emailconfirmed
5 921
redigeringar
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
Rad 3: | Rad 3: | ||
==Fosterhemmen i Sverige - historik== | ==Fosterhemmen i Sverige - historik== | ||
Vid 1800-talets slut bodde mer än 40000 barn i fosterhem. De flesta levde där i stor misär. Då liksom i alla tider har övergivna och föräldralösa barn varit ett [[fattigvård]]sproblem och sätten att lösa det har varierat. I början av 1600-talet diskuterades olika förslag för att få bort alla tiggande barnhopar från gatorna i Stockholm och det resulterade i vårt första | Vid 1800-talets slut bodde mer än 40000 barn i fosterhem. De flesta levde där i stor misär. Då liksom i alla tider har övergivna och föräldralösa barn varit ett [[fattigvård]]sproblem och sätten att lösa det har varierat. I början av 1600-talet diskuterades olika förslag för att få bort alla tiggande barnhopar från gatorna i Stockholm och det resulterade i vårt första '''barnhus''' – 1638. Det var en kombinerad förvaringsanstalt och ett arbetshus för barn. I stadgarna stod det mycket tydligt att barnen skulle få undervisning och lära sig ett yrke men i praktiken fick de arbeta så hårt att de somnade under undervisningspassen. | ||
Dödligheten bland barnhusbarnen var förfärande hög och man fann det också alldeles för dyrt att inhysa barnen på institution. Därför började man i stället att utackordera barnen runt om i staden. Fostermödrarna fick istället komma och visa upp barnen med jämna mellanrum på barnhuset vid de s k ''mönstringarna''. Barnhuset skulle på detta sätt kontrollera fostermödrarnas vård. I slutet av 1700-talet blev det allt vanligare att barnen ''utackorderades'' på landet . Där skulle de arbeta i jordbruket, som då var landets viktigaste näring. Barnhuset blev bara en genomgångsstation och på det viset fungerade det under barnhusets återstående verksamhetstid fram till 1920-talet. | Dödligheten bland barnhusbarnen var förfärande hög och man fann det också alldeles för dyrt att inhysa barnen på institution. Därför började man i stället att utackordera barnen runt om i staden. Fostermödrarna fick istället komma och visa upp barnen med jämna mellanrum på barnhuset vid de s k ''mönstringarna''. Barnhuset skulle på detta sätt kontrollera fostermödrarnas vård. I slutet av 1700-talet blev det allt vanligare att barnen ''utackorderades'' på landet . Där skulle de arbeta i jordbruket, som då var landets viktigaste näring. Barnhuset blev bara en genomgångsstation och på det viset fungerade det under barnhusets återstående verksamhetstid fram till 1920-talet. |