Nederländerna: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
10 253 byte lades till ,  17 mars 2015 kl. 12.54
(31 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Flag of the Netherlands.svg.png|200px|right|Nederländernas flagga]]
[[Fil:Flag of the Netherlands.svg.png|250px|right|Nederländernas flagga]]
'''Det bor drygt 8 000 personer i Sverige som är födda i Nederländerna''' (eller '''Holland''' som det också kallas), och den nederländska invandringen till glesbefolkade delar av landet har ökat på senare år.<ref>SCB:s statistik över utrikes födda 2009</ref> <ref>SVT Rapport, 4 december, 2008: "Fyrdubblad invandring till glesbygd" [http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22577&a=1335122&lid=is_search549588&lpos=266&queryArt549588=EU&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=26]</ref> <ref>DN 2009-01-24: "Svängrum lockar holländare till Sverige" [http://www.dn.se/nyheter/sverige/svangrum-lockar-hollandare-till-sverige-1.484442]</ref> Den nederländska invandringen till Sverige har dock gamla anor. Under hela 1600-talet tjänstgjorde åtskilliga holländska soldater och officerare i de svenska arméerna. Under samma tid invandrade även åtskilliga holländska industriidkare och handelsmän - som alltsomoftast sammanblandas med [[valloner]]na - till Sverige. För staden '''Göteborg''' kom holländarna att vara avgörande, då stadens första bebyggelse tillkom då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen år 1604. De första göteborgarna per definition anses vara de sju holländarna ''A. Cabeliau'', ''Paulus de Kempenere'', ''P. Coymans'', ''Herman Pelgroms'', ''Nyclaes de Hand'', ''Peeter Langer'' och ''Paridon van Horn'', som i ett brev daterat den 5 december 1606 meddelar ''Karl IX'' att man bildat ett ''Compani'' i syfte att befolka det nya Göteborg enligt privilegierna.
'''Det bor drygt 8 000 personer i Sverige som är födda i Nederländerna''' (eller '''Holland''' som det också kallas), och den nederländska [[Invandringen till Sverige|invandringen]] till glesbefolkade delar av landet har ökat på senare år.<ref>SCB:s statistik över utrikes födda 2009</ref> <ref>SVT Rapport, 4 december, 2008: "Fyrdubblad invandring till glesbygd" [http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22577&a=1335122&lid=is_search549588&lpos=266&queryArt549588=EU&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=26]</ref> <ref>DN 2009-01-24: "Svängrum lockar holländare till Sverige" [http://www.dn.se/nyheter/sverige/svangrum-lockar-hollandare-till-sverige-1.484442]</ref> Den nederländska invandringen till Sverige har dock gamla anor. Under hela 1600-talet tjänstgjorde åtskilliga holländska soldater och officerare i de svenska arméerna. Under samma tid invandrade även åtskilliga holländska industriidkare och handelsmän - som alltsomoftast sammanblandas med [[valloner]]na - till Sverige. För staden '''Göteborg''' kom holländarna att vara avgörande, då stadens första bebyggelse tillkom då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen år 1604. De första göteborgarna per definition anses vara de sju holländarna ''A. Cabeliau'', ''Paulus de Kempenere'', ''P. Coymans'', ''Herman Pelgroms'', ''Nyclaes de Hand'', ''Peeter Langer'' och ''Paridon van Horn'', som i ett brev daterat den 5 december 1606 meddelar ''Karl IX'' att man bildat ett ''Compani'' i syfte att befolka det nya Göteborg enligt privilegierna.


[[Fil:Brabantiska dräkter.jpg|200px|thumb|left|Nederländare från Noord-Brabant (1800-tal)]]
[[Fil:Brabantiska dräkter.jpg|200px|thumb|left|Nederländare från Noord-Brabant (1800-tal)]]
''Gustav II Adolf'' anlitade holländare för att bygga den nya staden Göteborg, eftersom de vid denna tiden ansågs vara de största specialisterna på att bygga på sankmark. Den 23 maj 1621 utfärdades instruktioner för den svenske diplomaten Johan Adler Salvius att som kommissarie leda stadens byggnad och organisation, och som gatuläggare (straatmaker) anställdes holländaren ''Jan Hendriksen'' samt ingenjören Johan Schultz med uppdraget att låta "afsticka och afdela" staden med hus, torg, gator och gränder. Redan på hösten samma år lämnade dock Salvius sitt uppdrag och ersattes av holländaren ''Jacob van Dijck''. Som betalning fick de bland annat vittgående ekonomiska och rättsliga privilegier. Den ledande holländaren under de tidigaste förhandlingarna var ''Peter Langer'', men Gustav II Adolf anses på ett mycket skickligt sätt ha manövrerat fram de kompromisser som gynnade honom och Sverige.
''Gustav II Adolf'' anlitade holländare för att bygga den nya staden Göteborg, eftersom de vid denna tiden ansågs vara de största specialisterna på att bygga på sankmark. Den 23 maj 1621 utfärdades instruktioner för den svenske diplomaten Johan Adler Salvius att som kommissarie leda stadens byggnad och organisation, och som gatuläggare (straatmaker) anställdes holländaren ''Jan Hendriksen'' samt ingenjören Johan Schultz med uppdraget att låta "afsticka och afdela" staden med hus, torg, gator och gränder. Redan på hösten samma år lämnade dock Salvius sitt uppdrag och ersattes av holländaren ''Jacob van Dijck''. Som betalning fick de bland annat vittgående ekonomiska och rättsliga privilegier. Den ledande holländaren under de tidigaste förhandlingarna var ''Peeter Langer'', men Gustav II Adolf anses på ett mycket skickligt sätt ha manövrerat fram de kompromisser som gynnade honom och Sverige.


Den första ''registrerade'' göteborgaren per definition var holländaren ''Johan wan Lingen'' som den 13 juni 1621 erhöll "burskap som borgare", och som därmed fick ett ''borgarebrev'' efter att ha avlagt en ''borgared'', drygt en vecka efter Göteborgs bildande.<ref>Göteborgs Stads Borgarelängd 1621-1864, Personhistoriska Föreningen 1926 s. 28</ref>
Den första ''registrerade'' göteborgaren per definition var holländaren ''Johan wan Lingen'' som den 13 juni 1621 erhöll "burskap som borgare", och som därmed fick ett ''borgarebrev'' efter att ha avlagt en ''borgared'', drygt en vecka efter Göteborgs bildande.<ref>Göteborgs Stads Borgarelängd 1621-1864, Personhistoriska Föreningen 1926 s. 28</ref>
Rad 20: Rad 20:
==Administrativ indelning==
==Administrativ indelning==


'''Nederländerna är sammansatt av tolv provinser''', den senaste - Flevoland - blev till på nyvunnet land ur Zuider Zee/IJsselmeer den 1 januari 1986: ''Drenthe'', ''Flevoland'', ''Fryslân'' eller ''Friesland'', ''Gelderland'', ''Groningen'', ''Limburg'', ''Noord-Brabant'', ''Noord-Holland'', ''Overijssel'', ''Utrecht'', ''Zeeland'' och ''Zuid-Holland''. Provinsernas högsta ämbete innehas av ''Commissaris van de Koning(in)''<ref>I provinsen Limburg kallas kommissionären ''Gouverneur''.</ref> (kunglig kommissionär) som motsvarar landshövding, som är ordförande för ''Provinciale Staten'' (PS; det direktvalda provinsparlamentet) and ''Gedeputeerde Staten'' (GS; den exekutiva grenen). Alla provinser indelas i ''gemeenten'' (kommuner), totalt 489 (fr.o.m. 2004: 483) som leds av ''gemeenteraad'' (kommunfullmäktige) och ''burgemeester'' (borgmästare). Arkivväsendet är indelat provinsvis och de för släktforskare viktiga handligarna återfinns i provinshuvudstäderna.
'''Nederländerna är sammansatt av tolv provinser ''(provincies)''''', den senaste - Flevoland - blev till på nyvunnet land ur Zuiderzee/IJsselmeer den 1 januari 1986: ''Groningen'', ''Fryslân'' eller ''Friesland'', ''Drenthe'', ''Overijssel'', ''Flevoland'', ''Gelderland'', ''Utrecht'', ''Noord-Holland'', ''Zuid-Holland'', ''Zeeland'', ''Noord-Brabant'' och ''Limburg''. Provinsernas högsta ämbete innehas av ''Commissaris van de Koning(in)''<ref>I provinsen Limburg kallas kommissionären ''Gouverneur''.</ref> (kunglig kommissionär) som motsvarar landshövding, som är ordförande för ''Provinciale Staten'' (PS; det direktvalda provinsparlamentet) and ''Gedeputeerde Staten'' (GS; den exekutiva grenen). Alla provinser indelas i ''gemeenten'' (kommuner), totalt 489 (fr.o.m. 2004: 483) som leds av ''gemeenteraad'' (kommunfullmäktige) och ''burgemeester'' (borgmästare). Arkivväsendet är indelat provinsvis och de för släktforskare viktiga handligarna återfinns i provinshuvudstäderna.


[[Fil:Byggskylt.jpg]]
===Offentliga arkiv och bibliotek===
===Offentliga arkiv och bibliotek===


'''''Nationaal Archief''' (Nationalarkivet i Nederländerna)'' lagrar handlingar med anknytning till landets historia, kultur och folkliv. Nationaal Archief är beläget i Haag och är landets största offentliga arkiv. Nästan 1 000 år av holländsk historia är lagrad där, i 93 hyllkilometer dokument, kartor, teckningar och fotografier. I nationalarkivet ingår fler än 6 000 olika arkiv, hemsidan framgår vilka typer av dokument de lagrar. Landsarkiven (
1962 års arkivlag tillåter fri tillgång till alla dokument som finns i offentliga nederländska arkiv. Man tar dock betalt för kopiorna man tillhandahåller över beställda dokument. Dokument i andra databaser, t.ex. från kommuner, kyrkan, näringslivet och privata arkiv är inte tillgängliga för allmänheten. Statliga arkiv i Nederländerna är öppna för allmänheten. Många av de register som finns på dessa arkiv finns mikrofilmade hos mormonerna [[Family History Library]]. Alla dokument innehållande genealogiska uppgifter från provinsarkivet i t.ex. Friesland är filmade.


The Dutch government collects records relating to Dutch history, culture, and people. The National Archive is located in ’s-Gravenhage and has the following web-site: National Archive. It contains records of a national nature. The provincial archives are located in the capital of each of the 12 provinces.
====Nationella arkiv (riksarkiv) och bibliotek====
To find addresses of other archives, see: Archives. You can access it in 5 different languages, namely Dutch, English, German, French and Spanish.
 
'''''Nationaal Archief''' (Riksarkivet i Nederländerna)'' lagrar handlingar med anknytning till landets historia, kultur och folkliv. Nationaal Archief är beläget i Haag och är landets största offentliga arkiv. Nästan 1 000 år av holländsk historia är lagrad där, i 93 hyllkilometer dokument, [[kartor]], teckningar och [[fotografier]]. I nationalarkivet ingår fler än 6 000 olika [[arkiv]] och innehåller poster av nationell karaktär. Riksarkivet lagrar dessutom alla handlingar från kolonialtiden, då Nederländerna var en kolonial stormakt med besittningar i Nord- och Sydamerika<ref>Dutch colonization of the Americas - Engelska Wikipedia [http://en.wikipedia.org/wiki/Dutch_colonization_of_the_Americas]</ref> ''(Nya Amsterdam, Nya Sverige, Surinam, m.fl.)'', Västindien ''(Curaçao, Nederländska Antillerna, m.fl.)'', Afrika ''(Sydafrika)''<ref>Svenska Wikipedias "Boer" [http://sv.wikipedia.org/wiki/Boer]</ref>, Asien ''(Indonesien, Ceylon, Dejima, m.fl.)'' samt Oceanien ''(Västpapua)''.
 
:''Besöksadress:''
:'''Nationaal Archief'''
:Prins Willem-Alexanderhof 20
:2595 BE 's-Gravenhage
:Nederländerna
 
:''Postadress:''
:Postbus 90520
:2509 LM 's-Gravenhage
:Nederländerna
:Telefon: +3170-331-5400 (allmän information)
:+3170-331-5444 (beståndsinformation)
:Fax: +3170-331-5499
:E-post: info@nationaalarchief.nl
:Internet: www.nationaalarchief.nl
 
'''Koninklijke bibliotheek''' ''(Nederländernas kungliga bibliotek)'' grundades 1798<ref>The history of the Koninklijke Bibliotheek [http://www.kb.nl/red/kbhis-en.html]</ref> och motsvarar vårt eget svenska kungliga bibliotek. Biblioteket är underordnat kultur- och utbildningsdepartementet och innehåller mer än sex miljoner objekt (böcker och tidskrifter). Där samlas allt som trycks i Nederländerna. För den som vill använda biblioteket finns mer att läsa i hemsidan, bl.a. en användarhandledning på engelska[http://www.kb.nl/hpd/diensten/uitleen-en.html].


The Nationaal Archief manages more than 6,000 different archives. In this section (see the web-site) you can find out what records the National Archives have in their possession. The documents themselves can only be consulted in the reading room.
:''Besöksadress:''
:'''Koninklijke bibliotheek'''
:Prins Willem-Alexanderhof 5
:2509 BE 's-Gravenhage
:Nederländerna
:KB website http://www.kb.nl.
:Telefon: +3170-31-40-911
:Fax +3170-31-40-450
:E-post: via http://www.kb.nl/contact


Each archive collects records from its respective province. Records of genealogical value at these archives include:  
:''Postadress:''
:PO Box 90407,
:2509 LK The Hague,
:Nederländerna


====Nationella arkiv (riksarkiv) och bibliotek====
----
Länkar:


:* '''Nationaal Archief''' (Nederländska riksarkivet) - hemsida:  
:* '''Nationaal Archief''' ''(Nederländska riksarkivet)'' - hemsida: http://www.nationaalarchief.nl/
:* '''Koninklijke bibliotheek''' (Kungliga biblioteket) - hemsida: http://www.kb.nl/index.html
:* '''Koninklijke bibliotheek''' ''(Kungliga biblioteket)'' - hemsida: http://www.kb.nl/index-en.html
:* '''Archiefnet''' (Nationellt arkivnät) - hemsida med länkar: http://www.archiefnet.nl/index.asp?taal=nl
:* '''Archiefnet''' ''(Nationellt arkivnät)'' - hemsida med länkar: http://www.archiefnet.nl/index.asp?taal=nl


====Regionala arkiv och bibliotek====
====Regionala arkiv och bibliotek====


Om det finns viktiga regionala arkiv och bibliotek, så ska de in här. Länka gärna till deras hemsidor.
Provinsarkiven (även de kallade ''Nationaal Archief'' - motsvarande de svenska landsarkiven), som är knutna till ''Nationaal Archief'' (riksarkivet) ligger i var och en av de tolv provinshuvudstäderna, som är: ''Assen'' (Drenthe), ''Lelystad'' (Flevoland), ''Leeuwarden'' (Friesland), ''Arnhem'' (Gelderland), ''Groningen'' (Groningen), ''Maastricht'' (Limburg), '''s-Hertogenbosch'' (Nordbrabant), ''Haarlem'' (Nordholland), ''Zwolle'' (Overijssel), ''Haag'' (Sydholland), ''Utrecht'' (Utrecht) och ''Middelburg'' (Zeeland). Provinsarkiven samlar in uppgifter från sin respektive provins. Dessa omfattar följande poster som kan vara av intresse för släktforskare:
 
:* Kyrkböcker
:* Civilregister/Folkbokföring
:* Mantalsregister
:* Folkräkningar
:* Domstolsarkiv
:* Militära register
:* Emigrationslängder
:* Lantmäterilängder
:* Skattelängder


==Kyrklig indelning==
==Kyrklig indelning==
Rad 70: Rad 110:
===Civil folkbokföring===
===Civil folkbokföring===


Den civila folkbokföringen (BS=Burgelijke Stand)i Nederländerna inleddes 1811 på order av Napoleon under den franska ockupationen 1795-1813. Idag förs bokföringen lokalt i varje kommun/liten stad/. Det finns fyra typer av folkbokförningsarkiv:  
Den civila folkbokföringen (BS = Burgelijke Stand) i Nederländerna inleddes 1811 på order av Napoleon under den franska ockupationen 1795-1813. Idag förs bokföringen lokalt i varje kommun/liten stad/. Det finns fyra typer av folkbokförningsarkiv:  
*'''Register över födda''': innehåller oftast ''namn'', ''ålder'', ''yrken'' och ''föräldrarnas adress'' och ''dopvittnernas namn''.
*'''Register över födda''': innehåller oftast ''namn'', ''ålder'', ''yrken'' och ''föräldrarnas adress'' och ''dopvittnernas namn''.


Rad 93: Rad 133:
===Invandring/Utvandring===
===Invandring/Utvandring===


Migrationer har alltid förekommit i alla länder. Här kan du beskriva in- och utflyttning med en kort historik.
Nederländerna har en lång historia av [[invandring]] och [[utvandring]]. Den omfattande [[koloni]]seringen under stormaktstiden (Nederländerna hade besittningarna ''Nederländska Ostindien'' (Indonesien), ''Nederländska Brasilien'' (delar av östra Brasilien), ''Nederländska Guyana'' och ''Surinam'' (Guyana och delar av norra Brasilien), ''Nya Nederländerna'' (de nordligaste delen av USA:s östkust från nuvarande Delaware till Cape Cod), ''Nya Holland'' (Australien), Sydafrika, samt ett betydande antal ''västindiska öar'') har lett att nederländare bosatt sig i kolonierna, men också till att det forna kolonialväldets invånare har invandrat till Nederländerna under 1900-talet.


====Invandrarregister====
====Invandrarregister====
Rad 113: Rad 153:
===Aristokrati===
===Aristokrati===


Aristokratin (ibland kallad adel) har ofta bedrivit genealogiska studier och redovisat dem i genealogiska uppslagsverk, eller så finns det genealogiska föreningar som ägnar sig åt dem.
Adeln utgjorde endast en liten andel av befolkningen i Nederländerna, och tillväxten var begränsad. Vilka barn som ärvde titlar och samhällsställning reglerades genom speciella lagar. Adelsklassen har alltid varit mån om att bevara sin identitet och det har skett genom publicering av vapenböcker, stamtavlor och genealogiska utredningar. Följande verk kan vara till nytta för den som söker sina aristokratiska anor i Nederländerna:
 
*'''Hoge Raad van Adel (Nederland)'''. ''De Nederlandse Adel: Besluiten en Wapenbeschrijvingen'' (Den nederländska adeln: Kungliga Stipendier och Vapenbeskrivningar). ’s-Gravenhage: SDU, 1989.
 
*'''Nederland’s Adelsboek''' (Nederlländsk Adelsbok). 86 vol. ’s-Gravenhage: W. P. van Stockum & Zoon, 1903–1997. Periodiskt bokverk över den nederländska adeln och furstehusen.
 
*'''Miroir des notabilités nobiliaires de Belgique, des Pays-Bas et du Nord de la France''' (Spegel över aristokratiska celebriteter från Belgien, Nederländerna och norra Frankrike). Författare: Félix Victor Goethals, 1798-1872
 
 
:I '''Koninklijk Huisarchief''', som motsvarar det ''svenska hovarkivet'', återfinns personliga notiser över medlemmarna av huset Nassau och Orange Nassau från 1300-talet fram till nutid.
 
[[Fil:Rivierenland.jpg|300px|right]]
:'''Koninklijk Huisarchief'''<br>
:''Adress:'' Paleis Noordeinde,<br>
:Den Haag (Via Paleistuin, Prinsessewal)<br>
:''Postadress:''<br>
:Postbus 30412, 2500 GK - Haag<br>
:Nederländerna<br>
:Telefon: (+3170) 362-47-01, (+3170) 362-47-01<br>
:Fax: (+3170) 365-93-48<br>
:E-post: ''koninklijk.huisarchief@dkh.nl''
 
:'''Hoge Raad van Adel''' motsvarar det svenska ''riddarhuset''. Rådgivning om adelsfrågor, heraldik (motsvarande riksheraldiker), namnbyten, militära emblem, flaggor, etc, samt rådgivning till företag och privatpersoner om släktforskning och heraldik.
 
:'''Hoge Raad van Adel'''<br>
:Adress: Nassaulaan 2-B, 2514 JS Haag<br>
:Postadress: Postbus 16325, 2500 BH Haag<br>
:Telefon: (+3170) 361-42-81, (+3170) 361-42-81<br>
:Fax: (+3170) 363-17-12<br>
:E-post: info@hogeraadvanadel.nl<br>
:Webbplats: http://www.hogeraadvanadel.nl/


===Religiösa minoriteter===
===Religiösa minoriteter===
Rad 127: Rad 197:
Här listas de genealogiska organisationerna, t.ex. släktforskarföreningar och heraldiska sällskap upp i punktform. Om de har hemsidor kan du länka till dem härifrån. Lista också upp internationella internetresurser för landet under den här rubriken.
Här listas de genealogiska organisationerna, t.ex. släktforskarföreningar och heraldiska sällskap upp i punktform. Om de har hemsidor kan du länka till dem härifrån. Lista också upp internationella internetresurser för landet under den här rubriken.


* Genlias  http://www.genlias.nl/nl/page0.jsp  
* '''[[Nederlandse Genealogische Vereniging]] - NGV''' ''(Nederländernas Genealogiska Förening)'' ger ut tidskriften ''Gens Nostra''
* Digital Resources Netherland and Belgium http://www.geneaknowhow.net/digi/resources.html
* [http://genealogie.startpagina.nl '''genealogie.startpagina.nl'''] (släktforskarportal)
* Central Bureau for Genealogy http://www.genealogie.nl/
* [http://www.genlias.nl/nl/page0.jsp '''Genlias'''] (statlig databas online med information från folkbokföring, kopplat till olika arkiv och sökbart på nätet)
* [http://www.geneaknowhow.net/digi/resources.html '''Digital Resources Netherland and Belgium'''] (söktjänst för internet- och digitaliserade resurser)
* [http://www.genealogie.nl/ '''Centraal Bureau voor Genealogie'''] ''(Genealogiska centralbyrån)'' ger ut tidskriften [http://gen-magazine.blogspot.nl/ Gen.magazine]
 
==Släktskapsrelationer på holländska==
[[Fil:Kinship_nl.png]]
 
==Enkel ordlista för den som släktforskar i Nederländerna och Flandern==
 
<table style="width:100%; background-color:transparent;">
<tr valign="top">
<td style="width:50%">
:'''Aanneming''' = Konfirmation
:'''Achternaam''' = Efternamn, släktnamn
:'''Achterneef''' = Syssling, tremänning, nästkusin
:'''Afschrift(en)''' = Avskrift, attest, kopia
:'''Bedelaar''' = Tiggare
:'''Begraafplaats''' = Kyrkogård
:'''Begrafenis''' = Begravning
:'''Belastingregistratie''' = Skatteregistrering
:'''Besnijdenis''' = Omskärelse
:'''Bewijs van trouwen''' = Äktenskapsbevis
:'''Bijnaam''' = Smeknamn, öknamn
:'''Bijzit''' = Älskarinna
:'''Bisdom''' = Stift
:'''Bloedverwante''' = Avlägset släktskap
:'''Boer''' = Bonde
:'''Boerenarbeider''' = Torpare, husman, dräng
:'''Boerenknecht''' = Dräng, lantarbetare
:'''Bronnen''' = Källor
:'''Brother''' = Bror
:'''Buitenechtelijk''' = Olaglig
:'''Burgerlijke stand''' = Civilstånd
:'''Dienstsmeid''' = Piga
:'''Dochter''' = Dotter
:'''Dood geboren''' = Dödfödd
:'''Doop''' = Dop
:'''DTB-registers''' (doop- trouw- en begraafregisters) = "Födde-vigde-döde-längder"
:'''Echtgenoten''' = Makar
:'''Echtverbintenis''' = Vigsel, äktenskap
:'''Edel(man)''' = Adelsman
:'''Familie-geschiedenis''' = Släkthistoria, släktskildring
:'''Familienaam''' = Släktnamn, efternamn
:'''Familieverhalen''' = Familjeberättelser
:'''Favoritisme''' = Svåger
:'''Geboren''' = Född
:'''Gegevens''' = Data
:'''Gemeente''' = Församling, kommun, by
:'''Gerechtshof''' = Domstol, ting
:'''Gescheiden''' = Skild
:'''Geslacht''' = Kön
:'''Geslachtsboom''' = Släktträd
:'''Geslachtsnaam''' = Släktnamn
:'''Getrouwd''' = Gift
:'''Getuigen''' = Vittnen
:'''Gezin''' = Hushåll
:'''Grootmoeder''' = Farmor, mormor
:'''Grootouder''' = Far- eller morföräldrar
:'''Grootvader''' = Farfar, morfar
:'''Herbergier''' = Gästgivare
:'''Huwelijk''' = Äktenskap
:'''Huwelijksbijlagen''' = Äktenskapsbilagor
:'''Huwelijksafkondiging''' = Lysning
:'''j.d. (jonge dochter)''' = Ogift dotter
:'''j.g. (jong gezel)''' = Ogift man, ungkarl
:'''j.m. (jonge man)''' = Ogift man, ungkarl
:'''Kadastrale archieven''' = Lantmäteriarkiv
:'''Kerkelijke registers''' = Kyrkliga register
:'''Kerkregister''' = Kyrkbok
:'''Kinderen''' = Barn
:'''Kleinkinderen''' = Barnbarn
:'''Klompenmaker''' = Träskomakare
:'''Knecht''' = Dräng
:'''Kwartierstaat''' = Antavla
</td>
<td style="width:50%">
:'''Leeftijd''' = Ålder
:'''Leerjongen''' = Lärling
:'''Looier''' = Garvare
:'''Maagd''' = Jungfru, fröken, piga
:'''Makelaar registers''' = Herrgårdsregister
:'''Mannelijk''' = Manlig (av manligt kön)
:'''Medeonderzoekers''' = Släktforskarkollegor
:'''Meier''' = Torpare, arrendator
:'''Meisje''' = Flicka
:'''Memories van successie''' = Bouppteckningar
:'''Metselaar''' = Murare
:'''Moeder''' = Moder
:'''Mondig verklaring''' = Myndighetsförklaring
:'''Nationale registratie''' = Folkbokföring
:'''Neef''' = Kusin
:'''Nicht''' = Brors- eller systerdotter, kv. kusin
:'''Noemen''' = Uppkalla, "döpa"
:'''Oma''' = mormor, farmor
:'''Onecht kind''' = Oäkta barn
:'''Ongehuwd, ongetrouwd''' = Ogift
:'''Oom''' = Morbror, farbror
:'''Opa''' = Farfar, morfar
:'''Ouder''' = Föräldrar
:'''Oudooms''' = Gammelfarbror, gammelmorbror
:'''Oudtante''' = Gammelfaster, gammelmoster
:'''Overgrootvader''' = Farfars far, mormors far, osv.
:'''Overgrootmoeder''' = Farfars mor, mormors mor, osv.
:'''Overleden''' = Död, avliden
:'''Pachter''' = Arrendator
:'''Parenteel''' = Ättligaverk, stamtavla
:'''Parochie''' = Församling, socken
:'''Patroniem''' = Patronymikon
:'''Peet, pettoom''' = Gudfader
:'''Peettante''' = Gudmor
:'''Poorter''' = Medborgare
:'''Probandus''' = Startperson, proband
:'''Rechter''' = Domare
:'''Schoonzoon, -dochter''' = Svärson, -dotter
:'''Schoonzuster''' = Svägerska
:'''Stamboom''' = Stamtavla
:'''Stamboomonderzoek''' = Släktforskning
:'''Stamboomonderzoeker''' = Släktforskare
:'''Stamvader''' = Stamfader
:'''Tante''' = Moster, faster
:'''Tuin''' = Gård, gårdstun
:'''Tuinman, tuinier''' = Trädgårdsmästare
:'''Vader''' = Fader
:'''Verwantschap''' = Släktskap
:'''Visser''' = Fiskare
:'''Voogd''' = Fogde
:'''Volkstellingen''' = Folkräkning (Census)
:'''Voorouders''' = Förfäder<ref>Se nederländska benämningar på upp till 248 generationers förfäder: [http://nl.wikipedia.org/wiki/Voorouder_%28verwantschap%29]</ref>
:'''Vorst''' = Furste
:'''Vrijboer''' = Danneman, fribonde
:'''Vroedvrouw''' = Barnmorska, jordemor
:'''Weeshuizen''' = Barnhem
:'''Weeskind''' = Föräldralös
:'''Wettelijk kind''' = Äkta barn
:'''Zoon''' = Son
:'''Zus''' = Syster
</td>
</tr>
</table>




Rad 138: Rad 346:
[[Kategori:Länder]]
[[Kategori:Länder]]
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]]
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]]
[[Kategori:Ordlistor för släktforskare]]
[[Kategori:Invandringen till Sverige]]
emailconfirmed
5 921

redigeringar

Navigeringsmeny