Hudiksvalls län: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
282 byte lades till ,  18 mars 2011 kl. 19.09
m
Puts
(bytt ut texten)
m (Puts)
 
(2 mellanliggande sidversioner av en annan användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Stubbe}}
'''Hudiksvalls län''' är en benämning på länsbildning i varierande former under 1600-talet.<ref>Edlund, Lars-Erik & Frängsmyr, Tore (red.) (1994). ''Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 2, [Gästr-Lantz]''. Umeå: Norrlands univ.-förl.</ref>
===Norrlands län 1631-1645===
Ett Norrlands ståthållarskap/län existerade 1631-1645<ref>[[Nationella ArkivDatabasen]]</ref> och omfattade ursprungligen hela det dåtida svenska Norrland, dvs. landskapen Västerbotten, Ångermanland, Medelpad, Hälsingland och  Gästrikland, samt 1631-1640 även Österbotten i Finland. Ståthållaren höll till på Gävleborgs slott.


I och med regeringsformen år 1634 avskildes Österbotten. Gästrikland som 1633-1650 hörde till änkedrottning Maria Eleonoras livgeding, stod under dessa år utanför länsindelningen. Det nya landshövdingeämbetet formulerades i regeringsformen med ”landshövdingen i Norrlanden över alle Västernorrland och Lappmarken, residerandes i Hudiksvall”. Länsstyrelsens förläggande till Hudiksvall förklaras av att Gästrikland, och därmed Gävle, lades till livgedinget, och länet kallades ibland även Hudiksvalls län efter landshövdingens residensort.
 
{{Stubbe}}<BR><BR>
 
===Norrlands län 1620-1645===
Ett Norrlands ståthållarskap/län existerade 1620-1645 och omfattade ursprungligen hela det dåtida svenska Norrland, dvs. landskapen Västerbotten, Ångermanland, Medelpad, Hälsingland och  Gästrikland, samt till 1634 även Österbotten i Finland. Ståthållaren höll till på Gävleborgs slott.
 
I och med regeringsformen år 1634 avskildes Österbotten. Gästrikland som 1633-1640 hörde till änkedrottning Maria Eleonoras livgeding, stod under dessa år utanför länsindelningen. Det nya landshövdingeämbetet formulerades i regeringsformen med ”landshövdingen i Norrlanden över alle Västernorrland och Lappmarken, residerandes i Hudiksvall”. Länsstyrelsens förläggande till Hudiksvall förklaras av att Gästrikland, och därmed Gävle, lades till livgedinget, och länet kallades ibland även Hudiksvalls län efter landshövdingens residensort.


År 1637 avskildes Västerbotten till ett eget län och Norrlands/Hudiksvalls län inkluderade därefter Ångermanland, Medelpad och Hälsingland.  Efter änkedrottningens flykt ur landet år 1640, lades Gästrikland åter till Hudiksvalls län.  
År 1637 avskildes Västerbotten till ett eget län och Norrlands/Hudiksvalls län inkluderade därefter Ångermanland, Medelpad och Hälsingland.  Efter änkedrottningens flykt ur landet år 1640, lades Gästrikland åter till Hudiksvalls län.  
Rad 14: Rad 18:


Hudiksvalls län slogs 1654 samman med Härnösands län, till Västernorrlands län. Efter residenset kom det ofta att kallas Gävleborgs län och det är även i detta läns mycket omfattande länsstyrelsearkiv, som arkivalier från tiden före 1762 skall sökas.
Hudiksvalls län slogs 1654 samman med Härnösands län, till Västernorrlands län. Efter residenset kom det ofta att kallas Gävleborgs län och det är även i detta läns mycket omfattande länsstyrelsearkiv, som arkivalier från tiden före 1762 skall sökas.
Det nya länet omfattade därmed Ångermanland, Jämtland, Medelpad, Härjedalen, Hälsingland och Gästrikland<ref>Ahnlund, N. (1942). Landskap och län i Norrland. En historisk-administrativ översikt. I M. Lundqvist (red.), ''Norrland: natur, befolkning och näringar'' (pp. 233-254). Stockholm: Industriens utredningsinstitut</ref>.
Det nya länet omfattade därmed Ångermanland, Jämtland, Medelpad, Härjedalen, Hälsingland och Gästrikland<ref>Ahnlund, N. (1942). Landskap och län i Norrland. En historisk-administrativ översikt. I M. Lundqvist (red.), ''Norrland: natur, befolkning och näringar'' (pp. 233-254). Stockholm: Industriens utredningsinstitut.</ref>.


==Fotnoter==
==Fotnoter==

Navigeringsmeny