Invandringen till Sverige (1000 - 1900): Skillnad mellan sidversioner

Invandringen till Sverige (1000 - 1900) (visa wikitext)

Versionen från 27 januari 2011 kl. 15.52

19 byte lades till , 27 januari 2011 kl. 15.52

m

ingen redigeringssammanfattning

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 48: / Rad 48: @@
 När det gäller invandringen var 1800-talet relativt modest. Den arbetskraftsinvandring som förekom gällde i synnerhet specialister och entreprenörer som i Sverige såg en chans att etablera verksamheter de behärskade. Britterna fortsatte att vara en viktig grupp med invandrade industrimän. Bland de under 1800-talet invandrade britterna märks ''Tomas Stawford'' (Höganäs), ''Samuel Owen'' (ångteknik), ''Daniel Fraser'' (Motala verkstad), ''William Gibson'' och ''Alexander Keiller'' (Jonsered, Götaverken, m.m.), ''James Dickson'' (baggböleri), ''Thorburn'' (spannmålshandlare), ''Robert Cruickshank'' (Göteborgs kex), m.fl. Många av de brittiska entreprenörerna tog med sig specialister från Storbritannien, bl.a. ''William Owens'' som anlade ett bomullsspinneri i Gävle och som anställde flera brittiska kvinnliga vävare. Många av de invandrade britterna kom tillsammans med syskon och byggde upp familjeföretag.<ref>A. Johnson, 2010, s.136-146.</ref>
-Modetrender och internationalisering skapade stora möjligheter för utlänningar att etablera sig i Sverige. Uppväxande branscher importerades utifrån och personer som påbörjat yrkeskarriärer i utlandet, etablerade sig i Sverige för att det var lättare än att konkurrera med kollegorna hemmavid. Fransmannen ''Régis Cadier'' startade hotell- och restaurangverksamhet i Stockholm och öppnade Grand Hôtel 1874; bröderna ''Cloetta'' från Bergün i Schweiz blev kända för sin choklad; några judiska bröder ''Bonnier'' från Dresden via Köpenhamn etablerade sig som bokhandlare och förläggare; den judiska familjen ''Philipsson'' från Mecklenburg drev bl.a. Holmen bruk i Norrköping; varumärket Mazetti grundades av familjen ''Nissen'' från Flensburg, som sedan tog sig namnet Mazetti-Nissen; och ''Carl Zoéga'' som startade kaffehandel i Landskrona hade italienska rötter.
+Modetrender och internationalisering skapade stora möjligheter för utlänningar att etablera sig i Sverige. Uppväxande branscher importerades utifrån och personer som påbörjat yrkeskarriärer i utlandet, etablerade sig i Sverige för att det var lättare än att konkurrera med kollegorna hemmavid. Fransmannen ''Régis Cadier'' startade hotell- och restaurangverksamhet i Stockholm och öppnade Grand Hôtel 1874; bröderna ''Cloetta'' från Bergün i Schweiz blev kända för sin choklad; några judiska bröder ''Bonnier'' från Dresden via Köpenhamn etablerade sig som bokhandlare och förläggare; den judiska familjen ''Philipson'' från Mecklenburg drev bl.a. Holmen bruk i Norrköping; varumärket Mazetti grundades av familjen ''Nissen'' från Flensburg, som sedan tog sig namnet Mazetti-Nissen; och dansken ''Carl Zoéga'' som startade kaffehandel i Landskrona hade italienska rötter.
 Även tyskarna fortsatte att vara en betydande invandrargrupp, där just specialister och entreprenörer av olika slag dominerade. Den svenska sparbanksrörelsen startade på initiativ av tysken ''Eduard Ludendorff'', och kanalbyggaren ''Baltzar von Platen'' invandrade från Svenska Pommern. Liksom britterna kan tyskarna radas upp: ''Kempe'' (Modo), ''von Bergen'' (Karlshamnspunsch), ''Fritze'' (förläggare), ''Meyer'' (tryckeriverksamet), ''Bechman'' (ölbryggeri), ''Bünsow'' (sågverk), ''Blanch'' (Blanchs Café), ''Berns'' (Berns Salonger), ''Meyer'' (Svenska Lloyd), ''Becker'' och ''Gentele'' (färghandel, apotek), ''Schmitz'' (Sydkraft), ''Fraenkel'' (Handelsbanken), ''Sievert'' (kabelfabrik), ''Hennig'' (Mölnlycke), ''Zadig'' (tvål), osv.
@@ Rad 54: / Rad 54: @@
 Napoleons härjningar i Europa resulterade i att många unga män som riskerade att bli uttagna i kriget sökte tillflykt i andra länder. Några av dem hamnade i Sverige. Statsminister Fredrik Reinfeldt, t.ex. är ättling till brigadjären ''Domenico Martinelli''<ref>[http://aforum.genealogi.se/discus/ Anbytarforum » Kända personers anor » Politik / Offentlig verksamhet » Reinfeldt, Fredrik]</ref>  från Neapel, som av allt att döma tjänstgjort i Napoleons armé. Att [[italien]]are sökte sig till nya länder är dock inte helt obekant. De flesta sysslade dock med helt andra yrken, som t.ex. musikanter, varietéartister, positivhalare, ballong- och leksaksförsäljare, glass- och konfektyrtillverkning, konditorer, m.m. En annan yrkesgrupp, som dessutom kom att stigmatisera italienarna, var stuckatörerna och gipsarbetarna, som gav upphov till uttrycket "gipskatter".<ref>[http://www.stadsmuseum.stockholm.se/museet.php?artikel=2&sprak=svenska Stuckatörens våning], ornamentbildhuggaren Axel Notinis våning, är en av Stockholms Stadsmuseums museivånigar - öppen för allmänheten (se hemsida).</ref>
-Den judiska befolkningsgruppen ökade kraftigt i mitten av seklet på grund av invandring från Ryssland och Polen där antisemitismen tilltog. Många av dessa östeuropeiska invandrare bosatte sig i Stockholm, Göteborg, Norrköping eller Karlskrona, dit judar var hänvisade före 1794, medan andra bosatte sig i nybildade judiska kolonier såsom till exempel Malmö, Lund, Kristianstad, Landskrona, Helsingborg, Sölvesborg, Kalmar, Oskarshamn, Växjö, Halmstad, Visby, Karlstad, Sundsvall, Härnösand och Östersund.<ref>[http://www.ostindiska.se/Goteborg-1700/invandring-sverige/judar.htm Susanna Lagerberg: Judarna i Sverige under 1600 - 1800-talet]</ref> Många var specialiserade inom traditionella "judiska" yrken, t.ex. guldsmeder, bankirer, textilhandlare, bokhandlare, handelsmän och grosshandlare.
+Den judiska befolkningsgruppen ökade kraftigt i mitten av seklet på grund av invandring från Ryssland och Polen där antisemitismen tilltog. Många av dessa östeuropeiska invandrare bosatte sig i Stockholm, Göteborg, Norrköping eller Karlskrona, dit judar var hänvisade före 1794, medan andra bosatte sig i nybildade judiska kolonier såsom till exempel Malmö, Lund, Kristianstad, Landskrona, Helsingborg, Sölvesborg, Kalmar, Oskarshamn, Växjö, Halmstad, Visby, Karlstad, Sundsvall, Härnösand och Östersund.<ref>[http://www.ostindiska.se/Goteborg-1700/invandring-sverige/judar.htm Susanna Lagerberg: Judarna i Sverige under 1600 - 1800-talet]</ref> Många var specialiserade inom traditionella "judiska" yrken, t.ex. guldsmeder, bankirer, konstutövare, textilhandlare, bokhandlare, handelsmän och grossister.