emailconfirmed
5 921
redigeringar
Judar: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) (bild) |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (14 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Star-of-david.png|150px|right|Davidsstjärnan representerar det judiska folket.]] | [[Fil:Star-of-david.png|150px|right|Davidsstjärnan representerar det judiska folket.]] | ||
'''Judar''' är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns ''Kanaan'', ''Palestina'' eller ''Israel''. Enligt judisk religiös (halachisk) tradition är en jude någon som fötts av en judisk mor eller konverterat för en erkänd rabbin. Samtliga inriktningar: ''ortodox [[judendom]]'', ''konservativ judendom'' och ''reformjudendom'' tar emot konvertiter. Antalet judar är ungefär 14 miljoner, därav '''''ungefär 18 000 i Sverige'''''.<ref>Svenska Wikipedia [http://sv.wikipedia.org/wiki/Judar]</ref> | '''Judar''' är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns ''Kanaan'', ''Palestina'' eller ''Israel''. Enligt judisk religiös (halachisk) tradition är en jude någon som fötts av en judisk mor eller konverterat för en erkänd rabbin. Samtliga inriktningar: ''ortodox [[judendom]]'', ''konservativ judendom'' och ''reformjudendom'' tar emot konvertiter. Från ett [[sekularisering|sekulärt]] perspektiv är judendom däremot en vald identitet som den enskilda individen bekräftar eller frånsäger sig: en född jude kan därmed upphöra med att vara jude genom att assimileras. Antalet judar är ungefär 14 miljoner, därav '''''ungefär 18 000 i Sverige'''''.<ref>Svenska Wikipedia [http://sv.wikipedia.org/wiki/Judar]</ref> | ||
==Den judiska invandringen till Sverige i korthet== | ==Den judiska invandringen till Sverige i korthet== | ||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
På 1770-talet fick judar tillåtelse att bosätta sig i Sverige utan att behöva konvertera till kristendomen. Till en början fick de bara bo i ''Stockholm'', ''Göteborg'', ''Norrköping'' eller ''Karlskrona'', under en kortare period (1775-1794) även i ''Marstrand''. 1860 fick judar som var svenska medborgare tillåtelse att bo var de ville i riket. 1873 försvann även alla bosättningsrestriktioner för judar som var icke-svenska medborgare. | På 1770-talet fick judar tillåtelse att bosätta sig i Sverige utan att behöva konvertera till kristendomen. Till en början fick de bara bo i ''Stockholm'', ''Göteborg'', ''Norrköping'' eller ''Karlskrona'', under en kortare period (1775-1794) även i ''Marstrand''. 1860 fick judar som var svenska medborgare tillåtelse att bo var de ville i riket. 1873 försvann även alla bosättningsrestriktioner för judar som var icke-svenska medborgare. | ||
1850 bodde omkring 1000 judar i Sverige, de flesta härstammande från Tyskland, många från Mecklenburg. Den judiska befolkningsgruppen ökade kraftigt 1850-1920 på grund av invandring från Ryssland och Polen. År 1920 var det officiella antalet 6469 stycken. Många av dessa östeuropeiska invandrare bosatte sig i de fyra ovannämnda städer, medan andra bosatte sig i nybildade judiska kolonier såsom till exempel Malmö, Lund, Kristianstad, Landskrona, Helsingborg, Sölvesborg, Kalmar, Oskarshamn, Växjö, Halmstad, Visby, Karlstad, Sundsvall, Härnösand och Östersund. | 1850 bodde omkring 1000 judar i Sverige, de flesta härstammande från Tyskland, många från Mecklenburg. Den judiska befolkningsgruppen ökade kraftigt 1850-1920 på grund av invandring från Ryssland och Polen. År 1920 var det officiella antalet 6469 stycken. Många av dessa östeuropeiska invandrare bosatte sig i de fyra ovannämnda städer, medan andra bosatte sig i nybildade judiska kolonier såsom till exempel Malmö, Lund, Kristianstad, Landskrona, Helsingborg, Sölvesborg, Kalmar, Oskarshamn, Växjö, Halmstad, Visby, Karlstad, Sundsvall, Härnösand och Östersund.<ref>Susanna Lagerberg: [http://www.ostindiska.se/Goteborg-1700/invandring-sverige/judar.htm Judarna i Sverige under 1600 - 1800-talet]</ref> | ||
Sedan första världskriget har [[invandringen till Sverige]] varit reglerad. Under mellankrigsperioden invandrade relativt få judar till Sverige. På 1930-talet fick mindre grupper av tyska, österrikiska och tjeckiska judar tillstånd att invandra. Under slutskedet av och strax efter andra världskriget anlände tusentals judiska flyktingar till Sverige, av vilka några stannade kvar i landet. Under kriget fick dessutom mer än 7 000 danska och cirka 925 norska judar en fristad i Sverige. | Sedan första världskriget har [[invandringen till Sverige]] varit reglerad. Under mellankrigsperioden invandrade relativt få judar till Sverige. På 1930-talet fick mindre grupper av tyska, österrikiska och tjeckiska judar tillstånd att invandra. Under slutskedet av och strax efter andra världskriget anlände tusentals judiska flyktingar till Sverige, av vilka några stannade kvar i landet. Under kriget fick dessutom mer än 7 000 danska och cirka 925 norska judar en fristad i Sverige.<ref>Rita Bredefeldt: [http://www.sub.su.se/forint/bredef1.htm Ekonomi och identitet: de svenska judarnas ekonomiska verksamheter och självbild från 1800-talets andra hälft till 1930] (Stockholms universitet, institutionen för Ekonomisk historia 1997)</ref> | ||
Efter andra världskriget har judar invandrat från till exempel Ungern, Tjeckoslovakien, Polen, f.d. Sovjetunionen och Nord- och Sydamerika. Det är svårt att veta hur många judar som bor i Sverige idag, en uppskattning anger att antalet är 17 000, mindre än 0,2 % av det totala invånarantalet. På grund av blandäktenskap är dock antalet personer med judiska rötter mångdubbelt större.<ref>Carl Henrik Carlsson [http://www.genealogi.se/judgen/index_files/Page873.htm]</ref> | Efter andra världskriget har judar invandrat från till exempel Ungern, Tjeckoslovakien, Polen, f.d. Sovjetunionen och Nord- och Sydamerika. Det är svårt att veta hur många judar som bor i Sverige idag, en uppskattning anger att antalet är 17 000, mindre än 0,2 % av det totala invånarantalet. På grund av blandäktenskap är dock antalet personer med judiska rötter mångdubbelt större.<ref>Carl Henrik Carlsson [http://www.genealogi.se/judgen/index_files/Page873.htm]</ref> | ||
| Rad 21: | Rad 21: | ||
En handbok i judisk släktforskning utifrån svensk horisont saknas ännu och här finns inte möjlighet att närmare redogöra för hur man forskar i svenska eller utländska arkiv. Vad gäller det svenska materialet är alltså de viktigaste arkivhandlingarna | En handbok i judisk släktforskning utifrån svensk horisont saknas ännu och här finns inte möjlighet att närmare redogöra för hur man forskar i svenska eller utländska arkiv. Vad gäller det svenska materialet är alltså de viktigaste arkivhandlingarna | ||
*ansökningshandlingar av olika slag (de flesta finns på [[Riksarkivet]]) och | |||
*[[folkbokföring]]smaterialet, såväl de judiska församlingarnas (om vederbörande tillhörde en sådan), det civila (Stockholm och Göteborg) som de lutherska församlingarnas (glöm inte inflyttningsattesterna!). | |||
Det är inte helt självklart var en jude var folkbokförd och ofta kunde det dröja flera år innan han eller hon blev registrerad i [[husförhörslängd]]en/församlingsboken. En del uppgifter om enskilda individer kan också erhållas i de monografier som skrivits om en del av de judiska församlingarna. | Det är inte helt självklart var en jude var folkbokförd och ofta kunde det dröja flera år innan han eller hon blev registrerad i [[husförhörslängd]]en/församlingsboken. En del uppgifter om enskilda individer kan också erhållas i de monografier som skrivits om en del av de judiska församlingarna. | ||
| Rad 32: | Rad 32: | ||
===Kurzweils handbok, Jewishgen på Internet med mera=== | ===Kurzweils handbok, Jewishgen på Internet med mera=== | ||
Den mest kända allmänna handboken i judisk släktforskning är den i artikeln omnämnda ''"From Generation to Generation: How to Trace Your Jewish Genealogy and Personal History"'' av Arthur Kurzweil. Den kom ut i en första upplaga 1980 och i en andra 1994 | Den mest kända allmänna handboken i judisk släktforskning är den i artikeln omnämnda ''"From Generation to Generation: How to Trace Your Jewish Genealogy and Personal History"'' av Arthur Kurzweil. Den kom ut i en första upplaga 1980 och i en andra 1994<ref>New York: Harper Collins. 388 pages. $27.50 plus porto. ISBN 0-06-270097-9. Den kan beställas från ''Avotaynu''.</ref>. Den är fortfarande naturligtvis mycket läsvärd och en bra introduktion, men man bör komma ihåg att mycket har hänt sedan den ursprungligen skrevs. | ||
En utmärkt "handbok" för nybörjare finns tillgänglig på Internet, genom den mycket aktiva organisationen '''Jewish Gen''' (se nedan) och deras "FAQ" (Frequently Asked Questions) som även kan nås via e-mail faq@jewishgen.org. Denna uppdateras var tredje månad. För den som ej har tillgång till Internet kan den beställas i pappersversion. | En utmärkt "handbok" för nybörjare finns tillgänglig på Internet, genom den mycket aktiva organisationen '''Jewish Gen''' (se nedan) och deras "FAQ" (Frequently Asked Questions) som även kan nås via e-mail faq@jewishgen.org. Denna uppdateras var tredje månad. För den som ej har tillgång till Internet kan den beställas i pappersversion. | ||
| Rad 51: | Rad 51: | ||
De i artikeln nämnda ''yizker bukhs'', det vill säga minnesböcker över under andra världskriget förintade judiska församlingar och deras invånare, är ofta slutsålda, men finns naturligtvis på flera bibliotek, bland annat i USA. Det finns över 1.000 sådana böcker, en förteckning finns bland annat i Kurzweils bok (2:a upplagan). | De i artikeln nämnda ''yizker bukhs'', det vill säga minnesböcker över under andra världskriget förintade judiska församlingar och deras invånare, är ofta slutsålda, men finns naturligtvis på flera bibliotek, bland annat i USA. Det finns över 1.000 sådana böcker, en förteckning finns bland annat i Kurzweils bok (2:a upplagan). | ||
===Litteratur på svenska=== | |||
''Judiska litteratursamfundets skriftserie'' innehåller flera för släktforskare intressanta volymer: | |||
* Nr.5 Hugo Valentin: ''Judarnas historia i Sverige'', Alb. Bonniers förlag, Stockholm 1920-talet. | |||
* Nr.6 Hugo Valentin: ''Urkunder till Judarnas historia i Sverige'', Alb. Bonniers förlag, Stockholm 1924. | |||
* Nr.8 ''Gamla judiska gravplatser i Stockholm'', Stockholm 1920-talet. | |||
* Nr.10 Abraham Brody och Hugo Valentin: ''Minnen : en judisk kulturbild från gustaviansk tid / Aaron Isaac'', Stockholm 1932. | |||
===Landsmen och Special Interest Groups=== | ===Landsmen och Special Interest Groups=== | ||
| Rad 62: | Rad 70: | ||
===En judisk släktforskarförening=== | ===En judisk släktforskarförening=== | ||
'''Judiska | '''[[Judiska Släktforskningsföreningen i Sverige]]''' | ||
Föreningen grundades formellt den 19 februari 1997 på initiativ av historikern Carl Henrik Carlsson och Maynard Gerber, kantor i den Judiska församlingen i Stockholm. De båda hade den 29 oktober 1996 anordnat ett möte, som visade på ett stort intresse. Över 40 personer hörsammade kallelsen. Sedan 2005 är man medlem i Sveriges Släktforskarförbund. | Föreningen grundades formellt den 19 februari 1997 på initiativ av historikern Carl Henrik Carlsson och Maynard Gerber, kantor i den Judiska församlingen i Stockholm. De båda hade den 29 oktober 1996 anordnat ett möte, som visade på ett stort intresse. Över 40 personer hörsammade kallelsen. Sedan 2005 är man medlem i [[Sveriges Släktforskarförbund]]. | ||
Föreningen | Föreningen | ||
| Rad 76: | Rad 84: | ||
:''Judiska släktforskningsföreningen i Sverige''<br> | :''Judiska släktforskningsföreningen i Sverige''<br> | ||
:c/o | :c/o Bertil Oppenheimer, Lomvägen 159, 192 56 Sollentuna | ||
:Ordförande: Thomas Fürth, Epost '' | :Ordförande: Thomas Fürth, Epost: ''fuerth.thomas@gmail.com'', Tel: 070-657 12 42 | ||
| Rad 83: | Rad 91: | ||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
* [http://www. | * [http://www.judgen.se Judiska Släktforskningsföreningen i Sverige] | ||
* [http://www.jewishgen.org/JewishGen/ JewishGen] - stor släktforskarportal för judisk släktforskning | * [http://www.jewishgen.org/JewishGen/ JewishGen] - stor släktforskarportal för judisk släktforskning | ||
* [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83800/84778.html?1286631010 Forskning om judar på Anbytarforum] | |||
* [http://www.iajgs.org/index.php International Association of Jewish Genealogical Societies] | |||
---- | ---- | ||
Fotnoter: | Fotnoter: | ||
| Rad 93: | Rad 104: | ||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]] | [[Kategori:Släktforskning i andra länder]] | ||
[[Kategori:Religioner och trossamfund]] | |||
[[Kategori:Invandringen till Sverige]] | |||