Danmark: Skillnad mellan sidversioner

Danmark var fram till den 31 december 2006 indelat i '''amt''', som motsvaras av svenska län. Den 1 januari 2007 genomfördes en ny administrativ reform som innebar att antalet kommuner reducerades till 98 genom sammanslagningar, samtidigt som de dåvarande 13 amten avskaffades och ersattes av fem regioner. Här nedan redovisas först de historiska amten<ref>http://[www.clicketyclick.dk/amt-herred-sogn/prod/amter/Amter.php Amt-Herred-Sogn]</ref>, som släktforskare vanligtvis använder sig av, men de nya regionerna är de gällande administrativa enheterna som arkivväsendet är beroende av - redovisas också.

*[http://www.sa.dk/content/dk/om_statens_arkiver/organisation/rigsarkivet Dansk Data Arkiv] är högintressant för släktforskare eftersom det är den underavdelningen av Statens Arkiver som <u>ansvarar för de danska kyrkböckerna på nätet</u>. [[Dansk Data Arkiv]] har även underavdelningarna ''[[Arkivalieronline]]'' och ''[[Dansk Demografisk Database]]'', där man har tillgång till kyrkböckerna via internet, samt avskrifter ur folketellingarna (de danska folkräkningarna).

:''Ett exempel på resurser i ''Kongelige Bibliotek'' som släktforskaren har nytta av är [http://www.kb.dk/da/nb/materialer/billeder/portraetregistrant/'''Portrætsamlingen'''] som hyser inskannade fotografier av många danskar döda före 1940 (yngre material läggs inte ut på nätet av hänsyn till privatlivet). Samlingen är åtkomlig via ett formulär som man fyller i med namn och andra uppgifter, som kan ge ett antal träffar man sedan kan välja personer ur. Porträttet visas sedan med de personuppgifter som är inmatade i databasen (se exemplet nedan).''

För Bornholm, Frederiksborg, Holbæk, Maribo, København and København City, Præstø, och Sorø, finns landsarkivet i Köpenhamn:

För Odense, Svendborg och öarna söder om Fyn, finns landsarkivet i Odense:

För Ålborg, Århus, Hjørring, Randers, Ribe, Ringkøbing, Skanderborg, Thisted, Viborg, och Vejle, finns landsarkivet i Viborg:

:Danmark  

Det man i första hand kan börja med, är att söka sina anförvanter i de '''digitaliserade folketællinger''' (folkräkningar), som man kommer åt genom [[Dansk Demografisk Database]]. Man söker fyller i ett dataformulär där man kan välja i vilket amt man vill börja söka i, skriver i namn och hoppas få napp. Sökningen blir enklast om man söker folk med [[släktnamn]], men det går att hitta personer med [[patronymikon]], även om det är betydligt svårare genom mängden likadana. Har man födelseuppgifter bli sökningen givetvis säkrare.

De danska [[kyrkböcker]]na ''(kirkebøgerne)''<ref>[http://da.wikipedia.org/wiki/Kirkebog Danska Wikipedia: Kirkebog]</ref> omfattar födslar ''(fødsler)'', dop ''(barnedåb)'', ''konfirmationer'', vigslar och trolovningar ''(vielser og trolovelse)'', döda och begravda ''(dødsfald og begravelse)''. I vissa kyrkböcker också inflyttningar ''(tilgang)'' och utflyttningar ''(afgang)''. Kyrkböckerna blev förda i två exemplar, ''ministerialbog'' och ''kontraministerialbog'', det ena exemplaret av [[kyrkoherde]]n ''(sognepræsten)'' och den andra av [[klockare]]n ''(læreren eller kordegnen)''.

Kyrkböckerna ska efter att ha avslutats i församlingen lämnas till landsarkivet. Alla huvud[[ministerialböcker]]na förda före 1891 är överlämnade. Huvudministerialböcker skrivna efter 1891 ska senast 100 år efter att boken är färdigskriven överlämnas till landsarkivet. Alla kontraministerialböcker är inlevererade.

'''[http://www.cpr.dk/cpr/ Det centrale personregister]''' (folkbokföringsmyndigheten) lyder under inrikesministeriet och sociala frågor. Kontoret ansvarar för det danska folkbokföringssystemet och fungerar som den största leverantören av grundläggande personinformation till myndigheter och den privata sektorn. Sedan år 1924 har namn, adresser, civilstånd, mantalsort och andra grundläggande uppgifter systematiskt registreras för varje person med hemvist (nuvarande samt tidigare) i Danmark eller Grönland. I början byggde registreringen på manuellt sammanställda kommunala arkiv.

Den centraliserade folkbokföringen (CRS) skapades år 1968 genom en datorisering av innehållet i de kommunala registren, vilket resulterade i ett register som omfattar hela Danmark.  

:* [http://www.immigrantmuseet.dk/ Immigrantmuseet] ligger i ''Farum'', en förstad till Köpenhamn, och är ett aktuellt och modernt museum för indvandringens historia i Danmark. Muséet har i sin hemsida sökbara databaser; "arbejdsophold", "indfødsretstildelinger", "udviste 1875-1919", etc.

Dansk utvandring liknar i stora drag den svenska utvandringen. De flesta emigrerade till Nordamerika med början på 1820-talet, och hamnade i USA:s mellanvästern eller på Kanadas prärier. Det som skiljer danskarna åt från svenskarna, är att det företogs en betydligt större utvandring till Sydamerika, Australien och Söderhavet. I [[Argentina]], t.ex. finns områden i södra Buenos Aires-provinsen, där den danska befolkningen varit dominerande, och där flera städer är uppkallade efter danskar.

Den danska adeln, grovt indelat i ''uradel'', ''brevadel'', ''högadel'' och ''lågadel'', består idag av cirka 200 släkter som antingen är ''obetitlade'', ''friherrliga'', ''länsfriherrliga'', ''grevliga'', eller ''länsgrevliga''<ref>[http://svenskuppslagsbok.se/tag/lansgreve/ Svensk uppslagsbok - nätupplagan]</ref>. Som ''uradel'' räknas de adelssläkter som existerade före reformationen (1536), medan ''brevadel'' är den adel som därefter har erhållit adelsbrev.<ref>[http://da.wikipedia.org/wiki/Adel_i_Danmark Adel i Danmark, Danska Wikipedia]</ref> Allt som allt har det existerat cirka 725 danska adelssläkter genom tiderna, varav en hel del av dem också haft svenska grenar.

Det faktum att det i Danmark existerar ett annat [[namnskick]] än i Sverige kan få släktforskare att tro att personer som fått namn efter samtida "kändisar" faktiskt hör till dennes släkt. Således finns det i Danmark åtskilliga '''"Tomas Kingo"''' med åtföljande [[patronymikon]], som inte alls är släkt med den populäre biskopen och psalmdiktaren [http://sv.wikipedia.org/wiki/Thomas_Kingo Thomas Kingo], utan bara har fått biskopens för- och efternamn som sina ''förnamn''. ''Tomas Kingo Nikolajsen'' kan således mycket väl heta ''Tomas Kingo'' i förnamn och ''Nikolajsen'' i efternamn. Många danskar har dessutom <u>två efternamn</u>, till exempel ''Poul Nyrup Rasmussen''. Det första efternamnet, som ofta är moderns efternamn och formellt kallas för ''mellannamn'', kan användas vid ''tilltal'', men det är det <u>andra</u> som sorterar bäraren i telefonkatalogen och är det "riktiga" efternamnet.  

:* [http://www.ssf.dk/forening.htm Sammenslutningen af Slægtshistoriske Foreninger] är i grund och botten motsvarigheten till det svenska riksförbundet [[SSf]]. Man har 37 lokalföreningar över hela Danmark: Brønderslev, Djursland, Grindsted, Hedeboegnen, Herning, Hjørring, Nordvestjysk Slægthistorisk Forening, Horsensegnen Slægtsforskere, Hvidovre, Kolding, Korsør, Løgstør, Mors, Nordsjælland, Odderegnen, Odense, Randers, Roskilde, Ry, Rødovre, Silkeborg, Skibby, Storkøbenhavn, Slægthistorisk Forening Guldborgsund, Sydkystens Slægtsforkerforening i Gersagerparken, Sydsjælland, Sæby-Saltlandet, Sønderjylland, Thy, Trekantområdet, Vejle, Vestegnen-Glostrup, Vestlolland, Viborg, Ø.V.N. Horne Herred, Ålborg, samt Århus.

:* [http://www.slaegtogdata.dk/forum Slægt&Datas DIS-forum] är DIS-Danmarks motsvarighet till [[Rötter]]s [[Anbytarforum]] - ett diskussionsfora för släktforskare.

:* [http://www.genealogi.dk/ Samfundet for dansk genealogi og Personalhistorie], grundad redan 1879, är motsvarigheten till svenska [[GF]] eller [[Personhistoriska Samfundet]], dvs en förening med lite mer vetenskaplig (eller fördjupad) verksamhet, samt personhistoriska studier på schemat. ''Samfundet for dansk genealogi og Personalhistorie'' är riksomfattande.

==Släktskapsrelationer på danska==