emailconfirmed
5 921
redigeringar
Häradsrätt: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Häradsrättens betydelse för släktforskaren
Jojje (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| (3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Klubba-m.jpg|left]] | [[Fil:Klubba-m.jpg|left]] | ||
'''Häradsrätt''' kallades tidigare | '''Häradsrätt''' kallades tidigare underrätten (första rättsinstansen) i allmänna mål på landsbygden i Sverige till och med 1970 och i Finland ända till 1993, då de i båda länderna ersattes av tingsrätter. | ||
==Allmänt== | ==Allmänt== | ||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
==1600-talet== | ==1600-talet== | ||
Den domare som var chef för en häradsrätt hade titeln [[häradshövding]] och dömde tillsammans med den av 12 ledamöter sammansatta | Den domare som var chef för en häradsrätt hade titeln [[häradshövding]] och dömde tillsammans med den av 12 ledamöter sammansatta '''häradsnämnden'''. [[nämndeman|Nämndemännen]] kallades ibland, anspelande på deras antal, ''tolvmän'' och var i regel framgångsrika storbönder bosatta i den aktuella domsagan. För att rätten skulle vara domför fordrades att minst sju av nämndemännen närvarade. Den främste av tolvmännen uppbar titeln ''häradsdomare'' och var nämndens talesman gentemot häradshövdingen. Häradsdomaren ansvarade också för en av de tre nycklar som tillsammans med häradshövdingens och [[kronofogde]]ns motsvarigheter krävdes för att öppna [[häradskista]]n. | ||
Införandet av hovrätter medförde att häradsrätterna på ett helt annat sätt än tidigare kom under central kontroll. Allvarligare brott, som kunde medföra [[dödsstraff]], refererades regelmässigt till den högre instansen och häradsrättens domsböcker reviderades också av hovrätten med jämna intervaller. | Införandet av hovrätter medförde att häradsrätterna på ett helt annat sätt än tidigare kom under central kontroll. Allvarligare brott, som kunde medföra [[dödsstraff]], refererades regelmässigt till den högre instansen och häradsrättens domsböcker reviderades också av hovrätten med jämna intervaller. | ||
| Rad 22: | Rad 22: | ||
==1700- och 1800-talen== | ==1700- och 1800-talen== | ||
Under 1700- och 1800-talet försköts mycket av den kommunala makt utanför rättsskipningsområdet som häradet och häradsrätten tidigare haft till [[socken|socknen]] och [[ | Under 1700- och 1800-talet försköts mycket av den kommunala makt utanför rättsskipningsområdet som häradet och häradsrätten tidigare haft till [[socken|socknen]] och [[sockenstämma]]n. Den stora prestige som nämndemannaämbetet tidigare innehaft minskade till den grad att man 1823 fann det för gott att införa en regel som tvingade nämndemän att sitta kvar åtminstone två år på sin post innan det blev möjligt avgå. Tidigare hade livstidstjänstgöringar varit legio, och ämbetet hade inte sällan gått från far till son vid den förres frånfälle. | ||
Mot slutet av 1800-talet började antalet häradsrätter att minska, särskilt i södra delen av Sverige där många härader var små till såväl yta som folkmängd, och slogs ihop till större tingslag. Under denna och den närmast följande tiden byggdes ett flertal av de tingshusbyggnader som ännu finns kvar. | Mot slutet av 1800-talet började antalet häradsrätter att minska, särskilt i södra delen av Sverige där många härader var små till såväl yta som folkmängd, och slogs ihop till större tingslag. Under denna och den närmast följande tiden byggdes ett flertal av de tingshusbyggnader som ännu finns kvar. | ||
| Rad 37: | Rad 37: | ||
! Serie !! Beteckning !! Innehåll | ! Serie !! Beteckning !! Innehåll | ||
|- | |- | ||
| A I || [[Domböcker]]<br>1604-1937 || Protokoll över mål och ärenden rörande tvistemål och brottsmål. | | A I || [[Dombok|Domböcker]]<br>1604-1937 || Protokoll över mål och ärenden rörande tvistemål och brottsmål. | ||
|- | |- | ||
| A II || [[Småprotokoll]]<br>1620-1932 || Protokoll som rör uppbud och lagfarter, inteckningar, förmyndarskap, äktenskapsförord och avhandlingar (rörande t.ex. morgongåvor, testamenten och bouppteckningar). | | A II || [[Småprotokoll]]<br>1620-1932 || Protokoll som rör uppbud och lagfarter, inteckningar, förmyndarskap, äktenskapsförord och avhandlingar (rörande t.ex. morgongåvor, testamenten och bouppteckningar). | ||
| Rad 51: | Rad 51: | ||
| C V || Konkursdiarier<br>1875-1966 || | | C V || Konkursdiarier<br>1875-1966 || | ||
|- | |- | ||
| C VI || [[Saköreslängder]]<br>1676-1937 || Ingår vanligtvis i domböckerna och innehåller uppgifter om bötfällda personer. | | C VI || [[Saköreslängd|Saköreslängder]]<br>1676-1937 || Ingår vanligtvis i domböckerna och innehåller uppgifter om bötfällda personer. | ||
|- | |- | ||
| C VII || Stämningslistor<br>1736-1844 || Ingår normalt i inneliggande handlingar och utgörs av längder över personer som instämts till tinget. | | C VII || Stämningslistor<br>1736-1844 || Ingår normalt i inneliggande handlingar och utgörs av längder över personer som instämts till tinget. | ||
| Rad 59: | Rad 59: | ||
| F I || Inneliggande handlingar<br>1736-1937 || Bilagor till domböckerna (fullmakter, mantalslängder, brev, inlagor, dödlistor, stämningslistor, saköreslängder, m.m.) | | F I || Inneliggande handlingar<br>1736-1937 || Bilagor till domböckerna (fullmakter, mantalslängder, brev, inlagor, dödlistor, stämningslistor, saköreslängder, m.m.) | ||
|- | |- | ||
| F II || [[Bouppteckningar]] || 1734 kom en lag att bouppteckningar skulle upprättas i samband med dödsfall. | | F II || [[Bouppteckning|Bouppteckningar]] || 1734 kom en lag att bouppteckningar skulle upprättas i samband med dödsfall. | ||
|- | |- | ||
| F III || Dödlistor<br>1759-1901 || Ingår vanligtvis i Inneliggande handlingar och utgörs av listor över dödfall, upprättade av prästerskapet. | | F III || Dödlistor<br>1759-1901 || Ingår vanligtvis i Inneliggande handlingar och utgörs av listor över dödfall, upprättade av prästerskapet. | ||