emailconfirmed
5 921
redigeringar
Invandringen till Sverige (1000 - 1900): Skillnad mellan sidversioner
Invandringen till Sverige (1000 - 1900) (visa wikitext)
Versionen från 26 januari 2011 kl. 13.16
, 26 januari 2011 kl. 13.16Carnegie
Jojje (diskussion | bidrag) m (→1700-talet) |
Jojje (diskussion | bidrag) (Carnegie) |
||
| Rad 31: | Rad 31: | ||
Om 1600-talet stod för en utveckling av den tunga metallindustrin i hyttor och bruk, så stod 1700-talet för en utveckling av manufakturerna, dvs fabriker inriktade på storskalig manuell tillverkning, och det som senare skulle bli början på den industriella revolutionen. Manufakturer var vanligast inom textilbranschen, glas- samt socker- och tobaksindustrin. Hantverkskunnandet togs ofta hit från utlandet, och därför rekryterades arbetsledare, specialister och yrkesarbetare från länder som Storbritannien, Nederländerna, Polen och Tyskland. | Om 1600-talet stod för en utveckling av den tunga metallindustrin i hyttor och bruk, så stod 1700-talet för en utveckling av manufakturerna, dvs fabriker inriktade på storskalig manuell tillverkning, och det som senare skulle bli början på den industriella revolutionen. Manufakturer var vanligast inom textilbranschen, glas- samt socker- och tobaksindustrin. Hantverkskunnandet togs ofta hit från utlandet, och därför rekryterades arbetsledare, specialister och yrkesarbetare från länder som Storbritannien, Nederländerna, Polen och Tyskland. | ||
[[Fil:Carnegielogo.png|thumb|150px|right|Det finansbolag av idag som passerat revy i medierna är en avknoppning av det handelshus som bildades av den till Göteborg år 1786 invandrade skotten ''David Carnegie d.ä.''.]] | |||
Brittiska invandrare kom att betyda mycket för den tidiga industrin under 1700-talet. De flesta entrepenörerna var från Skottland, och orsaken var att skottarna blev marginaliserade på grund av de politiska konflikterna med engelsmännen. Många sökte sig därför till andra länder, och en del av dem hamnade i Sverige. Familjer som ''Jennings'', ''Finlay'' (vars namn gav upphov till ortnamnet Robertsfors), ''Lewis'', ''Wilde'', ''Bennet'', ''Campbell'' (initiativtagare till Svenska Ostindiska kompaniet], ''Hall'', ''Carnegie'', ''Erskine'', ''Greig'', ''Chapman'', ''Chalmers'', m.fl. kom att få stor betydelse för Sverige.<ref>A. Johnson, 2010, s.94-106</ref> | Brittiska invandrare kom att betyda mycket för den tidiga industrin under 1700-talet. De flesta entrepenörerna var från Skottland, och orsaken var att skottarna blev marginaliserade på grund av de politiska konflikterna med engelsmännen. Många sökte sig därför till andra länder, och en del av dem hamnade i Sverige. Familjer som ''Jennings'', ''Finlay'' (vars namn gav upphov till ortnamnet Robertsfors), ''Lewis'', ''Wilde'', ''Bennet'', ''Campbell'' (initiativtagare till Svenska Ostindiska kompaniet], ''Hall'', ''Carnegie'', ''Erskine'', ''Greig'', ''Chapman'', ''Chalmers'', m.fl. kom att få stor betydelse för Sverige.<ref>A. Johnson, 2010, s.94-106</ref> | ||