Gårdsnamn: Skillnad mellan sidversioner

207 byte lades till ,  12 oktober 2010 kl. 08.42
ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Gårdsnamn''', namn som ursprungligen togs som [[tillnamn]] som komplement till de bland allmogen vanliga [[patronymikon]] för att ''särskilja personer'' med likadana namn. Bildandet av gårdsnamn följer i princip samma mönster som det ursprungliga bildandet av [[släktnamn]]<ref>Det ursprungliga bildandet av släktnamn orsakades av behovet av att skilja på personer med samma personnamn. Medan senare tiders bildande av "efternamn" snarare orsakats av lagstadgade regler, t.ex. ''1901 års svenska namnlag''.</ref>, då det i vissa regioner existerade en sådan inskränkthet i urvalet av dopnamn, att det fanns tjogtals ''Per Matsson'', ''Erik Persson'', ''Olof Larsson'' och ''Anders Jönsson'' i samma socken.
'''Gårdsnamn''', namn som ursprungligen togs som [[tillnamn]] som komplement till de bland allmogen vanliga [[patronymikon]] för att ''särskilja personer'' med likadana namn. Bildandet av gårdsnamn följer i princip samma mönster som det ursprungliga bildandet av [[släktnamn]]<ref>Det ursprungliga bildandet av släktnamn orsakades av behovet av att skilja på personer med samma personnamn. Medan senare tiders bildande av "efternamn" snarare orsakats av lagstadgade regler, t.ex. ''1901 års svenska namnlag''.</ref>, då det i vissa regioner existerade en sådan inskränkthet i urvalet av dopnamn, att det fanns tjogtals ''Per Matsson'', ''Erik Persson'', ''Olof Larsson'' och ''Anders Jönsson'' i samma socken.


[[Fil:Bälterswen.jpg|300px|thumb|right|Bälter Swen Ersson (1825-1902) från Mora var en svensk hemmansägare och politiker. Han var bl a ledamot av riksdagens andra kammare och Anders Zorns förmyndare.]]
Än värre var det bland kvinnorna. En statistisk undersökning i kyrkböckerna från 1600-tal och fram till 1930 i Mora kommuns fyra socknar (Mora, Våmhus, Sollerön och Venjan) i Dalarna ger vid handen att 90% av alla kvinnor som var bosatta där antingen hette ''Anna'', ''Margareta'', ''Karin'' eller ''Kerstin'' (inklusive varianter av namnen). För männen var utbudet något mindre snävt - variationen omfattade omkring tio mansnamn.
Än värre var det bland kvinnorna. En statistisk undersökning i kyrkböckerna från 1600-tal och fram till 1930 i Mora kommuns fyra socknar (Mora, Våmhus, Sollerön och Venjan) i Dalarna ger vid handen att 90% av alla kvinnor som var bosatta där antingen hette ''Anna'', ''Margareta'', ''Karin'' eller ''Kerstin'' (inklusive varianter av namnen). För männen var utbudet något mindre snävt - variationen omfattade omkring tio mansnamn.


emailconfirmed
5 921

redigeringar