Frälse: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
107 byte lades till ,  14 mars 2012 kl. 15.50
ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Ulvåsaätten.svg.png|thumb|250px|right|Ulvåsaätten är en frälsesläkt som inte kan kallas adlig genom att den aldrig hann  erhålla svensk adelsvärdighet innan den utslocknade.]]
[[Fil:Ulvåsaätten.svg.png|thumb|250px|right|Ulvåsaätten är en frälsesläkt som inte kan kallas adlig genom att den aldrig hann  erhålla svensk adelsvärdighet innan den utslocknade.]]
'''Frälse''' är ett nordiskt begrepp (fornvästnordiska: ''frelsi'', fornsvenska ''frælse'', en bildning till ''fræls'' "fri", en sammansättning av fri och hals, alltså: med ''fri hals'').<ref>[http://www.ne.se Nationalencyklopedin på internet (prenumerant). Uppslagsord : frälse]</ref> Den medeltida betydelsen var skattebefriad, alltså frälst från skatt. Frälsets jordegendomar kallades [[frälsegård]]ar eller frälsegods. Den ursprungliga betydelsen är helt enkelt en fri man, den som inte är någons [[träl]].<ref name="ReferenceA">''Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid'', band 4, sp 670 f</ref> Frälset gällde också adelns absoluta rätt till sådant på deras marker som annars var ''regale'': ''jakt-, vatten-, bergs- och skogsregale''. Inte heller detta betalade adeln skatt eller [[avrad]] för.
'''Frälse''' är ett nordiskt begrepp (fornvästnordiska: ''frelsi'', fornsvenska ''frælse'', en bildning till ''fræls'' "fri", en sammansättning av fri och hals, alltså: med ''fri hals'').<ref>[http://www.ne.se Nationalencyklopedin på internet (prenumerant). Uppslagsord : frälse]</ref> Den medeltida betydelsen var skattebefriad, alltså frälst från skatt. Frälsets jordegendomar kallades ''frälsegårdar''<ref>Ordet kan även betyda bondgård på frälsejord. (Se ovan!)</ref> eller ''frälsegods''. Den ursprungliga betydelsen är helt enkelt en fri man, den som inte är någons [[träl]].<ref name="ReferenceA">''Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid'', band 4, sp 670 f</ref> Frälset gällde också adelns absoluta rätt till sådant på deras marker som annars var ''regale'': ''jakt-, vatten-, bergs- och skogsregale''. Inte heller detta betalade adeln skatt eller [[avrad]] för.


Det finns flera konkurrerande teorier om ursprunget till [[adel]]n, huruvida [[aristokrati]]n som fenomen är ursprunglig eller ej. Det världsliga frälset konstituerades av etablerade ''stormän'' och förmögna bönder ([[odal]]) som av kungen befriades från skatt om de var beredda att ställa upp i hans tjänst "till örs" (örs = häst) med man och häst i full rustning. I senare tid användes begreppet [[rusttjänst]]. Med kristnandet eller förr uppkom det andliga frälset.  
Det finns flera konkurrerande teorier om ursprunget till [[adel]]n, huruvida [[aristokrati]]n som fenomen är ursprunglig eller ej. Det världsliga frälset konstituerades av etablerade ''stormän'' och förmögna bönder ([[odal]]) som av kungen befriades från skatt om de var beredda att ställa upp i hans tjänst "till örs" (örs = häst) med man och häst i full rustning. I senare tid användes begreppet [[rusttjänst]]. Med kristnandet eller förr uppkom det andliga frälset.  
Rad 26: Rad 26:
Det svenska frälset rekryterades inledningsvis med största sannolikhet från samma sociala skikt som kungens män kommit från redan under ledungsorganisationens tid. Med det nya regelverket öppnades också en enkel men dyr väg för uppkomlingar från släkter med lägre social status, eftersom frälsets rusttjänst inte var graderad. Vem som helst kunde bli en frälseman, förutsatt att han hade råd att skaffa sig stridshäst och rustning och var beredd att avlägga eden som gjorde honom till kungens man. Begränsningar i systemet kom sedan successivt att införas. Redan under 1300-talet erkändes i Sverige ärftlig frälserätt, som dock efter regelbundet förrättad vapensyn kunde gå förlorad (Tälje stadga). Från 1400-talet krävdes att den som ville bli frälseman måste beviljas ett kungligt [[sköldebrev]]. Ett sådant utverkades vanligen genom ett tjänsteförhållande till någon som redan var frälseman och som kunde utverka ett brev till sin tjänare när denne bevisat sin duglighet. Under 1500-talet infördes en gradering av rusttjänsten. Rika frälsemän som i vissa fall ägde hundratals gårdar blev då tvungna att ställa upp med flera ryttare men å andra sidan var det inte längre nödvändigt för dem personligen att ställa upp. De fattigaste frälsemännen tvingades vanligen fortsätta med att personligen fullfölja sin rusttjänst på det ursprungliga sättet. För de rikare kom rusttjänsten så småningom att ersättas med ett krav på allmän statstjänst och de förvandlades successivt från krigarfrälse till tjänstemannaadel.<ref>Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, band 4, sp 687 ff</ref>
Det svenska frälset rekryterades inledningsvis med största sannolikhet från samma sociala skikt som kungens män kommit från redan under ledungsorganisationens tid. Med det nya regelverket öppnades också en enkel men dyr väg för uppkomlingar från släkter med lägre social status, eftersom frälsets rusttjänst inte var graderad. Vem som helst kunde bli en frälseman, förutsatt att han hade råd att skaffa sig stridshäst och rustning och var beredd att avlägga eden som gjorde honom till kungens man. Begränsningar i systemet kom sedan successivt att införas. Redan under 1300-talet erkändes i Sverige ärftlig frälserätt, som dock efter regelbundet förrättad vapensyn kunde gå förlorad (Tälje stadga). Från 1400-talet krävdes att den som ville bli frälseman måste beviljas ett kungligt [[sköldebrev]]. Ett sådant utverkades vanligen genom ett tjänsteförhållande till någon som redan var frälseman och som kunde utverka ett brev till sin tjänare när denne bevisat sin duglighet. Under 1500-talet infördes en gradering av rusttjänsten. Rika frälsemän som i vissa fall ägde hundratals gårdar blev då tvungna att ställa upp med flera ryttare men å andra sidan var det inte längre nödvändigt för dem personligen att ställa upp. De fattigaste frälsemännen tvingades vanligen fortsätta med att personligen fullfölja sin rusttjänst på det ursprungliga sättet. För de rikare kom rusttjänsten så småningom att ersättas med ett krav på allmän statstjänst och de förvandlades successivt från krigarfrälse till tjänstemannaadel.<ref>Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, band 4, sp 687 ff</ref>


Vid tiden för att svenska [[Riddarhuset]] blir en institution och politisk del av Sveriges regering, "introduceras" frälsesläkterna. De tillhör då Sveriges adel och benämns [[adel]]sätter, de som var frälse redan före 1400-talet brukar kallas [[uradel]]. De ätter som inte har manliga medlemmar i livet kallas ''utslocknade''.
Vid tiden för att svenska [[Riddarhuset]] blir en institution och politisk del av Sveriges regering, "introduceras" frälsesläkterna. De tillhör då Sveriges adel och benämns [[adel]]sätter, de som var frälse redan före 1400-talet brukar kallas ''uradel''. De ätter som inte har manliga medlemmar i livet kallas ''utslocknade''.


===Halvfrälse===
===Halvfrälse===
Rad 71: Rad 71:


[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Medeltidsgenealogi]]
emailconfirmed
5 921

redigeringar

Navigeringsmeny