Danska för släktforskare: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök

Danska för släktforskare (visa wikitext)

Versionen från 3 september 2015 kl. 13.29

9 395 byte lades till ,  3 september 2015 kl. 13.29
→‎Källor
Ingen redigeringssammanfattning
 
(16 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Hjälpreda för släktforskare som forskar i Danmark.''' Här listas språkliga hjälpmedel för släktforskare i Danmark.
'''Hjälpreda för släktforskare som forskar i Danmark.''' Här listas språkliga hjälpmedel för släktforskning i Danmark. Trots att danskan har det mesta gemensamt med svenskan, skiljer sig många ord åt. Här förklaras en del av dem som släktforskare riskerar att stöta på i sin forskning.


==Släktskapsrelationer på danska<ref>[http://www.dis-danmark.dk/sd/i_navne.asp Jeg - min halvfætters næstsøskendebarn.]</ref><ref>[http://www.dis-danmark.dk/forum/read.php?4,117248,117250 Slægtsskabsbetegnelse]</ref>==
==Släktskapsrelationer på danska<ref>[http://www.dis-danmark.dk/sd/i_navne.asp Jeg - min halvfætters næstsøskendebarn.]</ref><ref>[http://www.dis-danmark.dk/forum/read.php?4,117248,117250 Slægtsskabsbetegnelse]</ref>==
[[Fil:Kinshipdk.png]]
[[Fil:Kinshipdk.png]]


==Räknetal==
Danmark har ett för svenskar komplicerat räknesätt. Man säger inte "trettio, fyrtio, femtio, sextio, osv" utan man räknar i tjog (tjugotal) och halvtjog:
* '''10''' (ti) - tio
* '''20''' (tyve) - tjugo
* '''30''' (tredive) - trettio
* '''40''' (fyrre - en förkortning av ordet ''fyrretyve'') - fyrtio
* '''50''' (halvtres - förkortning av ''halvtredsindstyve'') - halv sextio (ungefär som klockans halv sex - fast "halv tre gånger tjugo")
* '''60''' (tres - förkortning av ''tredsintyve'') - "tre gånger tjugo"
* '''70''' (halvfjerds - förkortning av ''halvfjerdsindstyve'') - halv "fyra gånger tjugo"
* '''80''' (fjerds - förkortning av ''fjerdsindstyve'') - "fyra gånger tjugo"
* '''90''' (halvfems - förkortning av ''halvfemsindstyve'') - halv "fem gånger tjugo"
* '''100''' (fems - förkortning av ''femsindstyve'') - "fem gånger tjugo"
Talet nittiosju (97) blir således "syv og halvfems" och talet sextionio (69) blir "niogtres".


==Ordlista==
==Ordlista==
Rad 92: Rad 106:
|-
|-
| '''Erridspenge''' || [[Avrad]]speng, avgift bonde fick erlägga till jordägaren varje år.
| '''Erridspenge''' || [[Avrad]]speng, avgift bonde fick erlägga till jordägaren varje år.
|-
| '''Fælles''' || Gemensam
|-
|-
| '''Fæsteboelsmand''' || >''Fæstebonde'' med gård som var under 3 tunnland.
| '''Fæsteboelsmand''' || >''Fæstebonde'' med gård som var under 3 tunnland.
Rad 153: Rad 169:
| '''Handelsbetjent''' || Expedit (i t.ex. en lanthandel)
| '''Handelsbetjent''' || Expedit (i t.ex. en lanthandel)
|-
|-
| '''Hartkorn''' || ”Hårdkorn” (vete, råg eller korn) det hårda sädesslag vanligen mätt i tunnor, där en tunna hartkorn motsvarar 5 516 m² god jord.
| '''Hartkorn''' || ”Hårdkorn” (vete, råg eller korn) det hårda sädesslag vanligen mätt i tunnor, där en tunna hartkorn motsvarar 5 516 m² god jord (i runt tal ett ''tunnland'').
|-
|-
| '''Have''' || Trädgård, kålgård, örtagård, köksträdgård
| '''Have''' || Trädgård, kålgård, örtagård, köksträdgård
Rad 170: Rad 186:
|-
|-
| '''Husfolk''' || Hushållets medlemmar
| '''Husfolk''' || Hushållets medlemmar
|-
| '''Husly''' || Husrum
|-
| '''Husmand''' || [[Husman|Husmän]] var ”torpare” med några få hektar jord (självägd eller arrenderad) utan främmande medhjälpare,  eller hantverkare som bodde i ett [[gatehus]]. Husmansståndet uppstod omkring 1800 och växte kraftigt, så att det 1916 fanns över hundratusen hus. Södra Sveriges husmän motsvarade de danska.
|-
| '''Husmanssted''' || Husmansställe
|-
| '''Hyrde''' || Herde (även [[präst]] – kyrko-herde)
|-
| '''Håndværker''' || Hantverkare
|-
| '''Høker''' || [[Hökare]], småhandlare
|-
| '''Inderste''' || [[Inhyseshjon]]
|-
| '''Indsidder''' || Inhyseshjon
|-
| '''Indtaste''' || Registrera, dvs skriva av uppgifter och föra in dem i ett register.
|-
| '''Introduktion''' || [[Kyrktagning]] (introduceret=kyrktagen)
|-
| '''Jæger''' || Jägare
|-
| '''Jernbanearbejdere''' || Järnvägsarbetare, rallare
|-
| '''Jordebog''' || [[Jordebok]] (register över markinnehav)
|-
| '''Jordlod''' || Jordlott, markstycke
|-
| '''Jordløs husmand''' || Husman utan jord
|-
| '''Jyde''' || Jyllänning
|-
| '''Karetmager''' || Vagnmakare, hjulmakare
|-
| '''Karl''' || Dräng (arbetskarl)
|-
| '''Kartofler''' || Potatis
|-
| '''Kastellan''' || Slottsfogde
|-
| '''Kilde''' || [[Källa]]
|-
| '''Kobbel''' || Jordstycke som användes till växelbruk.
|-
| '''Koffardi''' || [[Kofferdi]] (från lågtyskans kopfardie), handelsfärd, t.ex. kofferdiskepp, kofferdikapten, m.m.
|-
| '''Koffardiskib''' || Handelsfartyg
|-
| '''Kone''' || Hustru eller kvinna.
|-
| '''Kontraministerialbog''' || Fördes av [[klockare]]n (degnen) i församlingen, och var en dubblett av den ordinarie kyrkboken. Numera oftast inlämnad till [[landsarkivet]]. (Se >''hovedministerialbog'')
|-
| '''Kordegn''' || Se >''Degn''
|-
| '''Kro''' || Även '''krog''' i vissa delar av Danmark: Gästgiveri, värdshus, restaurang eller krog på landet.
|-
| '''Krydsbetjent''' || Tulltjänsteman anställd av Krydstoldvæsenet
|-
| '''Kusine''' || Kusin (kvinnlig)
|-
| '''Kåd''' || [[Torp]]
|-
| '''Kådner''' || [[Torpare]] (Sønderjylland)
|-
| '''Lægd''' || Distrikt för värnpliktiga män, område för utskrivning av soldater.
|-
| '''Lægdsmand''' || Mönsterskrivare
|-
| '''Lægdsruller''' || Mönsterrullor, [[Rulla|rullor]] över (ofta tvångs-) rekryterad militär personal.
|-
| '''Læsekyndighed''' || Läskunnighet
|-
| '''Landetaten''' || Armén
|-
| '''Landgilde''' || [[Avrad]]spenning
|-
| '''Landmand''' || [[Bonde]]
|-
| '''Landmilitsen''' || Militär trupp bestående av värvade bönder och drängar. Motsvarade vårt [[Indelningsverket|indelningsverk]].
|-
| '''Landsbyskrædder''' || Byskräddare
|-
| '''Laug''' || [[Skrå]]
|-
| '''Lejehusmand''' || [[Husman]] som hyrde sin bostad under begränsad tid.
|-
| '''Lejersmål''' || [[Lägersmål]], utomäktenskaplig sex
|-
| '''Len''' || Motsvarade svenska län, men byttes ut mot amt 1660. Numera finns endast regioner.
|-
| '''Lokkebarn''' || Utomäktenskapligt barn
|-
| '''Løsgængeri''' || Lösdriveri
|-
| '''Mand (mænd)''' || Man (män)
|-
| '''Ministerialbog''' || [[Ministerialbok|Ministeriallängd]] (kyrkbok, i Sverige uppdelad på födda, vigda och döda, samt andra huvudregister) delades i Danmark upp i en huvudbok som fördes av [[kyrkoherde]]n (se: >hovedministerialbog) samt en >kontraministerialbog som fördes av >''degnen''.
|-
| '''Mølle''' || Kvarn (vandmølle = vattenkvarn, vindmølle = väderkvarn)
|-
| '''Møllepligt''' || Reglerad plikt att mala i överenskommen kvarn.
|-
| '''Nabo''' || Granne
|-
| '''Nevø''' || Bror- eller systerson
|-
| '''Nice''' || Bror- eller systerdotter
|-
| '''Oldeforældre''' || Gammelmor- eller gammelfarföräldrar (t.ex: morfars far, eller farmors mor)
|-
| '''Omgangsfolk''' || [[Fattighjon]] som fick gå runt i gårdarna för att få mat.
|-
| '''Omgangslem''' || Fattighjon som blev omhändertagen av sockenbor i omgångar, dvs mot betalning av fattigväsendet, eller som blev satt på [[fattigstuga]]n.
|-
| '''Onkel''' || Ingift far- eller morbror
|-
| '''Opførsel''' || Uppförande
|-
| '''Opholdsbog''' || Betygsbok som alla utlänningar var tvungna att inneha och som skulle aktualiseras varje gång personen bytte arbete eller flyttade. Närmast att betrakta som en >''skudmålsbog'' för utlänningar.
|-
| '''Opholdsted''' || Uppehållsort, hemvist
|-
| '''Oversøiske''' || Utrikes
|-
| '''Parcellist''' || [[Husman]] (Själland)
|-
| '''Pige''' || Ung ogift kvinna, flicka
|-
| '''Podemester''' || Trädgårdsmästare
|-
| '''Procurator''' || Jurist, advokat eller sakförare
|-
| '''Quinde''' || Kvinna
|-
|- '''Quindekiøn''' || Kvinnokön
|-
| '''Rækkehuse''' || Radhus
|-
| '''Rode''' || [[Rote]] (skattedistrikt i köpstad)
|-
| '''Rådstue''' || [[Rådhus]]
|-
| '''Rømningsmand''' || Desertör eller rymd ''fæster''
|-
| '''Selvejergårdmand''' || Självägande [[bonde]]
|-
| '''Skæreri''' || Tillskärarverkstad
|-
| '''Skattemandtalslister''' || Förteckningar över skattepliktiga, motsvarande [[mantalslängd]]er i Sverige.
|-
| '''Skibsdreng''' || (även dæksdreng, jungmand) [[Skeppsgosse]]
|-
| '''Skifte''' || Arvsskifte, bodelning
|-
| '''Skifteprotokol''' || [[Bouppteckning]]
|-
| '''Skovbrug''' || Skogsbruk
|-
| '''Skovfoged''' || Skogvaktare
|-
| '''Skovløbere''' || Skogsarbetare
|-
| '''Skudsmål''' || Referens (intyg och betyg, frejdbetyg)
|-
| '''Skudsmålsbog''' || Ett slags motsvarighet till de svenska [[inrikespass]]en, skapat för tjänstefolk där man samlade attester, frejdbetyg och referenser. Lagen krävde att alla som sökte arbete utanför sin födelse-/hemsocken skulle inneha en skudmålsbog. Boken förvarades hos husbonden under anställningen, vilket omöjliggjorde att den anställde lämnade platsen utan lov. Se: >''opholdsbog''.
|-
| '''Slegfred''' || Ogift kvinna som sammanbor med man – enligt dansk lag betraktad som hustru.
|-
| '''Snedker''' || Snickare
|-
| '''Sogn''' || [[Socken]], används även i städerna där de motsvarar svenska [[församling]]ar.
|-
| '''Sognefoged''' || [[Kronolänsman]] eller [[fjärdingsman]] (lokal polisman i landsbygden)
|-
| '''Sognepræst''' || [[Kyrkoherde]]
|-
| '''Spækhøker''' || Charkuterist
|-
| '''Statsborgerskab''' || Medborgarskap
|-
| '''Statshusmand''' || Statligt stödda torpare
|-
| '''Stavnsbåndet''' || ”Bundenhet vid torvan”, ett ofrihetstillstånd närmast att jämföra med [[livegenskap]] mellan 1733 och 1788 i Danmark för bönder mellan 14 och 36 år, och först 1800 för resterande bönder. Systemet infördes för att säkerhetsställa manskap åt militären.
|-
| '''Stillingsbetegnelser''' || Yrken
|-
| '''Svend''' || Svenn, [[gesäll]], dräng
|-
| '''Svendebrev''' || [[Gesällbrev]], [[lärling]]ens bekräftelse på att han fått erkännande som gesäll.
|-
| '''Svigerforældre''' || Svärföräldrar
|-
| '''Søetaten''' || Marinen och flottan
|-
| '''Sølimit''' || Distrikt för värnpliktiga [[Båtsman|sjömän]]
|-
| '''Tækkemand''' || Taktäckare
|-
| '''Tante''' || Ingift moster eller faster
|-
| '''Terne''' || Tjänstepiga
|-
| '''Til – og avgangslister''' || Motsvaras av svenska in- och ut[[flyttningslängd]]er.
|-
| '''Tipoldeforældre''' || Mor- eller farföräldrars mor- eller farföräldrar (t.ex: farfars farfar eller mormors farmor)
|-
| '''Tjenestefolk''' || Tjänstefolk
|-
| '''Tjenestekarl''' || [[Dräng]], arbetskarl, tjänare
|-
| '''Tjenestepige''' || [[Piga]], tjänarinna
|-
| '''Toft''' || Jordstycke avskilt från de gemensamma odlingslotterna, ofta kålgård eller husdjursbete.
|-
| '''Trosfæller''' || Trosfränder
|-
| '''Tyende''' || Tjänstefolk
|-
| '''Tøj''' || Kläder
|-
| '''Uægte''' || Oäkta
|-
| '''Udbygger''' || [[Husman]], [[torpare]]
|-
| '''Værge''' || Förmyndare, målsman
|-
| '''Varefoged''' || Person som kallar eller hämtar bönder, m.fl. till [[dagsverke]]n som de är förpliktade till.
|-
| '''Vognmand''' || Åkare, kusk med egen vagn eller åkeriföretag.
|-
|-
|}
|}


[[Fil:Byggskylt.jpg]]


==Se även==
==Se även==
* [[Danmark]]
* [[Danmark]]
* [[DIS-Danmark]]
* [[Sammenslutningen af Slægtshistoriske Foreninger]]
* [[Samfundet for Dansk Genealogi og Personalhistorie]]
* [[Dansk Demografisk Database]]
* [[Dansk Data Arkiv]]
* [[Arkivalieronline.dk]]


==Källor==
==Källor==
<references/>
<references/>


[[Kategori:Släktforskning i Norden]]
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]]
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Ordlistor för släktforskare]]
[[Kategori:Ordlistor för släktforskare]]
Jojje
emailconfirmed
5 921

redigeringar

Hämtad från "https://wiki.rotter.se/index.php?title=Special:Mobil_diff/11634...11768"

Navigeringsmeny