Erik: Skillnad mellan sidversioner

18 byte lades till ,  10 november 2010 kl. 14.52
m
ingen redigeringssammanfattning
m (rättar stavning)
mIngen redigeringssammanfattning
 
Rad 2: Rad 2:


==Historik==
==Historik==
Går man tillbaka till urnordiskan är namnet sammansatt av elementen ''*aina'', "alltid", eller ''*aiwa'', "ensam" samt ''*rikaz'', "härskare". Möjligen går namnet redan från början tillbaka på ett existerande appellativ, i så fall samma som förekommer i vårt ord ''eriksgata''. I fornnordiskan har det på västnordiskt område varit ''Eiríkr'' medan det på östnordiskt varit ''ÆirikR''. Namnet finns redan på våra vikingatida runstenar och namnet har burits av flera svenska kungar under forntid, medeltid och nyare tid, även i våra grannländer Norge och Danmark har regenter funnits med namnet. Namnet förekommer vid flera tillfällen i den legendartade gamla Ynglingaätten. Den kungaätt som utslocknar under äldsta medeltid med våra äldsta kristna kungar -- och som möjligen var en gren av Ynglingaätten -- har också flera företrädare med namnet Erik, däribland Erik Segersäll och den Erik som föreslogs skulle upphöjas som gud av svearna. Senare får vi ett svenskt nationalhelgon med namnet Erik i kung Erik Jedvardsson som blev ihjälslagen ca 1160 i [[Uppsala]]. Mindre känt är det missionshelgon som beskrivits ha dött martyrdöden i Flottsund, strax söder om Uppsala omkring hundra år tidigare och vars helgonberättelser säkert sammansmultit med det senare helgonet med samma namn.
Går man tillbaka till urnordiskan är namnet sammansatt av elementen ''*aina'', "alltid", eller ''*aiwa'', "ensam" samt ''*rikaz'', "härskare". Möjligen går namnet redan från början tillbaka på ett existerande appellativ, i så fall samma som förekommer i vårt ord ''eriksgata''. I fornnordiskan återges namnet normaliserat inom västnordiskt språkområde ''Eiríkr'' och på östnordiskt område ''ÆirikR''. Namnet finns redan på våra vikingatida runstenar och namnet har burits av flera svenska kungar under forntid, medeltid och nyare tid. Även i våra grannländer Norge och Danmark har regenter funnits med namnet. Namnet förekommer vid flera tillfällen i den legendartade gamla Ynglingaätten. Den kungaätt som utslocknar under äldsta medeltid med våra äldsta kristna kungar -- och som möjligen var en gren av Ynglingaätten -- har också flera företrädare med namnet Erik, däribland Erik Segersäll och den Erik som föreslogs skulle upphöjas som gud av svearna. Senare får vi ett svenskt nationalhelgon med namnet Erik i kung Erik Jedvardsson som blev ihjälslagen ca 1160 i [[Uppsala]]. Mindre känt är det missionshelgon som beskrivits ha dött martyrdöden i Flottsund, strax söder om Uppsala omkring hundra år tidigare och vars helgonberättelser säkert sammansmultit med det senare helgonet med samma namn.


==Varianter==
==Varianter==
61

redigeringar