Nederländerna: Skillnad mellan sidversioner

[[Fil:Flag of the Netherlands.svg.png|200px|right|Nederländernas flagga]]

'''Det bor drygt 8 000 personer i Sverige som är födda i Nederländerna''' (eller '''Holland''' som det också kallas), och den nederländska invandringen till glesbefolkade delar av landet har ökat på senare år.<ref>SCB:s statistik över utrikes födda 2009</ref> <ref>SVT Rapport, 4 december, 2008: "Fyrdubblad invandring till glesbygd" [http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22577&a=1335122&lid=is_search549588&lpos=266&queryArt549588=EU&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=26]</ref> <ref>DN 2009-01-24: "Svängrum lockar holländare till Sverige" [http://www.dn.se/nyheter/sverige/svangrum-lockar-hollandare-till-sverige-1.484442]</ref> Den nederländska invandringen till Sverige har dock gamla anor. Under hela 1600-talet tjänstgjorde åtskilliga holländska soldater och officerare i de svenska arméerna. Under samma tid invandrade även åtskilliga holländska industriidkare och handelsmän - som alltsomoftast sammanblandas med [[valloner]]na - till Sverige. För staden '''Göteborg''' kom holländarna att vara avgörande, då stadens första bebyggelse tillkom då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen år 1604. De första göteborgarna per definition anses vara de sju holländarna ''A. Cabeliau'', ''Paulus de Kempenere'', ''P. Coymans'', ''Herman Pelgroms'', ''Nyclaes de Hand'', ''Peeter Langer'' och ''Paridon van Horn'', som i ett brev daterat den 5 december 1606 meddelar ''Karl IX'' att man bildat ett ''Compani'' i syfte att befolka det nya Göteborg enligt privilegierna.

''Gustav II Adolf'' anlitade holländare för att bygga den nya staden Göteborg, eftersom de vid denna tiden ansågs vara de största specialisterna på att bygga på sankmark. Den 23 maj 1621 utfärdades instruktioner för den svenske diplomaten Johan Adler Salvius att som kommissarie leda stadens byggnad och organisation, och som gatuläggare (straatmaker) anställdes holländaren ''Jan Hendriksen'' samt ingenjören Johan Schultz med uppdraget att låta "afsticka och afdela" staden med hus, torg, gator och gränder. Redan på hösten samma år lämnade dock Salvius sitt uppdrag och ersattes av holländaren ''Jacob van Dijck''. Som betalning fick de bland annat vittgående ekonomiska och rättsliga privilegier. Den ledande holländaren under de tidigaste förhandlingarna var ''Peter Langer'', men Gustav II Adolf anses på ett mycket skickligt sätt ha manövrerat fram de kompromisser som gynnade honom och Sverige.

Vid Westfaliska freden 1648 blev Nederländerna självständigt från Spanien. Under 1600-talet blev landet världens ledande handelsmakt och behärskade stora delar av den europeiska handeln men även den nya handeln med kolonier i framför allt Afrika och Asien. Nederländerna skaffade sig besittningar i Afrika, Sydostasien och Västindien. Enorma rikedomar samlades i städerna och kulturen blomstrade.

'''''Nationaal Archief''' (Riksarkivet i Nederländerna)'' lagrar handlingar med anknytning till landets historia, kultur och folkliv. Nationaal Archief är beläget i Haag och är landets största offentliga arkiv. Nästan 1 000 år av holländsk historia är lagrad där, i 93 hyllkilometer dokument, kartor, teckningar och fotografier. I nationalarkivet ingår fler än 6 000 olika arkiv och innehåller poster av nationell karaktär. Riksarkivet lagrar dessutom alla handlingar från kolonialtiden, då Nederländerna var en kolonial stormakt med besittningar i Nord- och Sydamerika<ref>Dutch colonization of the Americas - Engelska Wikipedia [http://en.wikipedia.org/wiki/Dutch_colonization_of_the_Americas]</ref> ''(Nya Amsterdam, Nya Sverige, Surinam, m.fl.)'', Västindien ''(Curaçao, Nederländska Antillerna, m.fl.)'', Afrika ''(Sydafrika)''<ref>Svenska Wikipedias "Boer" [http://sv.wikipedia.org/wiki/Boer]</ref>, Asien ''(Indonesien, Ceylon, Dejima, m.fl.)'' samt Oceanien ''(Västpapua)''.

:Telefon: 070-331-5400 (allmän information)

:070-331-5444 (beståndsinformation)

:Fax: 070-331 5499

:Telefon: +31 70 31 40 911

:Fax +31 70 31 40 450

Migrationer har alltid förekommit i alla länder. Här kan du beskriva in- och utflyttning med en kort historik.

I '''Koninklijk Huisarchief''', som motsvarar det ''svenska hovarkivet'', återfinns personliga notiser över medlemmarna av huset Nassau och Orange Nassau från 1300-talet fram till nutid.

'''Koninklijk Huisarchief'''<br>

''Adress:'' Paleis Noordeinde,<br>

Den Haag (Via Paleistuin, Prinsessewal)<br>

''Postadress:''<br>

Postbus 30412, 2500 GK - Haag<br>

Nederländerna<br>

Telefon: (+3170) 362-47-01, (+3170) 362-47-01<br>

Fax: (+3170) 365-93-48<br>

E-post: ''koninklijk.huisarchief@dkh.nl''

'''Hoge Raad van Adel''' motsvarar det svenska ''riddarhuset''. Rådgivning om adelsfrågor, heraldik (motsvarande riksheraldiker), namnbyten, militära emblem, flaggor, etc, samt rådgivning till företag och privatpersoner om släktforskning och heraldik.

'''Hoge Raad van Adel'''<br>

Adress: Nassaulaan 2-B, 2514 JS Haag<br>

Postadress: Postbus 16325, 2500 BH Haag<br>

Telefon: (+3170) 361-42-81, (+3170) 361-42-81<br>

Fax: (+3170) 363-17-12<br>

E-post: info@hogeraadvanadel.nl<br>

Webbplats: http://www.hogeraadvanadel.nl/

* Genlias  http://www.genlias.nl/nl/page0.jsp  

* Digital Resources Netherland and Belgium http://www.geneaknowhow.net/digi/resources.html

* Central Bureau for Genealogy http://www.genealogie.nl/