emailconfirmed
5 921
redigeringar
Invandringen till Sverige (1000 - 1900): Skillnad mellan sidversioner
Invandringen till Sverige (1000 - 1900) (visa wikitext)
Versionen från 28 januari 2011 kl. 13.04
, 28 januari 2011 kl. 13.04badin
Jojje (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) (badin) |
||
| Rad 36: | Rad 36: | ||
Också tysk invandring kom att få fortsatt stor betydelse under 1700-talet. Bland de tyska entreprenörerna som fått betydelse påträffas namn som ''Döbelius'' (adlad von Döbeln), ''Suell'' (Limhamns kalkbruk), ''Donner'' (redare), ''Holterman'' (brukspatron), ''Ehrenreich'' (Marieberg), ''Wolff'' (Rörstrand), ''Hebbe'' (handel), ''Hahr'' (handel), ''Wahrendorff'' (Åkers styckebruk), ''Scheutz'' (Kosta glasbruk), ''Fillion'' (norrländska glasbruk), ''Bohnsack'' (gurkor i Västerås), ''von Scheele'' (kemist), Berwald (tonsättare), Sergel (konst), etcétera. | Också tysk invandring kom att få fortsatt stor betydelse under 1700-talet. Bland de tyska entreprenörerna som fått betydelse påträffas namn som ''Döbelius'' (adlad von Döbeln), ''Suell'' (Limhamns kalkbruk), ''Donner'' (redare), ''Holterman'' (brukspatron), ''Ehrenreich'' (Marieberg), ''Wolff'' (Rörstrand), ''Hebbe'' (handel), ''Hahr'' (handel), ''Wahrendorff'' (Åkers styckebruk), ''Scheutz'' (Kosta glasbruk), ''Fillion'' (norrländska glasbruk), ''Bohnsack'' (gurkor i Västerås), ''von Scheele'' (kemist), Berwald (tonsättare), Sergel (konst), etcétera. | ||
[[Fil:Badin.jpg|thumb|left|Adolf Badin, (1750-1822), var en hovtjänare, ursprungligen en slav, som verkade som betjänt hos drottning Lovisa Ulrika, mest som ett uttryck för dåtidens intresse för exotisk kuriosa.<ref>[http://www.historiskamedia.com/o.o.i.s?id=43&vid=178 Populär Historia 5/95: Badin – ett experiment i fri uppfostran]</ref>]] | |||
Sveriges förlust av sina baltiska provinser orsakade en flyktingström till Sverige. 1715 fanns omkring 12 000 flyktingar i Stockholm och en flyktingkommission inrättades för att försörja dem. En del av dem har lämnat spår på den svenska kartan, bl.a. livländaren ''Johan Chistopher Kramm'' som anlade en såg i det som numera heter Kramfors. Även holländare, danskar, schweizare och fransmän invandrade och kunde bidra till rikets utveckling. Den franskinspirerade kung Gustav III anställde många fransmän, bl.a. som guvernanter, informatörer, arkitekter, konstnärer, musiker, perukmakare, betjänter och skräddare. Rokokons genomslag som inredningsstil bidrog även den i hög utsträckning till att man anlitade många utländska hantverkare, inte minst från kontinenten, för att uppföra de rikligt utsmyckade nya byggnaderna och inredningsdetaljerna. Många svenskar härstammar från de italienska gipsgjutar- och stuckatörsläkterna som invandrade i rokokons fotspår. | Sveriges förlust av sina baltiska provinser orsakade en flyktingström till Sverige. 1715 fanns omkring 12 000 flyktingar i Stockholm och en flyktingkommission inrättades för att försörja dem. En del av dem har lämnat spår på den svenska kartan, bl.a. livländaren ''Johan Chistopher Kramm'' som anlade en såg i det som numera heter Kramfors. Även holländare, danskar, schweizare och fransmän invandrade och kunde bidra till rikets utveckling. Den franskinspirerade kung Gustav III anställde många fransmän, bl.a. som guvernanter, informatörer, arkitekter, konstnärer, musiker, perukmakare, betjänter och skräddare. Rokokons genomslag som inredningsstil bidrog även den i hög utsträckning till att man anlitade många utländska hantverkare, inte minst från kontinenten, för att uppföra de rikligt utsmyckade nya byggnaderna och inredningsdetaljerna. Många svenskar härstammar från de italienska gipsgjutar- och stuckatörsläkterna som invandrade i rokokons fotspår. | ||