Huvudsida: Skillnad mellan sidversioner

Huvudsida (visa wikitext)

Versionen från 15 december 2010 kl. 10.22

804 byte lades till , 15 december 2010 kl. 10.22

Ny utvald artikel

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 62: / Rad 62: @@
 | valign="top" |
 <div style="margin-left:10px;">
-[[Fil:Gifting.jpg|150px|thumb|right|Korpralen '''Jonas Gifting''' från ''Dalbyn'', som fällde orden "Orsa kompani lovar ingenting bestämt!"]]<br>
+[[Fil:Danmarks flagga.png|60px|left|Danmarks flagga]] [[Fil:Tennsoldat.png|right]]
-<big>'''Soldatnamn'''</big>
+<big>'''Danmark'''</big>, Det finns omkring ''45 000 danskar som lever i Sverige idag'', men antalet svenskar som härstammar från Danmark är många gånger fler. De svenskar som har sina rötter i ''Skåne'', ''Halland'' och ''Blekinge'', har danska rötter, eftersom dessa landskap tillhört Danmark fram till år 1658, då de efter freden i Roskilde tillföll Sverige. Dessutom har det genom seklerna förekommit en stor [[migration]] mellan länderna, speciellt vid missväxt och då stora skaror varit arbetslösa i endera landet. På senare år har invandringen präglats av Öresundsbrons tillkomst, då många danska flyttar till den svenska sidan på grund av ekonomiska skäl. Den restriktiva danska invandringspolitiken har även den resulterat i att familjer flyttat över sundet.<br>
-, namn som ursprungligen gavs ''indelta soldater'' och ''båtsmän'' som [[tillnamn]] i stället för de bland allmogen vanliga [[patronymikon]]. Namnet var i allmänhet knutet till en [[rote]], och en nyrekryterad soldat kunde överta företrädarens namn.
+====Hur börjar man?====
-<br><br>
+Det man i första hand kan börja med, är att söka sina anförvanter i de '''digitaliserade folketællinger''' (folkräkningar), som man kommer åt genom [[Dansk Demografisk Database]]. Man söker fyller i ett dataformulär där man kan välja i vilket amt man vill börja söka i, skriver i namn och hoppas få napp. Sökningen blir enklast om man söker folk med [[släktnamn]], men det går att hitta personer med [[patronymikon]], även om det är betydligt svårare genom mängden likadana. Har man födelseuppgifter bli sökningen givetvis säkrare.<br>
-Redan på 1500-talet och det ''äldre indelningsverket'' började man ge soldaterna särskilda namn men det var inte så vanligt, kanske 10% av soldaterna. Dalarna var ett av de landskap som tidigt brukade soldatnamn, kanske beroende på att just i det landskapet var namnvariationen inom allmogen ovanligt dålig. I varje socken fanns det tjogvis med ''Mats Persson'', ''Anders Larsson'' eller ''Olof Ersson'', och det var just därför bruket av tillnamn - såsom [[gårdsnamn]] - blev vanligt i de trakterna. I Västmanlands regemente hade alla soldatnamn på 1670-talet. När sedan det [[yngre indelningsverket]] genomfördes, kom soldatnamnen att bli legio över hela landet.  <br><br>'''[[Soldatnamn|Läs hela artikeln...]]'''
+Om man skulle vara osäker över hur man bäst kommer igång, finns olika sätt att få hjälp via de introduktionssidor som erbjuds. [[DIS-Danmark]] har en sida med tips om hur man kommer igång: [http://www.slaegtogdata.dk/vaerktoejer/introduktion-til-slaegtsforskning Introduktion til slægtsforskning] och en annan instruktiv hemsida för att komma igång i Danmark heter [http://www.landsarkivetkbh.dk/oresund/slaegt/index.htm Slægtsforskning over Øresund]. <br><br>'''[[Danmark|Läs hela artikeln...]]'''
 </div>
 |}