emailconfirmed
5 921
redigeringar
Legitimitet (barn): Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Litteratur
Jojje (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Legitimitet''' kan i släktforskarsammanhang t.ex. handla om statusen "äkta" eller "oäkta" barn, som i andra länder kallas "legitima" (äkta), respektive "naturella" (oäkt...') |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
:* Italienska: '''figlio naturale, figlio adulterino''' / '''figlio legittimo''' | :* Italienska: '''figlio naturale, figlio adulterino''' / '''figlio legittimo''' | ||
:* Norskt bokmål: '''uekte barn, uektefødt''' / '''ektefødt''' | :* Norskt bokmål: '''uekte barn, uektefødt''' / '''ektefødt''' | ||
===Oäkta barn=== | |||
'''Oäkta barn''' var ett uttryck som allmänt användes som benämning på de barn som fötts utom [[äktenskap]]. Det har även ibland haft juridisk mening. Särskilda regler för ''barn utom äktenskap'' fanns till 1971. | |||
''Oäkta'' kallades enligt vissa tolkningar i svensk rätt barn som inte hade avlats inom äktenskapet eller under [[äktenskapslöfte]], medan ovannämnda juridiska term ''barn utom äktenskap'' var ett uttryck som saknade den uppenbart negativa värdeladdningen. Av dem som använde uttrycket ansågs oäkta börd gälla för barn som avlats, såsom det då också hette, i [[lägersmål]] eller [[lönskaläge]]. Ett barn, som av avlelsen kallades oäkta, kunde bli ''äkta'' eller ''legitimt'' om föräldrarna ingick äktenskap, slöt [[trolovning]] eller gav ömsesidigt äktenskapslöfte. | |||
Beträffande utomäktenskapliga barns rättsställning rådde väsentliga olikheter mellan olika länders rättssystem. I Sverige bar barnet moderns [[medborgarskap]], kyrklig gemenskap och hemort, och från och med [[Släktnamnslagen 1901]] även hennes efternamn (tidigare var inga svenska kvinnors efternamn officiella). Dessa barns rättsställning ifråga om arv hade då förbättrats något genom förordningen av 14 april 1866 och lag av 17 mars 1900. | |||
Annars kunde barnens välfärd säkras endast genom frivilliga insatser av släktingar och vänner (hos vilka de i bästa fall kunde bli [[fosterbarn]]), eller genom institutionalisering på [[barnhem]]. Ibland orkade inte ens mödrarna med förnedringen och lämnade bort barnen. Deras utanförskap i det dåtida samhället blev nästan alltid till ett avsevärt och livslångt lidande för dem själva och för deras närmaste släktingar och bekanta. | |||
==Litteratur== | |||
* '''Fader okänd''' ''([[SSF:s handböcker]])''. Fader okänd är en handbok från [[Sveriges Släktforskarförbund]]. Författare är Elisabeth Reuterswärd som ger råd och handledning i jakten på fäderna till de utomäktenskapliga barn som alla släktforskare förr eller senare träffar på. ISBN 978-91-87676-58-1 | |||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||