emailconfirmed
5 921
redigeringar
Invandringen till Sverige (1000 - 1900): Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Invandringen till Sverige (1000 - 1900) (visa wikitext)
Versionen från 22 oktober 2015 kl. 11.53
, 22 oktober 2015 kl. 11.53→1700-talet
Jojje (diskussion | bidrag) (Justering av fotnoter) |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Invandringen till Sverige''' startade i och med att inlandsisen drog sig tillbaka för omkring 12-13 000 år sedan. Vi är alltså <u>alla</u> [[immigration|invandrare]] i detta långtidsperspektiv. Moderna populationsgenetiska studier visar dock att dagens etniska svenskar till omkring 85% härstammar från de första jägar-samlargrupperna<ref>Karlsson et al (2006). ''Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective.'' European Journal of Human Genetics 14, 963–970.</ref><ref>Malmström (2007). ''Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic.'' Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.</ref>. | '''Invandringen till Sverige''' startade i och med att inlandsisen drog sig tillbaka för omkring 12-13 000 år sedan. Vi är alltså <u>alla</u> [[immigration|invandrare]] i detta långtidsperspektiv. Moderna populationsgenetiska studier visar dock att dagens etniska svenskar till omkring 85% härstammar från de första jägar-samlargrupperna<ref>Karlsson et al (2006). ''Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective.'' European Journal of Human Genetics 14, 963–970.</ref><ref>Malmström (2007). ''Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic.'' Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.</ref>. Senare tids DNA-forskning tyder emellertid på att det skett flera invandringsvågor. I en studie från 2007 kom forskarna fram till att merparten av våra äldsta förfäder verkar ha kommit till Norden mycket snart efter istidens slut (den så kallade jägarkulturen), antingen från den europeiska kontinenten eller från öster eller från båda hållen. En inflyttning ska sedan ha skett från öster (haplogruppen U5b1b1), förmodligen vid flera tillfällen, där den första förmodligen skedde för 6 000–7 000 år sedan och ytterligare inflyttning så sent som för 1 500–2 000 år sedan (haplogruppen z). Man kan då klart konstatera att jordbruket invandrade med de senare grupperna och levde jämte jägarkulturen under lång tid. Detta överensstämmer ganska väl med hur en del arkeologer tolkat fynd från motsvarande tidsperioder.<ref>Karin Bojs: Min europeiska familj: De senaste 54 000 åren, Stockholm 2015.</ref> | ||
==Vikingatiden och tidig medeltid== | ==Vikingatiden och tidig medeltid== | ||
| Rad 29: | Rad 29: | ||
==1700-talet== | ==1700-talet== | ||
Om 1600-talet stod för en utveckling av den tunga metallindustrin i hyttor och bruk, så stod 1700-talet för en utveckling av | Om 1600-talet stod för en utveckling av den tunga metallindustrin i hyttor och bruk, så stod 1700-talet för en utveckling av [[manufaktur]]erna, dvs fabriker inriktade på storskalig manuell tillverkning, och det som senare skulle bli början på den industriella revolutionen. Manufakturer var vanligast inom textilbranschen, glas- samt socker- och tobaksindustrin. Hantverkskunnandet togs ofta hit från utlandet, och därför rekryterades arbetsledare, specialister och yrkesarbetare från länder som Storbritannien, Nederländerna, Polen och Tyskland. | ||
[[Fil:Carnegielogo.png|thumb|150px|right|Det finansbolag av idag som passerat revy i medierna är en avknoppning av det handelshus som bildades av den till Göteborg år 1786 invandrade skotten ''David Carnegie d.ä.''.]] | [[Fil:Carnegielogo.png|thumb|150px|right|Det finansbolag av idag som passerat revy i medierna är en avknoppning av det handelshus som bildades av den till Göteborg år 1786 invandrade skotten ''David Carnegie d.ä.''.]] | ||
| Rad 54: | Rad 54: | ||
Även tyskarna fortsatte att vara en betydande invandrargrupp, där just specialister och entreprenörer av olika slag dominerade. Den svenska sparbanksrörelsen startade på initiativ av tysken ''Eduard Ludendorff'', och kanalbyggaren ''Baltzar von Platen'' invandrade från Svenska Pommern. Liksom britterna kan tyskarna radas upp: ''Kempe'' (Modo), ''von Bergen'' (Karlshamnspunsch), ''Fritze'' (förläggare), ''Meyer'' (tryckeriverksamet), ''Bechman'' (ölbryggeri), ''Bünsow'' (sågverk), ''Blanch'' (Blanchs Café), ''Berns'' (Berns Salonger), ''Meyer'' (Svenska Lloyd), ''Becker'' och ''Gentele'' (färghandel, apotek), ''Schmitz'' (Sydkraft), ''Fraenkel'' (Handelsbanken), ''Sievert'' (kabelfabrik), ''Hennig'' (Mölnlycke), ''Zadig'' (tvål), osv. | Även tyskarna fortsatte att vara en betydande invandrargrupp, där just specialister och entreprenörer av olika slag dominerade. Den svenska sparbanksrörelsen startade på initiativ av tysken ''Eduard Ludendorff'', och kanalbyggaren ''Baltzar von Platen'' invandrade från Svenska Pommern. Liksom britterna kan tyskarna radas upp: ''Kempe'' (Modo), ''von Bergen'' (Karlshamnspunsch), ''Fritze'' (förläggare), ''Meyer'' (tryckeriverksamet), ''Bechman'' (ölbryggeri), ''Bünsow'' (sågverk), ''Blanch'' (Blanchs Café), ''Berns'' (Berns Salonger), ''Meyer'' (Svenska Lloyd), ''Becker'' och ''Gentele'' (färghandel, apotek), ''Schmitz'' (Sydkraft), ''Fraenkel'' (Handelsbanken), ''Sievert'' (kabelfabrik), ''Hennig'' (Mölnlycke), ''Zadig'' (tvål), osv. | ||
Napoleons härjningar i Europa resulterade i att många unga män som riskerade att bli uttagna i kriget sökte tillflykt i andra länder. Några av dem hamnade i Sverige. | Napoleons härjningar i Europa resulterade i att många unga män som riskerade att bli uttagna i kriget sökte tillflykt i andra länder. Några av dem hamnade i Sverige. Förre statsministern Fredrik Reinfeldt, t.ex. är ättling till brigadjären ''Domenico Martinelli''<ref>[http://aforum.genealogi.se/discus/ Anbytarforum » Kända personers anor » Politik / Offentlig verksamhet » Reinfeldt, Fredrik]</ref> från Neapel, som av allt att döma tjänstgjort i Napoleons armé. Att [[italien]]are sökte sig till nya länder är dock inte helt obekant. De flesta sysslade dock med helt andra yrken, som t.ex. musikanter, varietéartister, positivhalare, ballong- och leksaksförsäljare, glass- och konfektyrtillverkare, konditorer, m.m. En annan yrkesgrupp, som dessutom kom att stigmatisera italienarna, var stuckatörerna och gipsarbetarna, som gav upphov till uttrycket "gipskatter".<ref>[http://www.stadsmuseum.stockholm.se/museet.php?artikel=2&sprak=svenska Stuckatörens våning], ornamentbildhuggaren Axel Notinis våning, är en av Stockholms Stadsmuseums museivånigar - öppen för allmänheten (se hemsida).</ref> | ||
Den judiska befolkningsgruppen ökade kraftigt i mitten av seklet på grund av invandring från Ryssland och Polen där antisemitismen tilltog. Många av dessa östeuropeiska invandrare bosatte sig i Stockholm, Göteborg, Norrköping eller Karlskrona, dit judar var hänvisade före 1794, medan andra bosatte sig i nybildade judiska kolonier såsom till exempel Malmö, Lund, Kristianstad, Landskrona, Helsingborg, Sölvesborg, Kalmar, Oskarshamn, Växjö, Halmstad, Visby, Karlstad, Sundsvall, Härnösand och Östersund.<ref>[http://www.ostindiska.se/Goteborg-1700/invandring-sverige/judar.htm Susanna Lagerberg: Judarna i Sverige under 1600 - 1800-talet]</ref> Många var specialiserade inom traditionellt "judiska" yrken, t.ex. guldsmeder, bankirer, konstutövare, textilhandlare, bokhandlare, handelsmän och grossister. | Den judiska befolkningsgruppen ökade kraftigt i mitten av seklet på grund av invandring från Ryssland och Polen där antisemitismen tilltog. Många av dessa östeuropeiska invandrare bosatte sig i Stockholm, Göteborg, Norrköping eller Karlskrona, dit judar var hänvisade före 1794, medan andra bosatte sig i nybildade judiska kolonier såsom till exempel Malmö, Lund, Kristianstad, Landskrona, Helsingborg, Sölvesborg, Kalmar, Oskarshamn, Växjö, Halmstad, Visby, Karlstad, Sundsvall, Härnösand och Östersund.<ref>[http://www.ostindiska.se/Goteborg-1700/invandring-sverige/judar.htm Susanna Lagerberg: Judarna i Sverige under 1600 - 1800-talet]</ref> Många var specialiserade inom traditionellt "judiska" yrken, t.ex. guldsmeder, bankirer, konstutövare, textilhandlare, bokhandlare, handelsmän och grossister. | ||
| Rad 70: | Rad 70: | ||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]] | [[Kategori:Släktforskning i andra länder]] | ||
[[Kategori:Invandringen till Sverige]] | |||