emailconfirmed
5 921
redigeringar
Dop: Skillnad mellan sidversioner
m
→Dop enligt den svenska seden
Jojje (diskussion | bidrag) (svenska kyrkliga seden) |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
Fram på 1800-talet hade i princip alla kyrkdop upphört att existera, vilket resulterade i att man på somliga håll helt sonika ställde ut dopfunten på kyrkogården. De dop som inte hölls i hemmen förrättades i allmänhet i prästgården endast i närvaro av präst, föräldrar och dopvittnen.<ref>Enochsson, 1949, s.66</ref> | Fram på 1800-talet hade i princip alla kyrkdop upphört att existera, vilket resulterade i att man på somliga håll helt sonika ställde ut dopfunten på kyrkogården. De dop som inte hölls i hemmen förrättades i allmänhet i prästgården endast i närvaro av präst, föräldrar och dopvittnen.<ref>Enochsson, 1949, s.66</ref> | ||
Så länge dopet hölls i kyrkan var dopet en angelägenhet förbehållet församlingen och faddrarna. Föräldrarna närvarade således inte, och modern var inte ens tillåten att beträda kyrkan under de första 40 dagarna efter nedkomsten (se [[ | Så länge dopet hölls i kyrkan var dopet en angelägenhet förbehållet församlingen och faddrarna. Föräldrarna närvarade således inte, och modern var inte ens tillåten att beträda kyrkan under de första 40 dagarna efter nedkomsten <small>(se [[kyrktagning]])</small>. [[Fadder|Faddrarnas]] antal och kön varierade med de olika traditionerna i olika delar av landet. Vanligast var att barnet fick fyra eller sex faddrar, varav ett eller två par makar, ofta släktingar, samt en yngre ogift person av vardera könet. Den äldsta kvinnan bland faddrarna, kallad ''storgudmor'' eller ''suscepta'', var den som bar fram barnet. Det bör poängteras att alla faddrarna inte nödvändigtvis behövde närvara vid dopet.<ref>Enochsson, 1949, s.67-68</ref> | ||
==Dopböcker== | ==Dopböcker== | ||