emailconfirmed
5 921
redigeringar
Kyrkböcker: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Släktforskning i kyrkböcker
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
==Norden== | ==Norden== | ||
De första bestämmelserna om [[ministerialböcker]] i de nordiska länderna utfärdades i början av 1600-talet. I Danmark finns föreskrifter i synodalakter från Fyens stift 1607, enligt dessa skall såväl dop-, vigsel- samt begravningsregister föras. På 1640-talet utfärdades statliga föreskrifter om kyrkobokföring. Den äldsta bevarade danska kyrkoboken är daterad | De första bestämmelserna om [[ministerialböcker]] i de nordiska länderna utfärdades i början av 1600-talet. I Danmark finns föreskrifter i synodalakter från Fyens stift 1607, enligt dessa skall såväl dop-, vigsel- samt begravningsregister föras. På 1640-talet utfärdades statliga föreskrifter om kyrkobokföring. Den äldsta bevarade danska kyrkoboken är daterad 1573 och är från Hjordkær på södra Jylland. Den innehåller dop- och begravningsanteckningar men även vigselanteckningar från 1597. I Norge är den äldsta bevarade kyrkoboken från Andebu i Oslo stift och har begynnelseåret 1623. | ||
Den första föreskriften om husförhörslängder och kyrkobokföring i Sverige utfärdades för [[Västerås stift]] av biskop [[Johannes Rudbeckius]] under 1620-talet. Initiativet till dessa föreskrifter ledde till att man i Västmanland och Dalarna kan följa husförhör ända från 1620-talet, att jämföra att man allmänt i Sverige började med förhörslängder först under 1720-talet. Dessa förhörslängder och folkbokföringar finns ännu bevarade. | Den första föreskriften om husförhörslängder och kyrkobokföring i Sverige utfärdades för [[Västerås stift]] av biskop [[Johannes Rudbeckius]] under 1620-talet. Initiativet till dessa föreskrifter ledde till att man i Västmanland och Dalarna kan följa husförhör ända från 1620-talet, att jämföra att man allmänt i Sverige började med förhörslängder först under 1720-talet. Dessa förhörslängder och folkbokföringar finns ännu bevarade. | ||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
==Släktforskning i kyrkböcker== | ==Släktforskning i kyrkböcker== | ||
Kyrkböcker utgör grunden för nästan all släktforskning världen över. Kyrkböckerna har avfotograferats i många länder, varför man numera kan läsa dem som [[mikrofilm]] i särskilda läsapparater, eller här i Norden, som [[digitala]] bilder på Internet. | Kyrkböcker utgör grunden för nästan all släktforskning världen över. Kyrkböckerna har avfotograferats i många länder, varför man numera kan läsa dem som [[mikrofilm]] i särskilda läsapparater, eller här i Norden, som [[digitala]] bilder på Internet. [[FamilySearch]] som mikrofilmat kyrkböcker sedan andra världskriget har numera helt gått över till att digitalisera bilderna och lägga ut dem på nätet. Arbetet är ännu inte färdigställt, men kommer förmodligen att vara klart relativt snart. | ||
==Svenska typer av kyrkböcker== | ==Svenska typer av kyrkböcker== | ||
| Rad 38: | Rad 38: | ||
*[[Kommunionlängd]] | *[[Kommunionlängd]] | ||
*[[Bänklängd]] eller [[stolrumslängd]] | *[[Bänklängd]] eller [[stolrumslängd]] | ||
==Se även== | |||
* [[Brunna kyrkböcker – vad göra?]] | |||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||