Gårdsnamn: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
200 byte lades till ,  22 januari 2016 kl. 14.30
ingen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:
----
----


'''Gårdsnamn''', namn som ursprungligen togs som [[tillnamn]] som komplement till de bland allmogen vanliga [[patronymikon]] för att ''särskilja personer'' med likadana namn. Bildandet av gårdsnamn följer i princip samma mönster som det ursprungliga bildandet av [[släktnamn]]<ref>Det ursprungliga bildandet av släktnamn orsakades av behovet av att skilja på personer med samma personnamn. Medan senare tiders bildande av "efternamn" snarare orsakats av lagstadgade regler, t.ex. ''1901 års svenska namnlag''.</ref>, då det i vissa regioner existerade en sådan inskränkthet i urvalet av dopnamn, att det fanns tjogtals ''Per Matsson'', ''Erik Persson'', ''Olof Larsson'' och ''Anders Jönsson'' i samma socken.
'''Gårdsnamn''', namn som ursprungligen togs som [[tillnamn]] som komplement till de bland [[allmoge]]n vanliga [[patronymikon]] för att ''särskilja personer'' med likadana namn. Bildandet av gårdsnamn följer i princip samma mönster som det ursprungliga bildandet av [[släktnamn]]<ref>Det ursprungliga bildandet av släktnamn orsakades av behovet av att skilja på personer med samma personnamn. Medan senare tiders bildande av "efternamn" snarare orsakats av lagstadgade regler, t.ex. ''1901 års svenska namnlag''.</ref>, då det i vissa regioner existerade en sådan inskränkthet i urvalet av dopnamn, att det fanns tjogtals ''Per Matsson'', ''Erik Persson'', ''Olof Larsson'' och ''Anders Jönsson'' i samma socken.


[[Fil:Bälterswen.jpg|300px|thumb|right|Bälter Swen Ersson (1825-1902) från Mora var en svensk hemmansägare och politiker. Han var bl a ledamot av riksdagens andra kammare och Anders Zorns förmyndare.]]
[[Fil:Bälterswen.jpg|300px|thumb|right|Bälter Swen Ersson (1825-1902) från Mora var en svensk hemmansägare och politiker. Han var bl a ledamot av riksdagens andra kammare och Anders Zorns förmyndare.]]
Än värre var det bland kvinnorna. En statistisk undersökning i kyrkböckerna från 1600-tal och fram till 1930 i Mora kommuns fyra socknar (Mora, Våmhus, Sollerön och Venjan) i Dalarna ger vid handen att 90% av alla kvinnor som var bosatta där antingen hette ''Anna'', ''Margareta'', ''Karin'' eller ''Kerstin'' (inklusive varianter av namnen). För männen var utbudet något mindre snävt - variationen omfattade omkring tio mansnamn.
Än värre var det bland kvinnorna. En statistisk undersökning i [[Kyrkbok|kyrkböckerna]] från 1600-tal och fram till 1930 i Mora kommuns fyra socknar (Mora, Våmhus, Sollerön och Venjan) i Dalarna ger vid handen att 90% av alla kvinnor som var bosatta där antingen hette ''Anna'', ''Margareta'', ''Karin'' eller ''Kerstin'' (inklusive varianter av namnen). För männen var utbudet något mindre snävt - variationen omfattade omkring tio mansnamn.


Det finns två modeller för hur personbeteckningar konstrueras med hjälp av gårdsnamn: Rent allmänt i Sverige placerades gårdsnamnet i regel ''sist'' i namnet: ''Jeppe på Berget'', ''Lasse i Gatan'', ''Mor på Torpet''. I Dalarna och vissa angränsande områden, samt i delar av Finland<ref>Marianne Blomqvist: "Farfars Hilma och Kappas Emil. Om inofficiella personbenämningar i Replot kyrkby" [http://www.genealogia.fi/linktoold/nimet/nimi132r.htm]</ref>, satte och sätter man dock alltjämt gårdsnamnet före förnamnet. Oftast har det där karaktär och ursprung som genitivbestämning till detta, till exempel ''Ors Anders'', ''Dunders Kerstin Bengtsdotter''. Det förekommer dock även att gårdsnamnet står som genitivlöst attributivt ord, till exempel ''Grudd Olof Bengtsson'', ''Täpp Anna Persdotter''.
Det finns två modeller för hur personbeteckningar konstrueras med hjälp av gårdsnamn: Rent allmänt i Sverige placerades gårdsnamnet i regel ''sist'' i namnet: ''Jeppe på Berget'', ''Lasse i Gatan'', ''Mor på Torpet'', ''Kalle på Spången''. I Dalarna och vissa angränsande områden, samt i delar av Finland<ref>Marianne Blomqvist: "Farfars Hilma och Kappas Emil. Om inofficiella personbenämningar i Replot kyrkby" [http://www.genealogia.fi/linktoold/nimet/nimi132r.htm]</ref>, satte och sätter man dock alltjämt gårdsnamnet före förnamnet. Oftast har det där karaktär och ursprung som genitivbestämning till detta, till exempel ''Ors Anders'', ''Dunders Kerstin Bengtsdotter''. Det förekommer dock även att gårdsnamnet står som genitivlöst attributivt ord, till exempel ''Grudd Olof Bengtsson'', ''Täpp Anna Persdotter''.


Om innehavaren ''Hans'' far ''Erik'' hade varit soldat och fått [[soldatnamn]]et ''Lärka'', kunde han kallas ''Lärk Hans Ersson''. Om nu Hans så småningom byggde upp en ny gård, är det sannolikt att gården skulle komma att kallas Lärkhans efter honom. Om han hade en dotter eller dotterdotter som hette Margit, kunde hon benämnas ''Lärkhans Margit''.
Om innehavaren ''Hans'' far ''Erik'' hade varit [[soldat]] och fått [[soldatnamn]]et ''Lärka'', kunde han kallas ''Lärk Hans Ersson''. Om nu Hans så småningom byggde upp en ny gård, är det sannolikt att gården skulle komma att kallas Lärkhans efter honom. Om han hade en dotter eller dotterdotter som hette Margit, kunde hon benämnas ''Lärkhans Margit''.


Gårdsnamnens uppbyggnad<ref>Åke Nätterö "Gårdsnamn i Bjuråker" [http://www.moviken.se/page.php?id=335]</ref> kan härledas till i princip vad som helst. Ofta bygger de på den förste brukarens namn, t.ex. ''Hanspers'' (Hans Persson), ''Oljons'' (Olof Jonsson), ''Lassols'' (Lars Olofsson), ''Matslova'' (Mats Olofsson) eller dennes sidoyrke, ''Bälter'' (bältare), ''Skommars'' (skomakare) och ''Klockars'' (klockare). Ibland, när det fanns två med samma namn i byn, kunde det bli ''Lisspers'' (yngre Per) och ''Sturpers'' (äldre Per). Också kvinnonamn är vanliga: ''Annikas'', ''Barbro'', ''Karis'', ''Kajsos'', och många gårdsnamn har sitt ursprung i soldatnamn: ''Dunder'', ''Brottare'', ''Ståbis'', ''Sparr'', ''Fändriks'', ''Kaptens'', ''Polack'', ''Spansk'', m.m.
Gårdsnamnens uppbyggnad<ref>Åke Nätterö "Gårdsnamn i Bjuråker" [http://www.moviken.se/page.php?id=335]</ref> kan härledas till i princip vad som helst. Ofta bygger de på den förste brukarens namn, t.ex. ''Hanspers'' (Hans Persson), ''Oljons'' (Olof Jonsson), ''Lassols'' (Lars Olofsson), ''Matslova'' (Mats Olofsson) eller dennes sidoyrke, ''Bälter'' (bältare), ''Skommars'' (skomakare) och ''Klockars'' (klockare). Ibland, när det fanns två med samma namn i byn, kunde det bli ''Lisspers'' (yngre Per) och ''Sturpers'' (äldre Per). Också kvinnonamn är vanliga: ''Annikas'', ''Barbro'', ''Karis'', ''Kajsos'', och många gårdsnamn har sitt ursprung i soldatnamn: ''Dunder'', ''Brottare'', ''Ståbis'', ''Sparr'', ''Fändriks'', ''Kaptens'', ''Polack'', ''Spansk'', m.m.
Rad 16: Rad 16:


När gårdsnamnen under mitten av 1900-talet kom ur bruk och urbaniseringen ledde till att många flyttade till storstäderna, kom många gårdsnamn att förvandlas till [[efternamn]] och utgöra ett karakteristiskt inslag i det nutida svenska släktnamnsförrådet.  
När gårdsnamnen under mitten av 1900-talet kom ur bruk och urbaniseringen ledde till att många flyttade till storstäderna, kom många gårdsnamn att förvandlas till [[efternamn]] och utgöra ett karakteristiskt inslag i det nutida svenska släktnamnsförrådet.  
Gårdsnamn förknippas mest med Dalarna, och då helst Siljansbygden, men förekom i många områden i Sverige, samt i den svensktalande delen av Finland.




emailconfirmed
5 921

redigeringar

Navigeringsmeny