Huvudsida: Skillnad mellan sidversioner

Huvudsida (visa wikitext)

Versionen från 8 april 2011 kl. 12.11

393 togs bort , 8 april 2011 kl. 12.11

ingen redigeringssammanfattning

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 59: / Rad 59: @@
 | valign="top" |
 <div style="margin-left:10px;">
-[[Fil:Codex Mendoza folio 1v.jpg|280px|right|thumb|[http://en.wikipedia.org/wiki/Codex_Mendoza Codex Mendoza], en spansk handskrift från 1540 som bl.a. beskriver aztekernas hieroglyfer.]]
+[[Fil:SSF-logga.jpg|110px|left|SSf:s logotype]]
-<big>'''Paleografi'''</big><br>(av grekiskans παλαιός, ''"gammal"'', och γράφω, ''"skriva"'') är vetenskapen om skriftens utveckling och användning i äldre tid, samt i ''släktforskningssammanhang'', '''läsning och tolkning av äldre handskrifter'''.
+<big>'''Sveriges Släktforskarförbund'''</big><br>bildades 1986 och är ett sammanhållande organ för den svenska släktforskarrörelsen. Förbundet verkar för att sprida kännedom om släktforskningen som kulturfaktor, ideell rörelse och vetenskap. Sveriges Släktforskarförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation, som verkar enligt vedertagna demokratiska principer. Högsta beslutande organ är den årliga riksstämman, där medlemsföreningarnas ombud har rösträtt. På stämman utses en styrelse (ordförande plus tio ledamöter) med uppgift att verkställa besluten. Sveriges Släktforskarförbund driver släktforskarportalen [[Rötter]], som inkluderar Wiki-Rötter, [[Anbytarforum]], [[Förbundsnytt]] och ger ut [[Släktforskarnas årsbok]] och tidskriften [[Släkthistoriskt Forum]].
-Första gången termen "paleografi" användes var omkring år 1708 av ''Bernard de Montfaucon'', en benediktinmunk vars ''Palaeographia graeca'' förblev ett standardverk inom området i mer än ett århundrade.
+===Historik===
+Den 25 oktober 1986 bildades Sveriges Släktforskarförbund av 50 ombud för 34 lokala och regionala släktforskarföreningar. Det skedde i Göteborg efter flera års förberedelser...
-För "vanliga" svenska släktforskare är det främsta problemet att man sedan medeltiden använt sig av den "tyska (nygotiska) stilen", vilken innehåller ett antal varianter på bokstäver som idag känns föråldrade. Den [[tysk handstil|tyska handstilen]] motsvarades också av den tryckta [http://sv.wikipedia.org/wiki/Frakturstil frakturstilen], som även den kan vara svår att läsa för dagens svenskar. Dagens handstil är inte ny, utan egentligen äldre än den tyska handstilen, och kallas latinsk handstil. Den latinska handstilen har använts i södra Europa sedan antiken.
+'''[[Sveriges Släktforskarförbund|Läs hela artikeln...]]'''
-Också gammalstavningen, äldre benämningar och personliga stilar utgör ett problem för den som försöker läsa äldre handstilar. Det är alltså inte bara bokstävernas utseende och variation som gör läsningen svårare.
-'''[[Paleografi|Läs hela artikeln...]]'''
 </div>