Frälse: Skillnad mellan sidversioner

Magnus Ladulås privilegier ledde till en konflikt med det världsliga frälset och de stadfästes inte på nytt efter kungens död 1290. Först efter att motståndets ledare, marsken ''Torgils Knutsson'', avsatts stadfäste ''Birger Magnusson'' 1305 faderns privilegier. Konflikten fortsatte trots detta och blev den direkta orsaken till att ''Magnus Erikssons landslag'' inte innehåller någon kyrkobalk. Det gick helt enkelt inte att uppnå enighet om innehållet i en sådan och därför kom Upplandslagens kyrkobalk i praktiken att fungera som en del av landslagen ända fram till reformationen.<ref>Jerker Rosén, "Kyrkan och klostren på 1100- och 1200-talen", ingår i Sten Carlsson, Jerker Rosén m fl, ''Den svenska historien'', band 1, ''Forntid, vikingatid och tidig medeltid till 1319'' (Stockholm 1966), s 272-79</ref>

En frälsemans egen gård, ''sätesgården'', var givetvis helt skattebefriad. Under gården låg ett antal mindre gårdar, så kallade [[frälsehemman]] och -torp. Frälsejord kunde bara ägas av frälset. Graden av skattebefrielse för frälsejord har varierat i hög grad under de århundraden som frälset fanns, särskilt under 1600-talet. Man fortsatte att kalla jordnaturen för frälsejord långt efter att man övergått till att kalla frälset för adel.