emailconfirmed
5 921
redigeringar
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 18: | Rad 18: | ||
Annars kunde barnens välfärd säkras endast genom frivilliga insatser av släktingar och vänner (hos vilka de i bästa fall kunde bli [[fosterbarn]]), eller genom institutionalisering på [[barnhem]]. Ibland orkade inte ens mödrarna med förnedringen och lämnade bort barnen. Deras utanförskap i det dåtida samhället blev nästan alltid till ett avsevärt och livslångt lidande för dem själva och för deras närmaste släktingar och bekanta. | Annars kunde barnens välfärd säkras endast genom frivilliga insatser av släktingar och vänner (hos vilka de i bästa fall kunde bli [[fosterbarn]]), eller genom institutionalisering på [[barnhem]]. Ibland orkade inte ens mödrarna med förnedringen och lämnade bort barnen. Deras utanförskap i det dåtida samhället blev nästan alltid till ett avsevärt och livslångt lidande för dem själva och för deras närmaste släktingar och bekanta. | ||
==Litteratur== | |||
* '''Fader okänd''' ''(Sveriges Släktforskarförbunds handböcker 2)''. Fader okänd är en handbok från [[Sveriges Släktforskarförbund]]. Författare är Elisabeth Reuterswärd som ger råd och handledning i jakten på fäderna till de utomäktenskapliga barn som alla släktforskare förr eller senare träffar på. ISBN 978-91-87676-58-1 | |||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] |