emailconfirmed
5 921
redigeringar
Flyktingar: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Sverige blir ett invandringsland
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 20: | Rad 20: | ||
Många barn, omkring 70 000, evakuerades under kriget från Finland till Sverige. En organiserad evakuering av finska barn till Sverige började under vinterkriget. Det var inledningen till en av världens största kända barnförflyttningar. Det fortsatte fram till hösten 1944. Separationen från den biologiska familjen i Finland, anpassningen till fosterfamiljen i Sverige och sedan återflyttningen till familjen i Finland var påfrestande för många barn. Separationerna gav hos en del barn upphov till en livslång sorg. Samtidigt räddade vistelsen i Sverige många barn till livet då de fick sjukhusvård och riktig kost i Sverige. En del barn förlorade sina föräldrar i Finland på grund av kriget och blev kvar i Sverige och en del rotade sig så mycket hos fosterfamiljen att de inte återvände efter krigets slut. Man vet inte med säkerhet hur många som blev kvar i Sverige. Uppgifterna varierar: från 4-5 000 barn upp till 15 000 barn. | Många barn, omkring 70 000, evakuerades under kriget från Finland till Sverige. En organiserad evakuering av finska barn till Sverige började under vinterkriget. Det var inledningen till en av världens största kända barnförflyttningar. Det fortsatte fram till hösten 1944. Separationen från den biologiska familjen i Finland, anpassningen till fosterfamiljen i Sverige och sedan återflyttningen till familjen i Finland var påfrestande för många barn. Separationerna gav hos en del barn upphov till en livslång sorg. Samtidigt räddade vistelsen i Sverige många barn till livet då de fick sjukhusvård och riktig kost i Sverige. En del barn förlorade sina föräldrar i Finland på grund av kriget och blev kvar i Sverige och en del rotade sig så mycket hos fosterfamiljen att de inte återvände efter krigets slut. Man vet inte med säkerhet hur många som blev kvar i Sverige. Uppgifterna varierar: från 4-5 000 barn upp till 15 000 barn. | ||
===Många flyktingar | ===Många flyktingar stannade kvar efter kriget=== | ||
Flyktingmottagandet under kriget var till stor del beroende av hjälporganisationers insatser. De största var Arbetarrörelsens flyktinghjälp med stöd av LO, Röda hjälpen och Mosaiska församlingens flyktingkommitté. Flyktingarna från Norge upprättade ett flyktingkontor i Stockholm och de drev också lägerverksamhet för att stödja sina landsmän. Danskarna inrättade 1943 efter norskt mönster också ett flyktingkontor. | Flyktingmottagandet under kriget var till stor del beroende av hjälporganisationers insatser. De största var Arbetarrörelsens flyktinghjälp med stöd av LO, Röda hjälpen och Mosaiska församlingens flyktingkommitté. Flyktingarna från Norge upprättade ett flyktingkontor i Stockholm och de drev också lägerverksamhet för att stödja sina landsmän. Danskarna inrättade 1943 efter norskt mönster också ett flyktingkontor. | ||
| Rad 46: | Rad 46: | ||
===Sverige blir ett invandringsland=== | ===Sverige blir ett invandringsland=== | ||
Den svenska regeringen slog fast 1954 i förslaget till en ny utlänningslag att nu hade Sverige blivit ett invandringsland. Samma år kom de nordiska länderna överens om en gemensam arbetsmarknad. Passtvånget mellan länderna togs också bort. Under 1950-talet invandrade många finska skogs - och industriarbetare till Sverige. På 60-talet värvade svenska företag också arbetskraft i Turkiet och Jugoslavien och Sverige slöt arbetskraftsavtal med Jugoslavien 1966 och med Turkiet 1967. 1965 invandrade 50 000 personer till Sverige. | Den svenska regeringen slog fast 1954 i förslaget till en ny utlänningslag att nu hade Sverige blivit ett invandringsland. Samma år kom de nordiska länderna överens om en gemensam arbetsmarknad. Passtvånget mellan länderna togs också bort. Under 1950-talet invandrade många finska skogs - och industriarbetare till Sverige. På 60-talet värvade svenska företag också arbetskraft i [[Turkiet]] och Jugoslavien och Sverige slöt arbetskraftsavtal med Jugoslavien 1966 och med Turkiet 1967. 1965 invandrade 50 000 personer till Sverige. | ||
Efter kriget var det ont om läkare i Sverige och man bedrev värvningskampanjer i bland annat Österrike, Danmark och Tyskland för att råda bot på läkarbristen. | Efter kriget var det ont om läkare i Sverige och man bedrev värvningskampanjer i bland annat [[Österrike]], [[Danmark]] och [[Tyskland]] för att råda bot på läkarbristen. | ||
Samtidigt med arbetskraftsinvandringen kom en del flyktingar. Sverige tog emot en del tbc-sjuka flyktingar från läger, jugoslaviska flyktingar från Trieste och ungerska flyktingar från Österrike under 1950-talet. | Samtidigt med arbetskraftsinvandringen kom en del flyktingar. Sverige tog emot en del tbc-sjuka flyktingar från läger, jugoslaviska flyktingar från Trieste och ungerska flyktingar från Österrike under 1950-talet. | ||
Efter 1968 kom tretusen flyktingar från Tjeckoslovakien och med den ökande antisemitismen i Polen sökte sig 2 500 judar från Polen till Sverige 1968 - 1972. Greker flydde från militärjuntan och amerikaner deserterade på grund av USA:s krig i Indokina och sökte asyl i Sverige. | Efter 1968 kom tretusen flyktingar från Tjeckoslovakien och med den ökande antisemitismen i Polen sökte sig 2 500 [[judar]] från Polen till Sverige 1968 - 1972. Greker flydde från militärjuntan och amerikaner deserterade på grund av USA:s krig i Indokina och sökte asyl i Sverige. | ||
Under 1970-talet upphörde i stort sett arbetskraftsinvandringen. Det var lågkonjunktur och Sverige slutade att rekrytera utländsk arbetskraft. Men nordbor hade fortfarande gemensam arbetsmarknad och den finska invandringen fortsatte på 70-talet. | Under 1970-talet upphörde i stort sett arbetskraftsinvandringen. Det var lågkonjunktur och Sverige slutade att rekrytera utländsk arbetskraft. Men nordbor hade fortfarande gemensam arbetsmarknad och den [[Finland|finska]] invandringen fortsatte på 70-talet. | ||
Under 1970-talet kom latinamerikanska flyktingar till Sverige, från bland annat, Chile, Argentina och Uruguay, västasiatiska kristna, syrianer | Under 1970-talet kom latinamerikanska flyktingar till Sverige, från bland annat, [[Chile]], [[Argentina]] och [[Uruguay]], västasiatiska kristna, [[Assyrier/Syrianer|assyrier/syrianer]], och båtflyktingar som flydde konflikten i Indokina. På 1980-talet kom allt fler flyktinggrupper till Sverige. Inbördeskriget i Libanon, kriget mellan Iran och Irak och konflikterna på Afrikas horn ledde till att många flydde sina hemländer och sökte en fristad i västvärlden. Flyktingarna som kom till Sverige på 1980-talet var ofta välutbildade och sökte sig gärna till storstäderna. | ||
I början av 1990-talet utbröt inbördeskrig | I början av 1990-talet utbröt inbördeskrig i dåvarande Jugoslavien. Kriget och de etniska utrensningarna ledde till att ett stort antal människor flydde till bland annat Sverige. | ||
===Flyktingar mellan 1984 och 2015=== | ===Flyktingar mellan 1984 och 2015=== | ||
| Rad 79: | Rad 79: | ||
* Sv.Wikipedia | * Sv.Wikipedia | ||
* Statistiska Centralbyrån | * Statistiska Centralbyrån | ||
* UNHCR | |||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||
[[Kategori:Invandringen till Sverige]] | [[Kategori:Invandringen till Sverige]] | ||
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]] | [[Kategori:Släktforskning i andra länder]] | ||