Danmark: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
1 108 byte lades till ,  25 april 2016 kl. 09.42
(11 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 10: Rad 10:


==Administrativ indelning - igår och idag==
==Administrativ indelning - igår och idag==
Danmark var fram till den 31 december 2006 indelat i '''amt''', som motsvaras av svenska län. Den 1 januari 2007 genomfördes en ny administrativ reform som innebar att antalet kommuner reducerades till 98 genom sammanslagningar, samtidigt som de dåvarande 13 amten avskaffades och ersattes av fem regioner. Här nedan redovisas först de historiska amten<ref>[http://www.clicketyclick.dk/amt-herred-sogn/prod/amter/Amter.php Amt-Herred-Sogn] - en portal där man hittar listor på danska socknar, härader och historiska amt.</ref>, som släktforskare vanligtvis använder sig av, men de nya regionerna är de gällande administrativa enheterna som arkivväsendet är beroende av - redovisas också.
Danmark var fram till den 31 december 2006 indelat i '''amt''' (amten bildades 1660 efter att ha kallats ''len'' sedan medeltiden), som motsvaras av svenska län. Den 1 januari 2007 genomfördes en ny administrativ reform som innebar att antalet kommuner reducerades till 98 genom sammanslagningar, samtidigt som de dåvarande 13 amten avskaffades och ersattes av fem regioner. Här nedan redovisas först de historiska amten<ref>[http://www.clicketyclick.dk/amt-herred-sogn/prod/amter/Amter.php Amt-Herred-Sogn] - en portal där man hittar listor på danska socknar, härader och historiska amt.</ref>, som släktforskare vanligtvis använder sig av, men de nya regionerna är de gällande administrativa enheterna som arkivväsendet är beroende av - redovisas också.


[[Fil:Amter.png|500px|right]]
[[Fil:Amter.png|500px|right]]
Rad 128: Rad 128:
:Danmark
:Danmark


Frederiksberg Kommunebibliotek har samlingar gällande lokalhistoria, kartor, tidskrifter och en stor samling släkthistoria.
Frederiksberg Kommunebibliotek har samlingar gällande lokalhistoria, [[kartor]], tidskrifter och en stor samling släkthistoria.


*'''Frederiksberg Kommunebibliotek'''
*'''Frederiksberg Kommunebibliotek'''
Rad 159: Rad 159:


===Allmän information===
===Allmän information===
[[Fil:Slaegten.jpg|right|200px]]
Danmark har mycket att erbjuda för dem som söker sina rötter där. Precis som i Sverige har kyrkan fört böcker över sina församlings- medlemmar i varje socken sedan 1600-talet. Det man bör känna till är i vilken församling som ens anfäder tillhörde. Tillsammans med [[kyrkböcker]], [[folkräkning]]ar (folketellinger) och [[bouppteckning]]ar finns stora möjligheter att finna svar. Känner man bara till ungefär när en person avlidit och namnet på församlingen är kyrkböckerna och bouppteckningar de rätta källorna.  
Danmark har mycket att erbjuda för dem som söker sina rötter där. Precis som i Sverige har kyrkan fört böcker över sina församlings- medlemmar i varje socken sedan 1600-talet. Det man bör känna till är i vilken församling som ens anfäder tillhörde. Tillsammans med [[kyrkböcker]], [[folkräkning]]ar (folketellinger) och [[bouppteckning]]ar finns stora möjligheter att finna svar. Känner man bara till ungefär när en person avlidit och namnet på församlingen är kyrkböckerna och bouppteckningar de rätta källorna.  


====Hur börjar man?====
====Hur börjar man?====
Det man i första hand kan börja med, är att söka sina anförvanter i de '''digitaliserade folketællinger''' (folkräkningar), som man kommer åt genom [[Dansk Demografisk Database]]. Man fyller i ett dataformulär där man kan välja i vilket amt man vill börja söka i, skriver i namn och hoppas få napp. Sökningen blir enklast om man söker folk med [[släktnamn]], men det går att hitta personer med [[patronymikon]], även om det är betydligt svårare genom mängden likadana. Har man födelseuppgifter bli sökningen givetvis säkrare.
[[Fil:Danmark-omslag.jpg|thumb|200px|right|Svensk handbok om släktforskning i Danmark.]][[Fil:Slaegten.jpg|right|200px]]
För den svenske släktforskaren som vill börja leta efter sina danska anor finns nu en särskild handbok utgiven i augusti 2015 av [[Sveriges Släktforskarförbund]]. Boken, som är på svenska, heter '''''Släktforskning i Danmark''''' - ''Grundprinciper och källanvändning'', och är författad av de danska släktforskarna ''Gitte Christensen'' och ''Kathrine Tobiasen''. Boken finns att beställa från [[Rötterbokhandeln]].
 
Det man i första hand kan börja med konkret, är att söka sina anförvanter i de '''digitaliserade folketællinger''' (folkräkningar), som man kommer åt genom [[Dansk Demografisk Database]]. Man fyller i ett dataformulär där man kan välja i vilket amt man vill börja söka i, skriver i namn och hoppas få napp. Sökningen blir enklast om man söker folk med [[släktnamn]], men det går att hitta personer med [[patronymikon]], även om det är betydligt svårare genom mängden likadana. Har man födelseuppgifter bli sökningen givetvis säkrare.


Om man skulle vara osäker över hur man bäst kommer igång, finns olika sätt att få hjälp via de introduktionssidor som erbjuds. [[DIS-Danmark]] har en sida med tips om hur man kommer igång: [http://www.slaegtogdata.dk/vaerktoejer/introduktion-til-slaegtsforskning Introduktion til slægtsforskning] och en annan instruktiv hemsida för att komma igång i Danmark heter [http://www.landsarkivetkbh.dk/oresund/slaegt/index.htm Slægtsforskning over Øresund].
Om man skulle vara osäker över hur man bäst kommer igång, finns olika sätt att få hjälp via de introduktionssidor som erbjuds. [[DIS-Danmark]] har en sida med tips om hur man kommer igång: [http://www.slaegtogdata.dk/vaerktoejer/introduktion-til-slaegtsforskning Introduktion til slægtsforskning] och en annan instruktiv hemsida för att komma igång i Danmark heter [http://www.landsarkivetkbh.dk/oresund/slaegt/index.htm Slægtsforskning over Øresund].


För den som föredrar att läsa böcker, finns en bra introduktionsbok som går att få tag på här i Sverige;  ''På Sporet af Slægten'' av Charlotte S.H Jensen, Arbejdsbog for Slægtsforskning, Utgiven av Statens Arkiver i samarbete med DR år 2002.
För den som föredrar att läsa fler böcker, finns en bra introduktionsbok som går att få tag på här i Sverige;  ''På Sporet af Slægten'' av Charlotte S.H Jensen, Arbejdsbog for Slægtsforskning, Utgiven av Statens Arkiver i samarbete med DR år 2002.


====Ett råd på vägen====
====Ett råd på vägen====
Rad 182: Rad 184:


Alla danska kyrkböcker förda före 1891 är [[mikrofilm]]ade och finns tillgängliga på Statens Arkivers läsesalar, samt i de lokalarkiv som tillhandahåller bygdens kyrkoarkivalier på mikrofiche. '''De danska kyrkböcker har på senare tid digitaliserats och gjorts tillgängliga via [http://www.sa.dk/ao/ Arkivalieronline.dk] - servicen är helt AVGIFTSFRI'''.
Alla danska kyrkböcker förda före 1891 är [[mikrofilm]]ade och finns tillgängliga på Statens Arkivers läsesalar, samt i de lokalarkiv som tillhandahåller bygdens kyrkoarkivalier på mikrofiche. '''De danska kyrkböcker har på senare tid digitaliserats och gjorts tillgängliga via [http://www.sa.dk/ao/ Arkivalieronline.dk] - servicen är helt AVGIFTSFRI'''.
===Danska bouppteckningar - danske skifteprotokol===
Ovanstående arkiv, Danmarks riksarkiv, har också tillgängliggjort [[bouppteckning]]ar (skifteprotokol), dødsanmeldelsesprotokol, registreringsprotokol, borgerliga vigslar och mycket mer på sin hemsida. Allt gratis åtkomligt utan abonnemangsavgift eller registrering på [http://www.sa.dk/ao/ Arkiveronline.dk].


===Gravar och gravstenar===
===Gravar och gravstenar===
Rad 201: Rad 207:
===Folkräkningar===
===Folkräkningar===
[[Fil:Ddd.gif|right]]
[[Fil:Ddd.gif|right]]
'''Folketællinger''' ([[folkräkning]]ar) har genomförts i Danmark sedan år 1769, och det är dessa folkräkningar som släktforskaren kan ha nytta av för att lokalisera personer och hushåll, eftersom Danmark saknar [[husförhörslängd]]er. Åren för folkräkningarna är: 1769, 1787, 1801, 1803, 1834, 1835, 1840, 1845, 1850, 1855, 1860, 1870, 1880, 1885, 1890, 1901, 1906, 1911, 1916, 1921, samt 1925. Dansk Demografisk Database håller sedan ett antal år på att lägga över folkräkningarna på data, men ännu återstår att lägga in stora delar av materialet. Vissa regioner är dock kompletta. Databasen är sökbar genom [http://www.ddd.dda.dk/soeg_person.asp denna länk].
'''Folketællinger''' ([[folkräkning]]ar) har genomförts i Danmark sedan år 1769, och det är dessa folkräkningar som släktforskaren kan ha nytta av för att lokalisera personer och hushåll, eftersom Danmark saknar [[husförhörslängd]]er. Åren för folkräkningarna är: 1769, 1787, 1801, 1803, 1834, 1835, 1840, 1845, 1850, 1855, 1860, 1870, 1880, 1885, 1890, 1901, 1906, 1911, 1916, 1921, samt 1925. Dansk Demografisk Database håller sedan ett antal år på att lägga över folkräkningarna på data, men ännu återstår att lägga in stora delar av materialet. Vissa regioner är dock kompletta. Databasen är sökbar genom [http://www.sa.dk/ao/ Arkiveronline.dk].


===Invandring/Utvandring===
===Invandring/Utvandring===
Rad 216: Rad 222:


===Dansk kolonialism===
===Dansk kolonialism===
Danmarks kolonialvälde inleddes med ''Danska Ostindiska Kompaniets'' handelsstation i indiska ''[[Trankebar]]'' 1620 och upphörde då ''Grönland'' fick "hjemmestyre" 1979. Någon gång mellan 1369 och 1409 förlorade Norge och Island kontakten med den nordiska kolonin på Grönland, med ursprung i vikingatidens expeditioner. Först 1721 inleddes den nya danska kolonisationen under ''Grønlandsk Kompagni''. År 1931 försökte Norge etablera en ny besittning i ''Österbygden'' på Grönland (av Norge kallat Eirik Raudes land efter vikingen Erik Röde, av Danmark kallat Kong Christian X:s land) och ockuperade området. Internationella domstolen i Haag dömde 1933 till Danmarks förmån. 1953 blev Grönland en likställd del av Danmark, men fullt självstyre väntade till 1979. År 1917 såldes ''[[Danska Västindien]]'' till USA, och ögruppen blev därmed ''Amerikanska Jungfruöarna''.
Danmarks kolonialvälde inleddes med ''Danska Ostindiska Kompaniets'' handelsstation i indiska ''[[Trankebar]]'' 1620 och upphörde då ''Grönland'' fick "hjemmestyre" 1979. Någon gång mellan 1369 och 1409 förlorade Norge och Island kontakten med den nordiska kolonin på Grönland, med ursprung i vikingatidens expeditioner. Först 1721 inleddes den nya danska [[kolonisation]]en under ''Grønlandsk Kompagni''. År 1931 försökte Norge etablera en ny besittning i ''Österbygden'' på Grönland (av Norge kallat Eirik Raudes land efter vikingen Erik Röde, av Danmark kallat Kong Christian X:s land) och ockuperade området. Internationella domstolen i Haag dömde 1933 till Danmarks förmån. 1953 blev Grönland en likställd del av Danmark, men fullt självstyre väntade till 1979. År 1917 såldes ''[[Danska Västindien]]'' till USA, och ögruppen blev därmed ''Amerikanska Jungfruöarna''.


Förutom de utomeuropeiska kolonierna, har Danmark i likhet med Sverige, haft ett antal besittningar i norra Europa. [[Färöarna]] och [[Grönland]] är idag inga kolonier eller besittningar, utan likställda och självstyrande delar av Danmark.
Förutom de utomeuropeiska kolonierna, har Danmark i likhet med Sverige, haft ett antal besittningar i norra Europa. [[Färöarna]] och [[Grönland]] är idag inga kolonier eller besittningar, utan likställda och självstyrande delar av Danmark.
Rad 301: Rad 307:
==Släktskapsrelationer på danska<ref>[http://www.dis-danmark.dk/sd/i_navne.asp Jeg - min halvfætters næstsøskendebarn.]</ref><ref>[http://www.dis-danmark.dk/forum/read.php?4,117248,117250 Slægtsskabsbetegnelse]</ref>==
==Släktskapsrelationer på danska<ref>[http://www.dis-danmark.dk/sd/i_navne.asp Jeg - min halvfætters næstsøskendebarn.]</ref><ref>[http://www.dis-danmark.dk/forum/read.php?4,117248,117250 Slægtsskabsbetegnelse]</ref>==
[[Fil:Kinshipdk.png]]
[[Fil:Kinshipdk.png]]
==Se även==
* [[Danska för släktforskare]] en ordlista med översättningar av nyckelord.


----
----
Rad 309: Rad 320:
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]]
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]]
[[Kategori:Släktforskning i Norden]]
[[Kategori:Släktforskning i Norden]]
[[Kategori:Invandringen till Sverige]]
emailconfirmed
5 921

redigeringar

Navigeringsmeny