emailconfirmed
5 921
redigeringar
Invandringen till Sverige (1000 - 1900): Skillnad mellan sidversioner
Invandringen till Sverige (1000 - 1900) (visa wikitext)
Versionen från 26 januari 2011 kl. 14.08
, 26 januari 2011 kl. 14.081800-talets början
Jojje (diskussion | bidrag) (Carnegie) |
Jojje (diskussion | bidrag) (1800-talets början) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Invandringen till Sverige''' startade i och med att inlandsisen drog sig tillbaka för omkring 12-13 000 år sedan. Vi är alltså <u>alla</u> [[invandrare]] i detta långtidsperspektiv. Moderna populationsgenetiska studier visar dock att dagens etniska svenskar till omkring 85% härstammar från de första jägar-samlargrupperna<ref>Karlsson et al (2006). ''Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective.'' European Journal of Human Genetics 14, 963–970.</ref><ref>Malmström (2007). ''Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic.'' Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.</ref>. Det innebär att den invandring som kommit från avlägsnare delar av omvärlden efter detta måste ha varit relativt blygsam. Den invandring Sverige upplever idag är därmed den största migrationsrelaterade [[demografi]]ska förändringen i Sverige sedan istiden. | '''Invandringen till Sverige''' startade i och med att inlandsisen drog sig tillbaka för omkring 12-13 000 år sedan. Vi är alltså <u>alla</u> [[immigration|invandrare]] i detta långtidsperspektiv. Moderna populationsgenetiska studier visar dock att dagens etniska svenskar till omkring 85% härstammar från de första jägar-samlargrupperna<ref>Karlsson et al (2006). ''Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective.'' European Journal of Human Genetics 14, 963–970.</ref><ref>Malmström (2007). ''Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic.'' Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.</ref>. Det innebär att den invandring som kommit från avlägsnare delar av omvärlden efter detta måste ha varit relativt blygsam. Den invandring Sverige upplever idag är därmed den största migrationsrelaterade [[demografi]]ska förändringen i Sverige sedan istiden. | ||
==Vikingatiden och tidig medeltid== | ==Vikingatiden och tidig medeltid== | ||
Man vet idag inte i hur hög utsträckning vikingar tog hem trälar från andra länder, bara att det hände och att det stundom var just för slavrädernas skull man reste ut<ref>Dick Harrison, ''Slaveri - Forntiden till renässansen'', Falun 2006.</ref>. Det var förstås ett givande och tagande, då skandinaver också blev förslavade i andra länder, men det bidrog troligtvis till att spä ut generna åt båda hållen. Handeln med främmande länder, som kanske var ännu viktigare än vikingaräderna, bidrog till ett omfattande genetiskt utbyte, och vi vet med säkerhet att svenska stormän tog sig slaviska hustrur vid många tillfällen. Utgrävningar visar att det i Sigtuna levt västslaviska vender som varit hantverkare och smeder, och att det funnits bofasta vender även på andra håll. | Man vet idag inte i hur hög utsträckning vikingar tog hem trälar från andra länder, bara att det hände och att det stundom var just för slavrädernas skull man reste ut<ref>Dick Harrison, ''Slaveri - Forntiden till renässansen'', Falun 2006.</ref>. Det var förstås ett givande och tagande, då skandinaver också blev förslavade i andra länder, men det bidrog troligtvis till att spä ut generna åt båda hållen. Handeln med främmande länder, som kanske var ännu viktigare än vikingaräderna, bidrog till ett omfattande genetiskt utbyte, och vi vet med säkerhet att svenska stormän tog sig slaviska hustrur vid många tillfällen. Utgrävningar visar att det i Sigtuna levt västslaviska vender som varit hantverkare och smeder, och att det funnits bofasta vender även på andra håll. | ||
Vid kristendomens ankomst till Skandinavien verkade många utländska missionärer som de som förde hit den nya religionen. Många var från de brittiska öarna, och faktum är att alla våra tidiga helgon (utom Ansgar) var från [[Storbritannien]] eller Irland. Och då de första kristna svenska kungarna lät prägla de första svenska mynten i Sigtuna, före förra millenieskiftet, hette myntmästarna ''Godwine'', ''Leofman'', ''Snelling'' och ''Ulfketil'', några av de kända dåtida anglosaxarna<ref>Anders Johnson, ''Garpar, gipskatter och svartskallar - Invandrarna som byggde Sverige'', Stockholm 2010.</ref>. När så kyrkobyggandet och klosterväsendet tog fart under tidig medeltid, följde med det en betydande invandring av | Vid kristendomens ankomst till Skandinavien verkade många utländska missionärer som de som förde hit den nya religionen. Många var från de brittiska öarna, och faktum är att alla våra tidiga helgon (utom Ansgar) var från [[Storbritannien]] eller Irland. Och då de första kristna svenska kungarna lät prägla de första svenska mynten i Sigtuna, före förra millenieskiftet, hette myntmästarna ''Godwine'', ''Leofman'', ''Snelling'' och ''Ulfketil'', några av de kända dåtida anglosaxarna<ref>Anders Johnson, ''Garpar, gipskatter och svartskallar - Invandrarna som byggde Sverige'', Stockholm 2010.</ref>. När så kyrkobyggandet och klosterväsendet tog fart under tidig medeltid, följde med det en betydande invandring av specialiserade hantverkare och lärda munkar från kontinenten, vilket betydde enormt mycket för kulturen i Sverige. Praktiskt taget alla arkitekter och stenhuggarmästare var mellan- eller sydeuropéer, och klosterväsendets lärdomar måste anses vara en av de viktigaste faktorerna för civiliserandet av Skandinavien. | ||
==Högmedeltiden och Hansan== | ==Högmedeltiden och Hansan== | ||
| Rad 32: | Rad 32: | ||
[[Fil:Carnegielogo.png|thumb|150px|right|Det finansbolag av idag som passerat revy i medierna är en avknoppning av det handelshus som bildades av den till Göteborg år 1786 invandrade skotten ''David Carnegie d.ä.''.]] | [[Fil:Carnegielogo.png|thumb|150px|right|Det finansbolag av idag som passerat revy i medierna är en avknoppning av det handelshus som bildades av den till Göteborg år 1786 invandrade skotten ''David Carnegie d.ä.''.]] | ||
Brittiska invandrare kom att betyda mycket för den tidiga industrin under 1700-talet. De flesta | Brittiska invandrare kom att betyda mycket för den tidiga industrin under 1700-talet. De flesta entreprenörerna var från Skottland, och orsaken var att skottarna blev marginaliserade på grund av de politiska konflikterna med engelsmännen. Många sökte sig därför till andra länder, och en del av dem hamnade i Sverige. Familjer som ''Jennings'', ''Finlay'' (vars namn gav upphov till ortnamnet Robertsfors), ''Lewis'', ''Wilde'', ''Bennet'', ''Campbell'' (initiativtagare till Svenska Ostindiska kompaniet], ''Hall'', ''Carnegie'', ''Erskine'', ''Greig'', ''Chapman'', ''Chalmers'', m.fl. kom att få stor betydelse för Sverige.<ref>A. Johnson, 2010, s.94-106</ref> | ||
Också tysk invandring kom att få fortsatt stor betydelse under 1700-talet. Bland de tyska | Också tysk invandring kom att få fortsatt stor betydelse under 1700-talet. Bland de tyska entreprenörerna som fått betydelse påträffas namn som ''Döbelius'' (adlad von Döbeln), ''Suell'' ((Limhamns kalkbruk), ''Donner'' (redare), ''Holterman'' (brukspatron), ''Ehrenreich'' (Marieberg), ''Wolff'' (Rörstrand), ''Hebbe'' (handel), ''Hahr'' (handel), ''Wahrendorff'' (Åkers styckebruk), ''Scheutz'' (Kosta glasbruk), ''Fillion'' (norrländska glasbruk), ''Bohnsack'' (gurkor i Västerås), ''von Scheele'' (kemist), Berwald (tonsättare), Sergel (konst), etcétera. | ||
Sveriges förlust av sina baltiska provinser orsakade en flyktingström till Sverige. 1715 fanns omkring 12 000 flyktingar i Stockholm och en flyktingkommission inrättades för att försörja dem. En del av dem har lämnat spår på den svenska kartan, bl.a. livländaren ''Johan Chistopher Kramm'' som anlade en såg i det som numera heter Kramfors. Även holländare, danskar, schweizare och fransmän invandrade och kunde bidra till rikets utveckling. Den franskinspirerade kung Gustav III anställde många fransmän, bl.a. som guvernanter, informatörer, arkitekter, konstnärer, musiker, perukmakare, betjänter och skräddare. Rokokons genomslag som inredningsstil bidrog även den i hög utsträckning till att man anlitade många utländska hantverkare, inte minst från kontinenten, för att uppföra de rikligt utsmyckade nya byggnaderna och inredningsdetaljerna. Många svenskar härstammar från de italienska gipsgjutar- och stuckatörsläkterna som invandrade i rokokons fotspår. | Sveriges förlust av sina baltiska provinser orsakade en flyktingström till Sverige. 1715 fanns omkring 12 000 flyktingar i Stockholm och en flyktingkommission inrättades för att försörja dem. En del av dem har lämnat spår på den svenska kartan, bl.a. livländaren ''Johan Chistopher Kramm'' som anlade en såg i det som numera heter Kramfors. Även holländare, danskar, schweizare och fransmän invandrade och kunde bidra till rikets utveckling. Den franskinspirerade kung Gustav III anställde många fransmän, bl.a. som guvernanter, informatörer, arkitekter, konstnärer, musiker, perukmakare, betjänter och skräddare. Rokokons genomslag som inredningsstil bidrog även den i hög utsträckning till att man anlitade många utländska hantverkare, inte minst från kontinenten, för att uppföra de rikligt utsmyckade nya byggnaderna och inredningsdetaljerna. Många svenskar härstammar från de italienska gipsgjutar- och stuckatörsläkterna som invandrade i rokokons fotspår. | ||
| Rad 42: | Rad 42: | ||
1700-talet innebar ett kulturellt uppluckrande och en större öppenhet. Borta var inskränktheten från det gångna seklet, då det svenska prästerskapet höll en kvävande hand över främmande kulturers inflytande. Nu kunde man till och med godta att man släppte in personer med främmande tro. Till de som nu kunde invandra och starta nya näringar var [[judar]]na, som från och med 1775 fick tillstånd att verka här utan att konvertera till kristendomen. I Marstrand, som var svensk frihamn mellan 1775 och 1794, uppstod en av de första mosaiska församlingarna i landet med ett 60-tal medlemmar. Staden kom sedermera att bli ett slags brohuvud för den judiska invandringen till Sverige. | 1700-talet innebar ett kulturellt uppluckrande och en större öppenhet. Borta var inskränktheten från det gångna seklet, då det svenska prästerskapet höll en kvävande hand över främmande kulturers inflytande. Nu kunde man till och med godta att man släppte in personer med främmande tro. Till de som nu kunde invandra och starta nya näringar var [[judar]]na, som från och med 1775 fick tillstånd att verka här utan att konvertera till kristendomen. I Marstrand, som var svensk frihamn mellan 1775 och 1794, uppstod en av de första mosaiska församlingarna i landet med ett 60-tal medlemmar. Staden kom sedermera att bli ett slags brohuvud för den judiska invandringen till Sverige. | ||
==1800-talet== | |||
1800-talets början präglades främst av Sveriges förlust av den östra rikshalvan som förvandlade huvudstaden från en centralt belägen stad i rikets mitt, till en mer undanskymd ort på Sveriges baksida, vilket fick Göteborg att blomma och bli en betydelsefull importhamn under napoleonkrigen. Ångmaskinen, järnvägarna och de mekaniska verkstäderna var resultat av den industriella revolutionen som kulminerade under detta sekel, och en folkförflyttning från landsbygd till tätorter, följdes av en massiv [[emigration|utvandring]] till framförallt [[Den svenska emigrationen till Nordamerika|USA]]. Befolkningstillväxten var troligen den främsta orsaken till de största folkomflyttningarna. | |||
När det gäller invandringen var 1800-talet relativt modest. Den arbetskraftsinvandring som förekom gällde i synnerhet specialister och entreprenörer som i Sverige såg en chans att etablera verksamheter de behärskade. | |||
[[Fil:Byggskylt.jpg]] | [[Fil:Byggskylt.jpg]] | ||
==1900-talets för- och mellankrigstid== | ==1900-talets för- och mellankrigstid== | ||