emailconfirmed
5 921
redigeringar
Gårdsnamn: Skillnad mellan sidversioner
m
ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
Om innehavaren ''Hans'' far ''Erik'' hade varit soldat och fått [[soldatnamn]]et ''Lärka'', kunde han kallas ''Lärk Hans Ersson''. Om nu Hans så småningom byggde upp en ny gård, är det sannolikt att gården skulle komma att kallas Lärkhans efter honom. Om han hade en dotter eller dotterdotter som hette Margit, kunde hon benämnas ''Lärkhans Margit''. | Om innehavaren ''Hans'' far ''Erik'' hade varit soldat och fått [[soldatnamn]]et ''Lärka'', kunde han kallas ''Lärk Hans Ersson''. Om nu Hans så småningom byggde upp en ny gård, är det sannolikt att gården skulle komma att kallas Lärkhans efter honom. Om han hade en dotter eller dotterdotter som hette Margit, kunde hon benämnas ''Lärkhans Margit''. | ||
Gårdsnamnens uppbyggnad kan härledas till i princip vad som helst. Ofta bygger de på den förste brukarens namn, t.ex. ''Hanspers'' (Hans Persson), ''Oljons'' (Olof Jonsson), ''Lassols'' (Lars Olofsson), ''Matslova'' (Mats Olofsson) eller dennes sidoyrke, ''Bälter'' (bältare), ''Skommars'' (skomakare) och ''Klockars'' (klockare). Ibland, när det fanns två med samma namn i byn, kunde det bli ''Lisspers'' (yngre Per) och ''Sturpers'' (äldre Per). Också kvinnonamn är vanliga: ''Annikas'', ''Barbro'', ''Karis'', ''Kajsos'', och många gårdsnamn har sitt ursprung i soldatnamn: ''Dunder'', ''Brottare'', ''Ståbis'', ''Sparr'', ''Fändriks'', ''Kaptens'', ''Polack'', ''Spansk'', m.m. | Gårdsnamnens uppbyggnad<ref>Åke Nätterö "Gårdsnamn i Bjuråker" [http://www.moviken.se/page.php?id=335]</ref> kan härledas till i princip vad som helst. Ofta bygger de på den förste brukarens namn, t.ex. ''Hanspers'' (Hans Persson), ''Oljons'' (Olof Jonsson), ''Lassols'' (Lars Olofsson), ''Matslova'' (Mats Olofsson) eller dennes sidoyrke, ''Bälter'' (bältare), ''Skommars'' (skomakare) och ''Klockars'' (klockare). Ibland, när det fanns två med samma namn i byn, kunde det bli ''Lisspers'' (yngre Per) och ''Sturpers'' (äldre Per). Också kvinnonamn är vanliga: ''Annikas'', ''Barbro'', ''Karis'', ''Kajsos'', och många gårdsnamn har sitt ursprung i soldatnamn: ''Dunder'', ''Brottare'', ''Ståbis'', ''Sparr'', ''Fändriks'', ''Kaptens'', ''Polack'', ''Spansk'', m.m. | ||
Gårdsnamnen var starkt knutna till själva gården, men det hände att gården kunde byta namn. Det normala, när en ingift måg flyttade in och började bruka svärfaderns gård, var att han antog hustruns (och svärfaderns) gårdsnamn - ett s.k. "särknamn". Kom han från en annan by kunde han fortfarande kallas vid sitt ursprungliga gårdsnamn, men i den nya byn var det "särknamnet" som gällde. Hade mågens gamla gårdsnamn en större status än svärfaderns kunde det dock hända att den nye brukaren helt enkelt bytte namn på gården. Det är anledningen till att en del gårdsnamn finns spridda i många byar och i många socknar i Dalarna. | Gårdsnamnen var starkt knutna till själva gården, men det hände att gården kunde byta namn. Det normala, när en ingift måg flyttade in och började bruka svärfaderns gård, var att han antog hustruns (och svärfaderns) gårdsnamn - ett s.k. "särknamn". Kom han från en annan by kunde han fortfarande kallas vid sitt ursprungliga gårdsnamn, men i den nya byn var det "särknamnet" som gällde. Hade mågens gamla gårdsnamn en större status än svärfaderns kunde det dock hända att den nye brukaren helt enkelt bytte namn på gården. Det är anledningen till att en del gårdsnamn finns spridda i många byar och i många socknar i Dalarna. | ||