Gårdsnamn: Skillnad mellan sidversioner

Gårdsnamn (visa wikitext)

Versionen från 10 september 2014 kl. 13.25

24 byte lades till , 10 september 2014 kl. 13.25

ingen redigeringssammanfattning

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Än värre var det bland kvinnorna. En statistisk undersökning i kyrkböckerna från 1600-tal och fram till 1930 i Mora kommuns fyra socknar (Mora, Våmhus, Sollerön och Venjan) i Dalarna ger vid handen att 90% av alla kvinnor som var bosatta där antingen hette ''Anna'', ''Margareta'', ''Karin'' eller ''Kerstin'' (inklusive varianter av namnen). För männen var utbudet något mindre snävt - variationen omfattade omkring tio mansnamn.
-Det finns två modeller för hur personbeteckningar konstrueras med hjälp av gårdsnamn: Rent allmänt i Sverige placerades gårdsnamnet i regel ''sist'' i namnet: ''Jeppe på Berget'', ''Lasse i Gatan'', ''Mor på Torpet''. I Dalarna och vissa angränsande områden, samt i delar av Finland<ref>Marianne Blomqvist: "Farfars Hilma och Kappas Emil. Om inofficiella personbenämningar i Replot kyrkby" [http://www.genealogia.fi/linktoold/nimet/nimi132r.htm]</ref>, satte och sätter man dock alltjämt gårdsnamnet före förnamnet. Oftast har det där karaktär och ursprung som genitivbestämning till detta, till exempel ''Ors Anders'', ''Dunders Kerstin Bengtsdotter''. Det förekommer dock även att gårdsnamnet står som genitivlöst attributivt ord, till exempel ''Grudd Olof Bengtsson'', ''Täpp Anna Persdotter''.
+Det finns två modeller för hur personbeteckningar konstrueras med hjälp av gårdsnamn: Rent allmänt i Sverige placerades gårdsnamnet i regel ''sist'' i namnet: ''Jeppe på Berget'', ''Lasse i Gatan'', ''Mor på Torpet'', ''Kalle på Spången''. I Dalarna och vissa angränsande områden, samt i delar av Finland<ref>Marianne Blomqvist: "Farfars Hilma och Kappas Emil. Om inofficiella personbenämningar i Replot kyrkby" [http://www.genealogia.fi/linktoold/nimet/nimi132r.htm]</ref>, satte och sätter man dock alltjämt gårdsnamnet före förnamnet. Oftast har det där karaktär och ursprung som genitivbestämning till detta, till exempel ''Ors Anders'', ''Dunders Kerstin Bengtsdotter''. Det förekommer dock även att gårdsnamnet står som genitivlöst attributivt ord, till exempel ''Grudd Olof Bengtsson'', ''Täpp Anna Persdotter''.
 Om innehavaren ''Hans'' far ''Erik'' hade varit soldat och fått [[soldatnamn]]et ''Lärka'', kunde han kallas ''Lärk Hans Ersson''. Om nu Hans så småningom byggde upp en ny gård, är det sannolikt att gården skulle komma att kallas Lärkhans efter honom. Om han hade en dotter eller dotterdotter som hette Margit, kunde hon benämnas ''Lärkhans Margit''.