emailconfirmed
5 921
redigeringar
Digitalisering: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
uppdatering
Cognatus (diskussion | bidrag) m (→Digitalisering av text: länk) |
Jojje (diskussion | bidrag) (uppdatering) |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
:* '''Datorns inträde i släktforskningen''' - Genom persondatorn har släktforskaren fått tillgång till ett mycket skarpt verktyg som kan användas på många sätt. Man kan nu lagra, sortera, bearbeta, och publicera mängder med data. | :* '''Datorns inträde i släktforskningen''' - Genom persondatorn har släktforskaren fått tillgång till ett mycket skarpt verktyg som kan användas på många sätt. Man kan nu lagra, sortera, bearbeta, och publicera mängder med data. | ||
:* '''Internets inträde i släktforskningen''' - När Internet kom fick släktforskarna helt nya och avgörande möjligheter att publicera egen forskning, söka reda på andras släktforskning och utbyta kunskaper och åsikter i diskussionsfora som [[Anbytarforum]]. | :* '''Internets inträde i släktforskningen''' - När Internet kom fick släktforskarna helt nya och avgörande möjligheter att publicera egen forskning, söka reda på andras släktforskning och utbyta kunskaper och åsikter i diskussionsfora som [[Anbytarforum]] och [[Arkivguidens Forum]]. | ||
:* '''Databasernas inträde i släktforskningen''' - Ingen släktforskare klarar sig längre utan CD- och DVD-skivor med omfattande digitaliserade databaser. Tillgängligheten är oändligt mycket större, och det har blivit arkivens och museernas största uppgifter att göra sina samlingar lättillgängliga genom digitalisering och internetpublicering. | :* '''Databasernas inträde i släktforskningen''' - Ingen släktforskare klarar sig längre utan CD- och DVD-skivor med omfattande digitaliserade databaser. Tillgängligheten är oändligt mycket större, och det har blivit arkivens och museernas största uppgifter att göra sina samlingar lättillgängliga genom digitalisering och internetpublicering. | ||
:* '''De skannade kyrkböckernas inträde i släktforskningen''' - När [[Genline]] tog initiativ till att skanna de svenska kyrkböckerna påbörjades en ny epok i släktforskningens historia. Nu behövde släktforskarna inte längre springa på biblioteken och beställa mikrokort, utan kunde sitta hemma vid köksbordet och läsa kyrkböckerna direkt i sina persondatorer. [[Arkiv Digital]] tog 2005 initiativet till nyfotografering i färg av alla kyrkböcker för att öka läsbarheten då man arbetar med dator via Internet. Många av de nyfotograferade volymerna är restaurerade sedan [[mormonerna]]s filmning på 50 och 60-talen och har därför i högre grad moderna och tydliga innehållsförteckningar. | :* '''De skannade kyrkböckernas inträde i släktforskningen''' - När [[Genline]] tog initiativ till att skanna de svenska kyrkböckerna påbörjades en ny epok i släktforskningens historia. Nu behövde släktforskarna inte längre springa på biblioteken och beställa mikrokort, utan kunde sitta hemma vid köksbordet och läsa kyrkböckerna direkt i sina persondatorer. [[Arkiv Digital]] tog 2005 initiativet till nyfotografering i färg av alla kyrkböcker för att öka läsbarheten då man arbetar med dator via Internet. Många av de nyfotograferade volymerna är restaurerade sedan [[mormonerna]]s filmning på 50 och 60-talen och har därför i högre grad moderna och tydliga innehållsförteckningar. | ||
| Rad 22: | Rad 22: | ||
Olika '''digitaliseringsprojekt''' skiljer sig i hur de finansieras och i vilka slags dokument de digitaliserar (böcker, brev, födelseregister) men också i vilka av de ovan uppräknade momenten som utförs (se nedan). Projektens omfattning räknas i antalet sidor. För att jämföra med arkiv kan man som en tumregel räkna med 20.000 sidor per hyllmeter. Nordisk familjebok i 38 band omfattar 29.000 sidor (770 sidor per band) eller cirka 1,5 hyllmeter. [[Arkiv Digital]] omfattar 50 miljoner sidor (cirka 2.500 hyllmeter). [[Krigsarkivet]] innehåller 72.000 hyllmeter. | Olika '''digitaliseringsprojekt''' skiljer sig i hur de finansieras och i vilka slags dokument de digitaliserar (böcker, brev, födelseregister) men också i vilka av de ovan uppräknade momenten som utförs (se nedan). Projektens omfattning räknas i antalet sidor. För att jämföra med arkiv kan man som en tumregel räkna med 20.000 sidor per hyllmeter. Nordisk familjebok i 38 band omfattar 29.000 sidor (770 sidor per band) eller cirka 1,5 hyllmeter. [[Arkiv Digital]] omfattar 50 miljoner sidor (cirka 2.500 hyllmeter). [[Krigsarkivet]] innehåller 72.000 hyllmeter. | ||
* Projekt som enbart fångar bild: [[Genline]], [[Arkiv Digital]] | * Projekt som enbart fångar bild: [[Genline]]/[[Ancestry]], [[Arkiv Digital]], [[SVAR]]. | ||
* Projekt som skriver av: Släktforskarförbundets projekt | * Projekt som skriver av: Släktforskarförbundets projekt [[Gravstensinventeringen]], [[Sveriges dödbok]], [[Namn åt de döda]] | ||
* Projekt som OCR-tolkar texten utan korrekturläsning: [[Google Books]], [[Internet Archive]], [[Riksdagen | * Projekt som OCR-tolkar texten utan korrekturläsning: [[Google Books]], [[Internet Archive]], [[Riksdagen (äldre protokoll)]], [[Kungliga biblioteket]] ([[dagstidning]]ar) | ||
* Projekt som korrekturläser: [[Litteraturbanken]], [[Projekt Runeberg]], [[Project Gutenberg]], [[Wikisource]] | * Projekt som korrekturläser: [[Litteraturbanken]], [[Projekt Runeberg]], [[Project Gutenberg]], [[Wikisource]] | ||