Häradsrätt: Skillnad mellan sidversioner

Häradsrätt (visa wikitext)

Versionen från 1 december 2010 kl. 14.50

2 122 byte lades till , 1 december 2010 kl. 14.50

tabell

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 2: / Rad 2: @@
 ==Allmänt==
-Det fanns en häradsrätt i varje [[tingslag]]. Rätten sammanträdde på [[tingsstället]], som i regel bara fanns på en plats i varje tingslag. Varje [[domsaga]] bestod i sin tur av minst ett, och oftast flera, tingslag.
+Det fanns en häradsrätt i varje [[tingslag]]. Rätten sammanträdde på [[tingsstället]], som i regel bara fanns på en plats i varje tingslag. Varje [[domsaga]] bestod i sin tur av minst ett, och oftast flera, tingslag. Det ålåg [[häradshövding]]en att hålla häradsting på bestämda tider, tre gånger om året: ''vinterting'', ''sommarting'' och ''höstting'' på häradets ordinarie tingsplats (tingstad el tingsted i äldre språk). Om ett grovt brott förövats i häradet kunde man hålla ''urtima ting'', dvs en extra rättegång, mellan de ordinarie tingen.
 I Götaland och större delen av Svealand baserades tingslagsindelningen på den urgamla indelningen i [[härad]]er (på vissa håll kallade [[skeppslag]] eller [[bergslag]]). I Norrland och Dalarna (sånär som på Folkare härad) fanns däremot inga härader, utan tingslagen byggde direkt på [[socken]]indelningen.
@@ Rad 32: / Rad 32: @@
 ==Häradsrättens betydelse för släktforskaren==
 Domstolar och tvistemål har alltid haft en stor betydelse för släktforskarens möjlighet att reda ut släktskapsrelationer. Ibland finns bara [[domstolsprotokoll]]en i [[dombok|domböckerna]] att tillgå som källa. Detta gäller t.ex. i faderskapsmål, eller tvistemål om arvsrätt, om tvistemål om affärsuppgörelser, markägande, osv. Dessutom utgör domböckerna en outsinlig källa för levnadsbeskrivningar och relationer. Har förfäderna varit uppe på tinget, får man reda på enormt mycket mer om dem än i de torra kyrkböckerna.
+{| class="wikitable"
+! Serie !! Beteckning !! Innehåll
+|-
+| A I || [[Domböcker]]<br>1604-1937 || Protokoll över mål och ärenden rörande tvistemål och brottsmål.
+|-
+| A II || [[Småprotokoll]]<br>1620-1932 || Protokoll som rör uppbud och lagfarter, inteckningar, förmyndarskap, äktenskapsförord och avhandlingar (rörande t.ex. morgongåvor, testamenten och bouppteckningar).
+|-
+| A III || Syneprotokoll<br>1665-1864 || Protokoll över husesyner, gårdssyner och vägsyner, samt skiftes- och skattläggningsprotokoll.
+|-
+| C I || Bo- och hemskillnadsregister<br>1899-1950 ||
+|-
+| C II || Förmynderskapsböcker<br>1864-1962 ||
+|-
+| C III || Lagfartsregister<br>1810-1883 ||
+|-
+| C V || Konkursdiarier<br>1875-1966 ||
+|-
+| C VI || [[Saköreslängder]]<br>1676-1937 || Ingår vanligtvis i domböckerna och innehåller uppgifter om bötfällda personer.
+|-
+| C VII || Stämningslistor<br>1736-1844 || Ingår normalt i inneliggande handlingar och utgörs av längder över personer som instämts till tinget.
+|-
+| D || Diarier, målförteckningar och dagboksblad. ||
+|-
+| F I || Inneliggande handlingar<br>1736-1937 || Bilagor till domböckerna (fullmakter, mantalslängder, brev, inlagor, dödlistor, stämningslistor, saköreslängder, m.m.)
+|-
+| F II || [[Bouppteckningar]] || 1734 kom en lag att bouppteckningar skulle upprättas i samband med dödsfall.
+|-
+| F III || Dödlistor<br>1759-1901 || Ingår vanligtvis i Inneliggande handlingar och utgörs av listor över dödfall, upprättade av prästerskapet.
+|-
+| F IV || Konkursakter<br>1786-1934 || Ofta innehållande bouppteckningar.
+|-
+| F V || Förmynderskapshandlingar<br>1763-1927 || Utgörs av bilagor till förmynderskapsprotokollen och består i stor utsträckning av redovisningshandligar.
+|}
 == Referenser==