Nämndeman (fördjupad artikel): Skillnad mellan sidversioner

ingen redigeringssammanfattning
m (Skyddade Nämndeman (fördjupad artikel): Inlagd fördjupningsartikel från 1982. (Se i övrigt ordinarie artikel.) ([edit=sysop] (på obestämd tid) [move=sysop] (på obestämd tid)))
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 3: Rad 3:


===Statuspost på landsbygden===
===Statuspost på landsbygden===
Forna tiders bönder hade begränsade möjligheter att »göra karriär». De kunde bli byfogdar, sexmän eller kanske kyrkvärdar. Nådde man så långt som till nämndeman hade man stigit högt i graderna. I många bygder - dock långt ifrån alla - var innehavet av nämndemannaämbetet ett storbönders värdighetstecken. ''Peter Olausson'', Karlstad, skriver om begreppet nämndeman och vad det innefattade av arbetsuppgifter, ekonomi och status.
Forna tiders bönder hade begränsade möjligheter att »göra karriär». De kunde bli byfogdar, sexmän eller kanske kyrkvärdar. Nådde man så långt som till [[nämndeman]] hade man stigit högt i graderna. I många bygder - dock långt ifrån alla - var innehavet av nämndemannaämbetet ett storbönders värdighetstecken. ''Peter Olausson'', Karlstad, skriver om begreppet nämndeman och vad det innefattade av arbetsuppgifter, ekonomi och status.


Det dagliga brödet föddes ur svetten. Det var vardagens konkreta verklighet för [[förfäder]]na till de allra flesta av oss. Folk brukade jorden och fick lita till vad den gav - några bistra frostnätter kunde spoliera en årsskörd, kreatur rivna av varg och björn kunde bringa människor till tiggarstaven. Marginalerna var små - det var aldrig djupt till mjölbingens botten. Ändå var inte allmogen den grå massa man så lätt förleds att tro. Det var skillnad på [[Bonde|bönder]] och bönder, och både ekonomiska, sociala och genealogiska barriärer skilde [[torpare]], [[statare]] och andra jordlösa från de besuttna på gårdarna. Även den politisk-juridiska makten låg hos de jordägande bönderna. Detta märks väl när man studerar nämndemännen i gången tid – nämndemännen, landsbygdens laglärda lekmän.
Det dagliga brödet föddes ur svetten. Det var vardagens konkreta verklighet för [[förfäder]]na till de allra flesta av oss. Folk brukade jorden och fick lita till vad den gav - några bistra frostnätter kunde spoliera en årsskörd, kreatur rivna av varg och björn kunde bringa människor till tiggarstaven. Marginalerna var små - det var aldrig djupt till mjölbingens botten. Ändå var inte allmogen den grå massa man så lätt förleds att tro. Det var skillnad på [[Bonde|bönder]] och bönder, och både ekonomiska, sociala och genealogiska barriärer skilde [[torpare]], [[statare]] och andra jordlösa från de besuttna på gårdarna. Även den politisk-juridiska makten låg hos de jordägande bönderna. Detta märks väl när man studerar nämndemännen i gången tid – nämndemännen, landsbygdens laglärda lekmän.
emailconfirmed
5 921

redigeringar