Nämndeman (fördjupad artikel): Skillnad mellan sidversioner

Nämndeman (fördjupad artikel) (visa wikitext)

Versionen från 11 april 2012 kl. 08.38

10 byte lades till , 11 april 2012 kl. 08.38

m

→‎Nämndemännen – bönder och lagskipare

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 Forna tiders bönder hade begränsade möjligheter att »göra karriär». De kunde bli byfogdar, sexmän eller kanske kyrkvärdar. Nådde man så långt som till [[nämndeman]] hade man stigit högt i graderna. I många bygder - dock långt ifrån alla - var innehavet av nämndemannaämbetet ett storbönders värdighetstecken. ''Peter Olausson'', Karlstad, skriver om begreppet nämndeman och vad det innefattade av arbetsuppgifter, ekonomi och status.
-Det dagliga brödet föddes ur svetten. Det var vardagens konkreta verklighet för [[förfäder]]na till de allra flesta av oss. Folk brukade jorden och fick lita till vad den gav - några bistra frostnätter kunde spoliera en årsskörd, kreatur rivna av varg och björn kunde bringa människor till tiggarstaven. Marginalerna var små - det var aldrig djupt till mjölbingens botten. Ändå var inte allmogen den grå massa man så lätt förleds att tro. Det var skillnad på [[Bonde|bönder]] och bönder, och både ekonomiska, sociala och genealogiska barriärer skilde [[torpare]], [[statare]] och andra jordlösa från de besuttna på gårdarna. Även den politisk-juridiska makten låg hos de jordägande bönderna. Detta märks väl när man studerar nämndemännen i gången tid – nämndemännen, landsbygdens laglärda lekmän.
+Det dagliga brödet föddes ur svetten. Det var vardagens konkreta verklighet för [[Släktskap|förfäder]]na till de allra flesta av oss. Folk brukade jorden och fick lita till vad den gav - några bistra frostnätter kunde spoliera en årsskörd, kreatur rivna av varg och björn kunde bringa människor till tiggarstaven. Marginalerna var små - det var aldrig djupt till mjölbingens botten. Ändå var inte allmogen den grå massa man så lätt förleds att tro. Det var skillnad på [[Bonde|bönder]] och bönder, och både ekonomiska, sociala och genealogiska barriärer skilde [[torpare]], [[statare]] och andra jordlösa från de besuttna på gårdarna. Även den politisk-juridiska makten låg hos de jordägande bönderna. Detta märks väl när man studerar nämndemännen i gången tid – nämndemännen, landsbygdens laglärda lekmän.
 Att vara [[nämndeman]] innebar att sitta i häradsnämnden och delta i [[häradsrätt]]ens överläggningar. Mer eller mindre skuldmedvetna bygdegrannar passerade revy och stammade fram sina nekanden eller avgav mångordiga vittnesmål. Jord skiftades, tjuvar dömdes, barn fick fäder och orkeslösa gamlingar förmyndare. Allt detta och mycket mer därtill som rörde bygdens väl och ve var nämndemannen delaktig i.
@@ Rad 83: / Rad 83: @@
 Källor och litteratur:
 För närmare källangivelser hänvisas till min C-uppsats i historia vid Historiska institutionen i Göteborg, framlagd till behandling höstterminen 1980, vid namn Nämndemän i Gillbergs härad år 1850.
 ==Litteratur==