Den spanska kolonisationen av Amerika: Skillnad mellan sidversioner

Den spanska kolonisationen av Amerika (visa wikitext)

Versionen från 10 september 2010 kl. 11.12

3 701 byte lades till , 10 september 2010 kl. 11.12

ingen redigeringssammanfattning

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 För en allmän information om den spanska kolonisationen av Amerika, se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Den_spanska_koloniseringen_av_Amerika
-<big>Här under följer en generell information om hur man kan finna '''''genealogiska uppgifter''''' om de spanska kolonisatörerna i framför allt spanska källor.</big>
+''Här under följer en allmängiltig information om hur man kan finna '''genealogiska uppgifter''' om de spanska kolonisatörerna i framför allt spanska källor.''
+==Genealogisk forskning efter spanska kolonisatörer==
+Efter ''Christofer Columbus'' upptäckt av ''Nya Världen'' år 1492, startade en snabb och effektiv kolonisering dubbelkontinenten Amerika. Spanjorerna koloniserade den nordligaste delen, samt Sydamerikas kuster gentemot Karibiska sjön och Stilla Havet. Koloniseringen av de sydligaste delarna av Sydamerika skedde främst norrifrån, från Peru.
+Fram till år 1775 skickade den spanska staten kolonisatörer främst från de centrala och södra delarna av det nutida Spanien. Folk var vanligen från regionerna Kastilien, Extremadura eller Andalusien. '''''Consejo de Indias''''' ("indienrådet"), som var den spanska myndighet som styrde koloniseringen, tillät inte folk från Katalonien, Aragonien, Baskien och Galicien att fara till Amerika. Efter 1775 öppnade emellertid kung ''Karl III av Spanien'' Amerika för kolonisatörer från dessa regioner. Emigrationen från Spanien dokumenterades noga av ''Consejo de Indias'' som äger ett omfattande arkiv över alla handlingar rörande kolonierna.
+===Archivo General de Indias===
+'''Archivo General de Indias''' tillkom 1785 på begäran av kung ''Karl III av Spanien'', med målet att centralisera på en enda plats referensdokument rörande de spanska kolonierna som då var utspridda på flera arkiv: ''Simancas'', ''Cádiz'' och ''Sevilla''. Ansvarig för projektet blev ''José de Gálvez y Gallardo'', ''Indiensekreterare'', som tog hand om den akademiska delen och historikern ''Juan Bautista Muñoz'', förste kosmograf för Indias, som tog hand om dess utförande.
+Byggnaden ''Casa Lonja de Mercaderes'' i '''''Sevilla''''', som var konstruerad under ''Filip II av Spanien'' mellan 1584 och 1598, av ''Juan de Mijares'', efter ritningar av ''Juan de Herrera'', valdes som plats för arkivet, en uppgift som den har även i dag.
+Arkivet omfattar i dag mer än 9 000 hyllmeter. Det handlar om 43 000 dossier med omkring 80 miljoner sidor och 8 000 kartor och teckningar som härstammar huvudsakligen från koloniernas stadsförvaltningar:
+* '''Consejo de Indias''', 1500-talet-1800-talet
+* '''Casa de la Contratación''', 1500-talet-1700-talet
+* '''Consulados de Sevilla y Cádiz''', 1500-talet-1800-talet
+* '''Secretarías de Estado y del Despacho Universal de Indias, de Estado, Gracia y Justicia, Hacienda y Guerra''', 1700-talet-1800-talet
+* '''Secretaría del Juzgado de Arribadas de Cádiz''', 1700-talet-1800-talet
+* '''Comisaría Interventora de la Hacienda Pública de Cádiz''', '''Dirección General de la Renta de Correos''', 1700-talet-1800-talet
+* '''Sala de Ultramar''', '''Tribunal de Cuentas''', 1800-talet
+* '''Real Compañía de la Habana''', 1700-talet-1800-talet.
+Några dokument härstammar direkt från organisationer i kolonierna eller personer i den koloniala förvaltningen eller från enskilda personer (till exempel dokumenten från Columbus som förvärvades 1930).
+För närvarande är arkivet det största existerande över Spaniens aktiviteter i Amerika och Filippinerna och innehåller dokument som behandlar den politiska, sociala och ekonomiska historien, kyrkans historia och konstens och kulturens utveckling samt om geografin i dessa områden. Arkivet innehåller en stor mängd ovärderliga historiska artefakt: handskrivna texter av Christofer Columbus, Ferdinand Magellan, Vasco Núñez de Balboa, Hernán Cortés, Francisco Pizarro med flera. Tusentals forskare besöker arkivet varje år.
+Arkivet är ett av de allmänna arkiven (tillsammans med arkivet i Aragón och arkivet i Simancas) som hör till den spanska staten. 1987 utsågs det till Världsarv av Unesco tillsammans med katedralen, Giralda och Reales Alcázares i Sevilla.
 [[Kategori:Historisk släktforskning]]