Härad: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
119 byte lades till ,  23 maj 2016 kl. 13.38
ingen redigeringssammanfattning
(komplettering england och wales)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Härad''', mindre folk- och landområden, vilkas huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet alltså det äldre lokala tingsdistriktet, det vill säga rätts- och förvaltningsområdet, inom ett landskap. En annan, samtida benämning på härad anses ''hundare'' vara, belagt från tidigt 1000-tal, bland annat genom ''Jarlabankestenen'' vid [[Vallentuna]] kyrka i Uppland. Inskriften från 1000-talet innehåller det äldsta kända svenska belägget på ordet hundare. Texten översatt lyder: ''Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han levde, och han gjorde denna tingsplats, och ensam ägde han hela detta hundare.'' Hundare var en benämning på distrikt i de gamla svealandskapen (Uppland, Västmanland o. Södermanland) och ersattes av götalandskapens (Västergötland och Östergötland) benämning härad under mitten av 1300-talet genom Magnus Erikssons landslag.
[[Fil:Klubba-m.jpg|left]][[Fil:Skånskahärader.jpg|thumb|500px|right|Häradsindelning i Skåne]]
'''Härad''', mindre folk- och landområden, vilkas huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet alltså det äldre lokala tingsdistriktet, det vill säga rätts- och förvaltningsområdet, inom ett landskap. En annan, samtida benämning på härad anses '''''hundare''''' vara, belagt från tidigt 1000-tal, bland annat genom ''Jarlabankestenen'' vid Vallentuna kyrka i Uppland. Inskriften från 1000-talet innehåller det äldsta kända svenska belägget på ordet hundare. Texten översatt lyder: ''Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han levde, och han gjorde denna tingsplats, och ensam ägde han hela detta hundare.'' Hundare var en benämning på distrikt i de gamla svealandskapen (Uppland, Västmanland o. Södermanland) och ersattes av götalandskapens (Västergötland och Östergötland) benämning härad under mitten av 1300-talet genom Magnus Erikssons landslag.


Den dömande instansen, [[häradsrätt]]en, hade att röra sig inom sitt [[tingslag]]. Det förekom att flera härader slogs samman för att bilda ett [[tingslag]] men även att stora härader delades upp i flera [[tingslag]]. Häradet var dock den vanliga rättsliga geografiska indelningsenheten i södra Sverige. Häraderna var indelade i socknar, vilka även var kyrkliga indelningsenheter. I äldre tid var det relativt vanligt att en [[socken]] var delad mellan två eller fler härader, vilket komplicerar det hela ytterligare. I slutet av 1800-talet genomfördes dock förenklingar av häradsindelningen och efter detta sammanföll i de flesta fall  
Den dömande instansen, [[häradsrätt]]en, hade att röra sig inom sitt [[tingslag]]. Det förekom att flera härader slogs samman för att bilda ett [[tingslag]] men även att stora härader delades upp i flera [[tingslag]]. Häradet var dock den vanliga rättsliga geografiska indelningsenheten i södra Sverige. Häraderna var indelade i socknar, vilka även var kyrkliga indelningsenheter. I äldre tid var det relativt vanligt att en [[socken]] var delad mellan två eller fler härader, vilket komplicerar det hela ytterligare. I slutet av 1800-talet genomfördes dock förenklingar av häradsindelningen och efter detta sammanföll i de flesta fall  
Rad 23: Rad 24:


===Finland===
===Finland===
Före år [[1809]] se härads historia ovan.
Före år 1809 se härads historia ovan.
I Finland var '''häradet''' ('''''kihlakunta''''') ett från den judiciella indelningen oavhängigt förvaltningsområde, som någon gång till omfånget sammanföll med den större kretsen för rättskipningens verksamhet, domsagan. Häradets tjänstemän var [[kronofogde]], [[häradsskrivare]] samt ett antal [[kronolänsman|kronolänsmän]]. Häradenas antal var 1909 totalt 51. Några gemensamma ekonomiska eller politiska angelägenheter hade sig häradsborna inte anförtrodda att vårda, utan alla sådana var fördelade mellan kommunen, tingslaget och domsagan.
I Finland var '''häradet''' ('''''kihlakunta''''') ett från den judiciella indelningen oavhängigt förvaltningsområde, som någon gång till omfånget sammanföll med den större kretsen för rättskipningens verksamhet, domsagan. Häradets tjänstemän var [[kronofogde]], [[häradsskrivare]] samt ett antal [[kronolänsman|kronolänsmän]]. Häradenas antal var 1909 totalt 51. Några gemensamma ekonomiska eller politiska angelägenheter hade sig häradsborna inte anförtrodda att vårda, utan alla sådana var fördelade mellan kommunen, tingslaget och domsagan.


Rad 55: Rad 56:
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]
[[Kategori:Topografi]]
emailconfirmed
5 921

redigeringar

Navigeringsmeny