Invandringen till Sverige (1000 - 1900): Skillnad mellan sidversioner

Invandringen till Sverige (1000 - 1900) (visa wikitext)

Versionen från 27 januari 2011 kl. 10.58

2 356 byte lades till , 27 januari 2011 kl. 10.58

bygget fortsätter

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 45: / Rad 45: @@
 -talets början präglades främst av Sveriges förlust av den östra rikshalvan som förvandlade huvudstaden från en centralt belägen stad i rikets mitt, till en mer undanskymd ort på Sveriges baksida, vilket fick Göteborg att blomma och bli en betydelsefull importhamn under napoleonkrigen. Ångmaskinen, järnvägarna och de mekaniska verkstäderna var resultat av den industriella revolutionen som kulminerade under detta sekel, och en folkförflyttning från landsbygd till tätorter, följdes av en massiv [[emigration|utvandring]] till framförallt [[Den svenska emigrationen till Nordamerika|USA]]. Den främsta orsaken till de största folkomflyttningarna kan troligtvis ha berott på befolkningstillväxten.
-När det gäller invandringen var 1800-talet relativt modest. Den arbetskraftsinvandring som förekom gällde i synnerhet specialister och entreprenörer som i Sverige såg en chans att etablera verksamheter de behärskade. Britterna fortsatte att vara en viktig grupp med invandrade industrimän. Bland de under 1800-talet invandrade britterna märks
+[[Fil:Brands.png|left|Många bekanta svenska varumärken skapades av invandrare.]]
+När det gäller invandringen var 1800-talet relativt modest. Den arbetskraftsinvandring som förekom gällde i synnerhet specialister och entreprenörer som i Sverige såg en chans att etablera verksamheter de behärskade. Britterna fortsatte att vara en viktig grupp med invandrade industrimän. Bland de under 1800-talet invandrade britterna märks ''Tomas Stawford'' (Höganäs), ''Samuel Owen'' (ångteknik), ''Daniel Fraser'' (Motala verkstad), ''William Gibson'' och ''Alexander Keiller'' (Jonsered, Götaverken, m.m.), ''James Dickson'' (baggböleri), ''Thorburn'' (spannmålshandlare), ''Robert Cruickshank'' (Göteborgs kex), m.fl. Många av de brittiska entreprenörerna tog med sig specialister från Storbritannien, bl.a. ''William Owens'' som anlade ett bomullsspinneri i Gävle och som anställde flera brittiska kvinnliga vävare. Många av de invandrade britterna kom tillsammans med syskon och byggde upp familjeföretag.<ref>A. Johnson, 2010, s.136-146.</ref>
+Modetrender och internationalisering skapade stora möjligheter för utlänningar att etablera sig i Sverige. Uppväxande branscher importerades utifrån och personer som påbörjat yrkeskarriärer i utlandet, etablerade sig i Sverige för att det var lättare än att konkurrera med kollegorna hemmavid. Fransmannen ''Régis Cadier'' startade hotell- och restaurangverksamhet i Stockholm och öppnade Grand Hôtel 1874; bröderna ''Cloetta'' från Bergün i Schweiz blev kända för sin choklad; några judiska bröder ''Bonnier'' från Dresden via Köpenhamn etablerade sig som bokhandlare och förläggare; den judiska familjen ''Philipsson'' från Mecklenburg drev bl.a. Holmen bruk i Norrköping; varumärket Mazetti grundades av familjen ''Nissen'' från Flensburg, som sedan tog sig namnet Mazetti-Nissen; och ''Carl Zoéga'' som startade kaffehandeln hade italienska rötter.
+Även tyskarna fortsatte att vara en betydande invandrargrupp, där just specialister och entreprenörer av olika slag dominerade. Den svenska sparbanksrörelsen startade på initiativ av tysken ''Eduard Ludendorff'', och kanalbyggaren ''Baltzar von Platen'' invandrade från Svenska Pommern. Liksom britterna kan tyskarna radas upp: ''Kempe'' (Modo), ''von Bergen'' (Karlshamnspunsch), ''Fritze'' (förläggare), ''Meyer'' (tryckeriverksamet), ''Bechman'' (ölbryggeri), ''Bünsow'' (sågverk), ''Blanch'' (Blanchs Café), ''Berns'' (Berns Salonger), ''Meyer'' (Svenska Lloyd), ''Becker'' och ''Gentele'' (färghandel, apotek), ''Schmitz'' (Sydkraft), ''Fraenkel'' (Handelsbanken), ''Sievert'' (kabelfabrik), ''Hennig'' (Mölnlycke), ''Zadig'' (tvål), osv.
 [[Fil:Byggskylt.jpg]]