Flyktingar: Skillnad mellan sidversioner

Den svenska regeringen slog fast 1954 i förslaget till en ny utlänningslag att nu hade Sverige blivit ett invandringsland. Samma år kom de nordiska länderna överens om en gemensam arbetsmarknad. Passtvånget mellan länderna togs också bort. Under 1950-talet invandrade många finska skogs - och industriarbetare till Sverige. På 60-talet värvade svenska företag också arbetskraft i Turkiet och Jugoslavien och Sverige slöt arbetskraftsavtal med Jugoslavien 1966 och med Turkiet 1967. 1965 invandrade 50 000 personer till Sverige.

Efter kriget var det ont om läkare i Sverige och man bedrev värvningskampanjer i bland annat Österrike, Danmark och Tyskland för att råda bot på läkarbristen.

Efter 1968 kom tretusen flyktingar från Tjeckoslovakien och med den ökande antisemitismen i Polen sökte sig 2 500 judar från Polen till Sverige 1968 - 1972. Greker flydde från militärjuntan och amerikaner deserterade på grund av USA:s krig i Indokina och sökte asyl i Sverige.

Under 1970-talet upphörde i stort sett arbetskraftsinvandringen. Det var lågkonjunktur och Sverige slutade att rekrytera utländsk arbetskraft. Men nordbor hade fortfarande gemensam arbetsmarknad och den finska invandringen fortsatte på 70-talet.

Under 1970-talet kom latinamerikanska flyktingar till Sverige, från bland annat, Chile, Argentina och Uruguay, västasiatiska kristna, syrianer/assyrianer, och båtflyktingar som flydde konflikten i Indokina. På 1980-talet kom allt fler flyktinggrupper till Sverige. Inbördeskriget i Libanon, kriget mellan Iran och Irak och konflikterna på Afrikas horn ledde till att många flydde sina hemländer och sökte en fristad i västvärlden. Flyktingarna som kom till Sverige på 1980-talet var ofta välutbildade och sökte sig gärna till storstäderna.

I början av 1990-talet utbröt inbördeskrig på Balkan. Kriget och de etniska utrensningarna ledde till att ett stort antal människor flydde till bland annat Sverige.