Invandringen till Sverige (1000 - 1900): Skillnad mellan sidversioner

Invandringen till Sverige (1000 - 1900) (visa wikitext)

Versionen från 12 november 2010 kl. 15.10

2 581 byte lades till , 12 november 2010 kl. 15.10

bygget fortsätter

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 17: / Rad 17: @@
 ==Den tidigmoderna epokens inledning==
 [[Fil:Vädersoltavlan.JPG|300px|thumb|right|Stockholm på 1500-talet var en internationell stad.]]
-Vid 1500-talets början tog medeltiden slut i Sverige. Valet av Gustav Vasa till kung ledde till en stark statsmakt, och den kyrkliga reformationen utvecklades till en tillbakahållande faktor för utländskt inflytande. Kyrkan förändrades och förvandlades från att ha varit en pådrivande kraft för den internationella integrationen, till en främlingsfientlig faktor. Man motsatte sig att icke-lutheraner bosatte sig i Sverige, vilket drabbade [[pietister]], [[katolska kyrkan|katoliker]], [[kalvinister]] och [[judar]]. Ändå blomstrar det utländska inflytandet i de svenska städerna och i den tidiga industrin. Minst en fjärdedel av familjerna i Stockholm var antingen finska, tyska, nederländska eller skotska. Därtill kunde läggas enstaka italienare, danskar och den engelske kaninvaktaren i Djurgården William Diw<ref>A. Johnson, 2010, s.39</ref>.
+Vid 1500-talets början tog medeltiden slut i Sverige. Valet av Gustav Vasa till kung ledde till en stark statsmakt, och den kyrkliga reformationen utvecklades till en tillbakahållande faktor för utländskt inflytande. Kyrkan förändrades och förvandlades från att ha varit en pådrivande kraft för den internationella integrationen, till en främlingsfientlig faktor. Man motsatte sig att icke-lutheraner bosatte sig i Sverige, vilket drabbade [[pietister]], [[katolska kyrkan|katoliker]], [[kalvinister]] och [[judar]]. Ändå blomstrar det utländska inflytandet i de svenska städerna och i den tidiga industrin. Minst en fjärdedel av familjerna i Stockholm var antingen finska, tyska, nederländska eller skotska. Därtill kunde läggas enstaka italienare, danskar och den engelske kaninvaktaren i Djurgården William Diw<ref>A. Johnson, 2010, s.39</ref>. Vasaslottens uppförande medförde behov av hantverkare med nya färdigheter. Spanskt och italienskt var på modet, och därför rekryterades framförallt italienska mästare för att smycka och dekorera maktens boningar och nya kläder.
-Hertig Karl, sedermera kung Karl IX, hade stort inflytande över invandringen från Finland, som ju var en del av det svenska riket, men vars innevånare trots allt talade ett främmande språk och hade en annan kultur. Med löften om flera års skattefrihet och jungfruliga områden att bruka, lockades [[svedjebruk]]ande skogsbönder från den östra rikshalvan att bosätta sig i gränstrakterna till de svenska delarna av hertigens ganska självständiga stat i staten. I de områden där [[skogsfinnar]]na slog sig ned har assimilering åtminstone i ett senare skede lett till en folkblandning. Man räknar med att bortemot 12.000 finnar i huvudsak från Savolax och norra Tavastland, flyttade till skogstrakter i <u>hela</u> Mellansverige, fr.a. Värmland, Dalarna, Hälsingland och södra Lappland från 1570 och fram till början av 1600-talet<ref>Arne Järtelius, ''Invandrarnas svenska historia'', Känn ditt land, nr 19. Svenska Turistföreningen, Stockholm 1988.</ref>.
+Hertig Karl, sedermera kung Karl IX, hade stort inflytande över invandringen från Finland, som ju var en del av det svenska riket, men vars innevånare trots allt talade ett främmande språk och hade en annan kultur. Med löften om flera års skattefrihet och jungfruliga områden att bruka, lockades [[svedjebruk]]ande skogsbönder från den östra rikshalvan att bosätta sig i gränstrakterna till de svenska delarna av hertigens ganska självständiga stat i staten. I de områden där [[skogsfinnar]]na slog sig ned har assimilering åtminstone i ett senare skede lett till en folkblandning. Man räknar med att bortemot 12.000 finnar i huvudsak från Savolax och norra Tavastland, flyttade till skogstrakter i <u>hela</u> Mellansverige, fr.a. Värmland, Dalarna, Hälsingland och södra Lappland från 1570 och fram till början av 1600-talet<ref>Maud Wedin, Lars-Olof Herou & Lennart Stenman: ''Det skogsfinska kulturarvet'', Finnbygdens Förlag, 2001.</ref><ref>Arne Järtelius, ''Invandrarnas svenska historia'', Känn ditt land, nr 19. Svenska Turistföreningen, Stockholm 1988.</ref>.
+==Stormaktstiden==
+Den svenska [[stormaktstiden]] är den mest kosmopolitiska tidsperioden i vårt lands historia före andra världskrigets slut. Det allt större väldet krävde att man värvade utbildad expertis ifrån omvärlden som var kompetenta att ta sig an de svårigheter en makt av den nya svenska kalibern ställdes inför. Nu var det inte bara handel och kulturliv som behövde expertisen, utan den enorma krigsmakten och förvaltningen som stormaktsväldet behövde för att inte gå under. Dessutom fordrade den växande krigsmakten en metallindustri som kunde producera moderna kvalitetsvapen i stora mängder. Resursbehovet krävde också en ökad export av råvaror, och till det behövdes ännu mer utländsk expertis.
+Flottan och armén tillfredsställde sina behov av officerare genom att värva bl.a. holländare, fransmän, britter och tyskar. Släkter som ''Fleetwood'', ''Taube'', ''Wrangel'', ''Forbes'', ''Stuart'', ''Aminoff'', ''De la Gardie'' och ''de Laval'', härstammar alla från värvade officerare från stormaktstidens Sverige, och regalskeppen Kronan och Vasa byggdes av holländska skeppsbyggmästare.
+En av de mest omfattande omvälvningarna av den svenska metallindustrin stod de fransktalande [[valloner]]na för. Den förste att värva valloner till Sverige var nederländaren ''Willem de Besche'', som tidigare hjälpt fram landsmannen ''Louis De Geer'' till bruket i Finspång, men från 1620-talets början tog De Geer helt över den verksamheten. Det totala antalet immigranter som anlände till bergslagsbruken under den här tiden har uppskattats till mellan 1 000 och 1 200 familjeenheter. För majoriteten av vallonerna blev flyttningen varaktig. Trots att de kvarvarande vallonerna inledningsvis var en särskild språklig och religiös grupp har de numera smält ihop med svenska samhället och utgör ett pikant inslag i svenskarnas familjeberättelser. Några av de mer kända svenska vallonsläkterna är ''Allard'', ''Birath'', ''Bonnevier'', ''Drougge'', ''Herou'', ''Hübinette'', ''Pousette'' och ''Sporrong''<ref>Appelgren, Erik: ''Vallonernas namn: de äldsta valloninvandrarnas fullständiga namn, yrke, årtal, arbetsplats och ursprungsort.'' ..., förf., Stockholm 1968.</ref>.
 [[Fil:Byggskylt.jpg]]
-==Stormaktstiden==
 ==1700-talet==