Härad: Skillnad mellan sidversioner

'''Härad''', mindre folk- och landområden, vilkas huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet alltså det äldre lokala tingsdistriktet, det vill säga rätts- och förvaltningsområdet, inom ett landskap. En annan, samtida benämning på härad anses hundare vara, belagt från tidigt 1000-tal, bland annat genom Jarlabankestenen vid Vallentuna kyrka i Uppland. Inskriften från 1000-talet innehåller det äldsta kända svenska belägget på ordet hundare. Texten översatt lyder: Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han levde, och han gjorde denna tingsplats, och ensam ägde han hela detta hundare. Hundare var en benämning på distrikt i de gamla svealandskapen (Uppland, Västmanland o. Södermanland) och ersattes av götalandskapens (Västergötland och Östergötland) benämning härad under mitten av 1300-talet genom Magnus Erikssons landslag.

Den dömande instansen, [[häradsrätt]]en, hade att röra sig inom sitt [[tingslag]]. Det förekom att flera härader slogs samman för att bilda ett [[tingslag]] men även att stora härader delades upp i flera [[tingslag]]. Häradet var dock den vanliga rättsliga geografiska indelningsenheten i södra Sverige. Häraderna var indelade i socknar, vilka även var kyrkliga indelningsenheter. I äldre tid var det relativt vanligt att en socken var delad mellan två eller fler härader, vilket komplicerar det hela ytterligare. I slutet av 1800-talet genomfördes dock förenklingar av häradsindelningen och efter detta sammanföll i de flesta fall härads- och sockengränserna.