emailconfirmed
5 921
redigeringar
Frälse: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Ulvåsaätten.svg.png|thumb|250px|right|Ulvåsaätten är en frälsesläkt som inte kan kallas adlig genom att den aldrig hann erhålla svensk adelsvärdighet innan den utslocknade.]] | [[Fil:Ulvåsaätten.svg.png|thumb|250px|right|Ulvåsaätten är en frälsesläkt som inte kan kallas adlig genom att den aldrig hann erhålla svensk adelsvärdighet innan den utslocknade.]] | ||
'''Frälse''' är ett nordiskt begrepp (fornvästnordiska: ''frelsi'', fornsvenska ''frælse'', en bildning till ''fræls'' "fri", en sammansättning av fri och hals, alltså: med ''fri hals'').<ref>[http://www.ne.se Nationalencyklopedin på internet (prenumerant). Uppslagsord : frälse]</ref> Den medeltida betydelsen var skattebefriad, alltså frälst från skatt. Frälsets jordegendomar kallades ''frälsegårdar''<ref>Ordet kan även betyda bondgård på frälsejord. (Se ovan!)</ref> eller ''frälsegods''. Den ursprungliga betydelsen är helt enkelt en fri man, den som inte är någons [[träl]].<ref name="ReferenceA">''Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid'', band 4, sp 670 f</ref> Frälset gällde också adelns absoluta rätt till sådant på deras marker som annars var ''regale'': ''jakt-, vatten-, bergs- och skogsregale''. Inte heller detta betalade adeln skatt eller [[avrad]] för. | '''Frälse''' är ett nordiskt begrepp (fornvästnordiska: ''frelsi'', fornsvenska ''frælse'', en bildning till ''fræls'' "fri", en sammansättning av fri och hals, alltså: med ''fri hals'').<ref>[http://www.ne.se Nationalencyklopedin på internet (prenumerant). Uppslagsord : frälse]</ref> Den medeltida betydelsen var skattebefriad, alltså frälst från skatt. Frälsets jordegendomar kallades ''frälsegårdar''<ref>Ordet kan även betyda bondgård på frälsejord. (Se ovan!)</ref> eller ''frälsegods''. Den ursprungliga betydelsen är helt enkelt en fri man, den som inte är någons [[Slaveri|träl]].<ref name="ReferenceA">''Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid'', band 4, sp 670 f</ref> Frälset gällde också adelns absoluta rätt till sådant på deras marker som annars var ''regale'': ''jakt-, vatten-, bergs- och skogsregale''. Inte heller detta betalade adeln skatt eller [[avrad]] för. | ||
Det finns flera konkurrerande teorier om ursprunget till [[adel]]n, huruvida [[aristokrati]]n som fenomen är ursprunglig eller ej. Det världsliga frälset konstituerades av etablerade ''stormän'' och förmögna bönder ([[odal]]) som av kungen befriades från skatt om de var beredda att ställa upp i hans tjänst "till örs" (örs = häst) med man och häst i full rustning. I senare tid användes begreppet [[rusttjänst]]. Med kristnandet eller förr uppkom det andliga frälset. | Det finns flera konkurrerande teorier om ursprunget till [[adel]]n, huruvida [[aristokrati]]n som fenomen är ursprunglig eller ej. Det världsliga frälset konstituerades av etablerade ''stormän'' och förmögna bönder ([[odal]]) som av kungen befriades från skatt om de var beredda att ställa upp i hans tjänst "till örs" (örs = häst) med man och häst i full rustning. I senare tid användes begreppet [[rusttjänst]]. Med kristnandet eller förr uppkom det andliga frälset. | ||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
De större sammanhang begreppet kan inordnas i är allmäneuropeiska företeelser, dels framväxten av en beriden ''krigarklass'' (riddare), dels den [[katolska kyrkan]]s krav på immunitet gentemot världsliga furstars inblandning i kyrkliga angelägenheter.<ref name="ReferenceA"/> | De större sammanhang begreppet kan inordnas i är allmäneuropeiska företeelser, dels framväxten av en beriden ''krigarklass'' (riddare), dels den [[katolska kyrkan]]s krav på immunitet gentemot världsliga furstars inblandning i kyrkliga angelägenheter.<ref name="ReferenceA"/> | ||
En helt annan företeelse var [[bergsfrälse]]. Bergsfrälse var de kungliga privilegier som vissa [[bergsmän]] hade från jordskatter och rusttjänst mot det att han bedrev bergsbruk, vanligen endast vid de ädlare bergverken, det vill säga silver- och koppargruvorna. Dessa kom senare inofficiellt att kallas ''bergsadel''. Ordet bergsfrälse skulle sedermera genomgå en avsevärd betydelseförskjutning. | En helt annan företeelse var [[bergsfrälse]]. Bergsfrälse var de kungliga privilegier som vissa [[Bergsman|bergsmän]] hade från jordskatter och rusttjänst mot det att han bedrev bergsbruk, vanligen endast vid de ädlare bergverken, det vill säga silver- och koppargruvorna. Dessa kom senare inofficiellt att kallas ''bergsadel''. Ordet bergsfrälse skulle sedermera genomgå en avsevärd betydelseförskjutning. | ||
Kriterierna för att räknas som svensk uradel är att släktens förfäder år 1400 tillhörde frälset (det vill säga att man antingen gjorde rusttjänst till häst enligt Alsnö stadga och därför var skattebefriade, ingick i det andliga frälset eller hade kungliga privilegier såsom bergsfrälse). | Kriterierna för att räknas som svensk uradel är att släktens förfäder år 1400 tillhörde frälset (det vill säga att man antingen gjorde rusttjänst till häst enligt Alsnö stadga och därför var skattebefriade, ingick i det andliga frälset eller hade kungliga privilegier såsom bergsfrälse). | ||
| Rad 53: | Rad 53: | ||
==Frälsebönder== | ==Frälsebönder== | ||
'''Frälsebönder''' är en sentida (eftermedeltida) beteckning på de [[landbo]]r som brukade jord som ägdes av någon medlem av det världsliga frälset. Dessa bönder innehade jorden genom tidsbegränsade kontrakt och betalade arrende, i äldre tid kallad ''avrad'', till jordägaren i form av pengar, naturapersedlar och ofta även [[ | '''Frälsebönder''' är en sentida (eftermedeltida) beteckning på de [[landbo]]r som brukade jord som ägdes av någon medlem av det världsliga frälset. Dessa bönder innehade jorden genom tidsbegränsade kontrakt och betalade arrende, i äldre tid kallad ''avrad'', till jordägaren i form av pengar, naturapersedlar och ofta även [[dagsverke]]n. | ||
'''Skattefrälsebönder''' kallades självägande [[bonde|bönder]] vars ''skatteprestationer'' [[Kronan]] överlåtit till en [[adel]]sman. Dessa bönder bibehöll äganderätten till sin jord, men de skatter och avgifter som de skulle betalt till Kronan, gick i stället till frälsemannen. Särskilt vanligt under 1600-talet. | '''Skattefrälsebönder''' kallades självägande [[bonde|bönder]] vars ''skatteprestationer'' [[Kronan]] överlåtit till en [[adel]]sman. Dessa bönder bibehöll äganderätten till sin jord, men de skatter och avgifter som de skulle betalt till Kronan, gick i stället till frälsemannen. Särskilt vanligt under 1600-talet. | ||
| Rad 71: | Rad 71: | ||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||
[[Kategori:Medeltidsgenealogi]] | |||