gator och gränder. Redan på hösten samma år lämnade dock Salvius sitt uppdrag och ersattes av holländaren ''Jacob van Dijck''. Som betalning fick de bland annat vittgående ekonomiska och rättsliga privilegier. Den ledande holländaren under de tidigaste förhandlingarna var ''Peter Langer'', men Gustav II Adolf anses på ett mycket skickligt sätt ha manövrerat fram de kompromisser som gynnade honom och Sverige.
''Gustav II Adolf'' anlitade holländare för att bygga den nya staden Göteborg, eftersom de vid denna tiden ansågs vara de största specialisterna på att bygga på sankmark. Den 23 maj 1621 utfärdades instruktioner för den svenske diplomaten Johan Adler Salvius att som kommissarie leda stadens byggnad och organisation, och som gatuläggare (straatmaker) anställdes holländaren ''Jan Hendriksen'' samt ingenjören Johan Schultz med uppdraget att låta "afsticka och afdela" staden med hus, torg, gator och gränder. Redan på hösten samma år lämnade dock Salvius sitt uppdrag och ersattes av holländaren ''Jacob van Dijck''. Som betalning fick de bland annat vittgående ekonomiska och rättsliga privilegier. Den ledande holländaren under de tidigaste förhandlingarna var ''Peter Langer'', men Gustav II Adolf anses på ett mycket skickligt sätt ha manövrerat fram de kompromisser som gynnade honom och Sverige.


Rad 128: Rad 128:


----
----
Källor:
Fotnoter:
<references/>
<references/>


[[Kategori:Länder]]
[[Kategori:Länder]]
[[Kategori:Utlandsforskning]]
[[Kategori:Utlandsforskning]]
emailconfirmed
5 921

redigeringar