emailconfirmed
5 921
redigeringar
Jojje (diskussion | bidrag) m (Skyddade Nämndeman (fördjupad artikel): Inlagd fördjupningsartikel från 1982. (Se i övrigt ordinarie artikel.) ([edit=sysop] (på obestämd tid) [move=sysop] (på obestämd tid))) |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 3: | Rad 3: | ||
===Statuspost på landsbygden=== | ===Statuspost på landsbygden=== | ||
Forna tiders bönder hade begränsade möjligheter att »göra karriär». De kunde bli byfogdar, sexmän eller kanske kyrkvärdar. Nådde man så långt som till nämndeman hade man stigit högt i graderna. I många bygder - dock långt ifrån alla - var innehavet av nämndemannaämbetet ett storbönders värdighetstecken. ''Peter Olausson'', Karlstad, skriver om begreppet nämndeman och vad det innefattade av arbetsuppgifter, ekonomi och status. | Forna tiders bönder hade begränsade möjligheter att »göra karriär». De kunde bli byfogdar, sexmän eller kanske kyrkvärdar. Nådde man så långt som till [[nämndeman]] hade man stigit högt i graderna. I många bygder - dock långt ifrån alla - var innehavet av nämndemannaämbetet ett storbönders värdighetstecken. ''Peter Olausson'', Karlstad, skriver om begreppet nämndeman och vad det innefattade av arbetsuppgifter, ekonomi och status. | ||
Det dagliga brödet föddes ur svetten. Det var vardagens konkreta verklighet för [[förfäder]]na till de allra flesta av oss. Folk brukade jorden och fick lita till vad den gav - några bistra frostnätter kunde spoliera en årsskörd, kreatur rivna av varg och björn kunde bringa människor till tiggarstaven. Marginalerna var små - det var aldrig djupt till mjölbingens botten. Ändå var inte allmogen den grå massa man så lätt förleds att tro. Det var skillnad på [[Bonde|bönder]] och bönder, och både ekonomiska, sociala och genealogiska barriärer skilde [[torpare]], [[statare]] och andra jordlösa från de besuttna på gårdarna. Även den politisk-juridiska makten låg hos de jordägande bönderna. Detta märks väl när man studerar nämndemännen i gången tid – nämndemännen, landsbygdens laglärda lekmän. | Det dagliga brödet föddes ur svetten. Det var vardagens konkreta verklighet för [[förfäder]]na till de allra flesta av oss. Folk brukade jorden och fick lita till vad den gav - några bistra frostnätter kunde spoliera en årsskörd, kreatur rivna av varg och björn kunde bringa människor till tiggarstaven. Marginalerna var små - det var aldrig djupt till mjölbingens botten. Ändå var inte allmogen den grå massa man så lätt förleds att tro. Det var skillnad på [[Bonde|bönder]] och bönder, och både ekonomiska, sociala och genealogiska barriärer skilde [[torpare]], [[statare]] och andra jordlösa från de besuttna på gårdarna. Även den politisk-juridiska makten låg hos de jordägande bönderna. Detta märks väl när man studerar nämndemännen i gången tid – nämndemännen, landsbygdens laglärda lekmän. |