Danmark: Skillnad mellan sidversioner

3 byte lades till ,  14 december 2010 kl. 15.52
m
ingen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 53: Rad 53:
*[http://www.sa.dk/content/dk/om_statens_arkiver/organisation/rigsarkivet Dansk Data Arkiv] är högintressant för släktforskare eftersom det är den underavdelningen av Statens Arkiver som <u>ansvarar för de danska kyrkböckerna på nätet</u>. [[Dansk Data Arkiv]] har även underavdelningarna ''[[Arkivalieronline]]'' och ''[[Dansk Demografisk Database]]'', där man har tillgång till kyrkböckerna via internet, samt avskrifter ur folketellingarna (de danska folkräkningarna).
*[http://www.sa.dk/content/dk/om_statens_arkiver/organisation/rigsarkivet Dansk Data Arkiv] är högintressant för släktforskare eftersom det är den underavdelningen av Statens Arkiver som <u>ansvarar för de danska kyrkböckerna på nätet</u>. [[Dansk Data Arkiv]] har även underavdelningarna ''[[Arkivalieronline]]'' och ''[[Dansk Demografisk Database]]'', där man har tillgång till kyrkböckerna via internet, samt avskrifter ur folketellingarna (de danska folkräkningarna).
:*[http://www.sa.dk/ao/ Arkivalieronline.dk] är en dansk motsvarighet till SVAR, där man kan läsa de inskannade kyrkböckerna på nätet. Skillnaden är dock jättestor, eftersom ''Arkivalieronline'' är fullkomligt GRATIS! (Se mer information under rubriken Internetresurser!)
:*[http://www.sa.dk/ao/ Arkivalieronline.dk] är en dansk motsvarighet till SVAR, där man kan läsa de inskannade kyrkböckerna på nätet. Skillnaden är dock jättestor, eftersom ''Arkivalieronline'' är fullkomligt GRATIS! (Se mer information under rubriken Internetresurser!)
:*[http://ddd.dda.dk/ Dansk Demografisk Database] Här finns uppgifter från folketellingarna (folkräkningarna) från hela Danmark, som sakta men säkert kompletteras genom frivilliga inläsare. Dessutom finns databaser över emigranter, immigranter, en del datoriserade kyrkboksregister och mycket mer. [http://ddd.dda.dk/nygaard/sogeside.asp Nygårds sedler] är en databas där man skannat över 425 000 registerkort från ett kartotek skrivna av H.S.A. Nygård (1869-1964) beskrivna på följande sätt: ''"Det er 205 kasser med navnesedler, der henviser til kirkebøger, kancelli, rentekammer, folketællinger, matrikel, grundtaxter og hvad ved jeg, i alt over ½ million sedler."''
:*[http://ddd.dda.dk/ Dansk Demografisk Database] Här finns uppgifter från folketællingerne (folkräkningarna) från hela Danmark, som sakta men säkert kompletteras genom frivilliga inläsare. Dessutom finns databaser över emigranter, immigranter, en del datoriserade kyrkboksregister och mycket mer. [http://ddd.dda.dk/nygaard/sogeside.asp Nygårds sedler] är en databas där man skannat över 425 000 registerkort från ett kartotek skrivna av H.S.A. Nygård (1869-1964) beskrivna på följande sätt: ''"Det er 205 kasser med navnesedler, der henviser til kirkebøger, kancelli, rentekammer, folketællinger, matrikel, grundtaxter og hvad ved jeg, i alt over ½ million sedler."''


Danmarks ''Kongelige Bibliotek'' är en motsvarighet till den svenska Kungliga Biblioteket, som samlar arkivexemplar av varje tryckalster men också har stora samlingar av genealogica i sina samlingar.
Danmarks ''Kongelige Bibliotek'' är en motsvarighet till den svenska Kungliga Biblioteket, som samlar arkivexemplar av varje tryckalster men också har stora samlingar av genealogica i sina samlingar.
Rad 156: Rad 156:


====Hur börjar man?====
====Hur börjar man?====
Det man i första hand kan börja med, är att söka sina anförvanter i de '''digitaliserade folketellinger''' (folkräkningar), som man kommer åt genom [[Dansk Demografisk Database]]. Man söker fyller i ett dataformulär där man kan välja i vilket amt man vill börja söka i, skriver i namn och hoppas få napp. Sökningen blir enklast om man söker folk med släktnamn, men det går att hitta personer med patronymikon, även om det är betydligt svårare genom mängden likadana. Har man födelseuppgifter bli sökningen givetvis säkrare.
Det man i första hand kan börja med, är att söka sina anförvanter i de '''digitaliserade folketællinger''' (folkräkningar), som man kommer åt genom [[Dansk Demografisk Database]]. Man söker fyller i ett dataformulär där man kan välja i vilket amt man vill börja söka i, skriver i namn och hoppas få napp. Sökningen blir enklast om man söker folk med släktnamn, men det går att hitta personer med patronymikon, även om det är betydligt svårare genom mängden likadana. Har man födelseuppgifter bli sökningen givetvis säkrare.


Om man skulle vara osäker över hur man bäst kommer igång, finns olika sätt att få hjälp via de introduktionssidor som erbjuds. [[DIS-Danmark]] har en sida med tips om hur man kommer igång: [http://www.slaegtogdata.dk/vaerktoejer/introduktion-til-slaegtsforskning Introduktion til slægtsforskning] och en annan instruktiv hemsida för att komma igång i Danmark heter [http://www.landsarkivetkbh.dk/oresund/slaegt/index.htm Slægtsforskning over Øresund].
Om man skulle vara osäker över hur man bäst kommer igång, finns olika sätt att få hjälp via de introduktionssidor som erbjuds. [[DIS-Danmark]] har en sida med tips om hur man kommer igång: [http://www.slaegtogdata.dk/vaerktoejer/introduktion-til-slaegtsforskning Introduktion til slægtsforskning] och en annan instruktiv hemsida för att komma igång i Danmark heter [http://www.landsarkivetkbh.dk/oresund/slaegt/index.htm Slægtsforskning over Øresund].
Rad 186: Rad 186:
===Folkräkningar===
===Folkräkningar===
[[Fil:Ddd.gif|right]]
[[Fil:Ddd.gif|right]]
'''Folketellingar''' ([[folkräkning]]ar) har genomförts i Danmark sedan år 1769, och det är dessa folkräkningar som släktforskaren kan ha nytta av för att lokalisera personer och hushåll, eftersom Danmark saknar [[husförhörslängd]]er. Åren för folkräkningarna är: 1769, 1787, 1801, 1803, 1834, 1835, 1840, 1845, 1850, 1855, 1860, 1870, 1880, 1885, 1890, 1901, 1906, 1911, 1916, 1921, samt 1925. Dansk Demografisk Database håller sedan ett antal år på att lägga över folkräkningarna på data, men ännu återstår att lägga in stora delar av materialet. Vissa regioner är dock kompletta. Databasen är sökbar genom [http://www.ddd.dda.dk/soeg_person.asp denna länk].
'''Folketællinger''' ([[folkräkning]]ar) har genomförts i Danmark sedan år 1769, och det är dessa folkräkningar som släktforskaren kan ha nytta av för att lokalisera personer och hushåll, eftersom Danmark saknar [[husförhörslängd]]er. Åren för folkräkningarna är: 1769, 1787, 1801, 1803, 1834, 1835, 1840, 1845, 1850, 1855, 1860, 1870, 1880, 1885, 1890, 1901, 1906, 1911, 1916, 1921, samt 1925. Dansk Demografisk Database håller sedan ett antal år på att lägga över folkräkningarna på data, men ännu återstår att lägga in stora delar av materialet. Vissa regioner är dock kompletta. Databasen är sökbar genom [http://www.ddd.dda.dk/soeg_person.asp denna länk].


===Invandring/Utvandring===
===Invandring/Utvandring===
emailconfirmed
5 921

redigeringar