Dragsjuka: Skillnad mellan sidversioner

62 togs bort ,  29 oktober 2010 kl. 20.01
Ändrade inledningen utifrån "Wikipedia:Inledning och sammanhang"
(Tog bort länkar som saknar samband med släktforskning.)
(Ändrade inledningen utifrån "Wikipedia:Inledning och sammanhang")
Rad 1: Rad 1:
'''Dragsjuka''' är en äldre benämning på epidemisk hjärnhinneinflammation.<ref>''Svenska Akademins Ordbok (SAOB)'' [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/]</ref>
'''Dragsjuka''' (''Epidemisk hjärnfeber'', ''Kalmarsjuka'', ''Västeråssjuka'') är en äldre benämning på epidemisk hjärnhinneinflammation.<ref>''Svenska Akademins Ordbok (SAOB)'' [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/]</ref>


Andra äldre namn på denna sjukdom är bland annat ''Epidemisk hjärnfeber'', ''Kalmarsjuka'', ''Västeråssjuka''. Namnet ''dragsjuka'' kommer ifrån den kramp i nacken som kan uppstå och som drar huvudet bakåt.<ref>''Nordisk familjebok, Uggleupplagan'' [http://runeberg.org/nfbg/0401.html]</ref>
Namnet ''dragsjuka'' kommer ifrån den kramp i nacken som kan uppstå och som drar huvudet bakåt.<ref>''Nordisk familjebok, Uggleupplagan'' [http://runeberg.org/nfbg/0401.html]</ref>


År 1854 drabbades Sverige av en epidemi av dragsjuka. Den började i Blekinge i slutet av året och bredde under vintern ut sig till Kalmar län "med tusentals sjukdomsfall". Under följande vintrar spred sig sjukdomen upp över landet, ända upp till Jämtland. På somrarna upphörde den nästan fullständigt. År 1857 var antalet till [[Sundhetskollegium]] anmälda fall störst: 3,051 sjuka och 1,387 döda. Under tiden för [[farsot]]ens härjande i Sverige, från 1854 till 1861, anmäldes 11,803 sjukdomsfall (sannolikt var antalet i verkligheten betydligt större) och 4,165 dödsfall.<ref>''Nordisk familjebok, Uggleupplagan'' [http://runeberg.org/nfbg/0401.html]</ref>
År 1854 drabbades Sverige av en epidemi av dragsjuka. Den började i Blekinge i slutet av året och bredde under vintern ut sig till Kalmar län "med tusentals sjukdomsfall". Under följande vintrar spred sig sjukdomen upp över landet, ända upp till Jämtland. På somrarna upphörde den nästan fullständigt. År 1857 var antalet till [[Sundhetskollegium]] anmälda fall störst: 3,051 sjuka och 1,387 döda. Under tiden för [[farsot]]ens härjande i Sverige, från 1854 till 1861, anmäldes 11,803 sjukdomsfall (sannolikt var antalet i verkligheten betydligt större) och 4,165 dödsfall.<ref>''Nordisk familjebok, Uggleupplagan'' [http://runeberg.org/nfbg/0401.html]</ref>
Rad 9: Rad 9:




Benämningen ''dragsjuka'' har även använts för den förgiftning, ''Ergotism'' (även kallad'' Antoniuseld''), som uppstår vid förtäring av mjöl förorenat med mjöldryga då dess förlopp liknar epidemisk hjärnhinneinflammation. I Sverige uppges den tidigaste epidemin ha förekommit i Älvsborgs län år 1745.<ref>''Nordisk familjebok, Uggleupplagan'' [http://runeberg.org/nfbg/0401.html]</ref>
Benämningen ''dragsjuka'' har även använts för den förgiftning, '''Ergotism''' (''Antoniuseld''), som uppstår vid förtäring av mjöl förorenat med mjöldryga då dess förlopp liknar epidemisk hjärnhinneinflammation. I Sverige uppges den tidigaste epidemin ha förekommit i Älvsborgs län år 1745.<ref>''Nordisk familjebok, Uggleupplagan'' [http://runeberg.org/nfbg/0401.html]</ref>


{{stubbe}}
{{stubbe}}