2
redigeringar
Chile: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Administrativ indelning
Jojje (diskussion | bidrag) (länk) |
Macrodus (diskussion | bidrag) |
||
| (13 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 28: | Rad 28: | ||
Det är de lokala myndigheterna, i allmänhet kommunen ''(municipalidad)'' som för den civila folkbokföringen ''(oficina de registro civil)'' och ansvarar för arkiveringen av denna. En kopia på varje register skickas emellertid till det nationella civilarkivet ''(Archivo Generál del Registro Civil)'' i huvudstaden Santiago de Chile. Man måste dock veta i vilken kommun man ska leta efter för att återfinna personhandlingarna. | Det är de lokala myndigheterna, i allmänhet kommunen ''(municipalidad)'' som för den civila folkbokföringen ''(oficina de registro civil)'' och ansvarar för arkiveringen av denna. En kopia på varje register skickas emellertid till det nationella civilarkivet ''(Archivo Generál del Registro Civil)'' i huvudstaden Santiago de Chile. Man måste dock veta i vilken kommun man ska leta efter för att återfinna personhandlingarna. | ||
Adress: ''Archivo Generál del Registro Civil, Calle Huérfanos 1570, Santiago de Chile, Chile'' | Adress: ''[http://www.registrocivil.cl/ Archivo Generál del Registro Civil], Calle Huérfanos 1570, Santiago de Chile, Chile.'' | ||
De vanligaste uppgifterna man återfinner i den civila folkbokföringen är: | De vanligaste uppgifterna man återfinner i den civila folkbokföringen är: | ||
| Rad 47: | Rad 47: | ||
===Demografi och religioner=== | ===Demografi och religioner=== | ||
Invandringen till Chile dominerades helt av iberiska immigranter (främst ''spanjorer'', ''galicier'' och ''[[basker]]'') fram till 1800-talet. Då blandades befolkningen successivt ut, så att den inhemska befolkningen i stort raderades ut. Idag återstår cirka 600 000 ''[[mapuches]]'', som var den största infödda folkgruppen, och cirka 50 000 ''[[aymaras]]'' i norr. De övriga ursprungsfolken är i praktiken utraderade, med undantag av de på ''Påskön'' boende ''[[polynesierna]]'' ''("rapanuis")''. | Invandringen till Chile dominerades helt av iberiska immigranter (främst ''spanjorer'', ''galicier'' och ''[[basker]]'') fram till 1800-talet. Då blandades befolkningen successivt ut, så att den inhemska befolkningen i stort raderades ut. Idag återstår cirka 600 000 ''[[mapuches]]'', som var den största infödda folkgruppen, och cirka 50 000 ''[[aymaras]]'' i norr. De övriga ursprungsfolken är i praktiken utraderade, med undantag av de på ''Påskön'' boende ''[[polynesierna]]'' ''("rapanuis")''. Även en relativt liten del afrikanska [[Slaveri|slavar]] importerades under kolonialtiden, men slaveriet avskaffades delvis 1811 och helt 1823, varvid de återstående afrikanerna försvann in i den övriga befolkningen. | ||
Från 1800-talet och framåt har stora skaror ''tyskar'', ''britter'', ''fransmän'', ''schweizare'', ''polacker'', ''kroater'', ''greker'', ''italienare'', ''holländare'' och ''[[judar]]'' flyttat till Chile från Europa, och snart följde också en stor våg från ''Mellanöstern'', med ''[[palestinier]]'', ''libaneser'', ''[[armenier]]'' och ''[[syrier]]''. I Chile finns världens största '''''palestinska''''' befolkning utanför arabvärlden och Israel. Även en ordentlig portion med ''kineser'', ''japaner'' och ''koreaner'' lever i Chile. | Från 1800-talet och framåt har stora skaror ''tyskar'', ''britter'', ''fransmän'', ''schweizare'', ''polacker'', ''kroater'', ''greker'', ''italienare'', ''holländare'' och ''[[judar]]'' flyttat till Chile från Europa, och snart följde också en stor våg från ''Mellanöstern'', med ''[[palestinier]]'', ''libaneser'', ''[[armenier]]'' och ''[[syrier]]''. I Chile finns världens största '''''palestinska''''' befolkning utanför arabvärlden och Israel. Även en ordentlig portion med ''kineser'', ''japaner'' och ''koreaner'' lever i Chile. | ||
| Rad 56: | Rad 56: | ||
* 15,14% betraktar sig som [[evangelikal]]a, 1,06% som [[Jehovas vittnen]], 0,92% som [[mormoner]] och 0,13% som [[judar]]. | * 15,14% betraktar sig som [[evangelikal]]a, 1,06% som [[Jehovas vittnen]], 0,92% som [[mormoner]] och 0,13% som [[judar]]. | ||
* 8,3% betraktade sig som [[ateister]] eller [[agnostiker]] och 4,39% något annat. | * 8,3% betraktade sig som [[ateister]] eller [[agnostiker]] och 4,39% något annat. | ||
====Svenskar i Chile==== | |||
Två måsten för de som vill få en inblick i svensk närvaro i Chile är böckerna ''Svenskar i Latinamerika'' av Martin Rogberg<ref>Paulin, Axel: ''Svenska öden i Sydamerika'', Norstedts, Stockholm 1951.</ref> och ''Svenska öden i Sydamerika'' av Axel Paulin<ref>Rogberg, Martin: ''Svenskar i Latinamerika'', AB Lindqvists förlag, Örebro 1954. (Särtryck ur ''Vår svenska stam på utländsk mark. Svenska öden och insatser i främmande land'', AB Lindqvists förlag.</ref> | |||
===Aristokrati=== | ===Aristokrati=== | ||
Släkter som tillhört den styrande klassen i Chile - i allmänhet av spansk adlig härkomst - är betydligt lättare att följa bakåt i tiden. De finns ofta färdigutredda i [[genealogiska uppslagsverk]] som man återfinner i välbeställda bibliotek. Många släkter finns dessutom publicerade på webben, men tillförlitligheten i dessa dokument är dock inte hundraprocentig. | Släkter som tillhört den styrande klassen i Chile - i allmänhet av spansk adlig härkomst - är betydligt lättare att följa bakåt i tiden. De finns ofta färdigutredda i [[genealogiska uppslagsverk]] som man återfinner i välbeställda bibliotek. Många släkter finns dessutom publicerade på webben, men tillförlitligheten i dessa dokument är dock inte hundraprocentig. | ||
*Espejo, Juan Luis: [http:// | *Espejo, Juan Luis: [http://geneasud.blogspot.se/2017/01/descarga-gratuita-nobiliario-de-la.html Nobiliario de la antigua Capitanía General de Chile] <small>(länk till uppladdningsbar PDF-fil)</small>, Santiago, Chile 1917-1921. | ||
*Mujica de la Fuente, Juan: ''Lineajes españoles: nobleza colonial de Chile'', Santiago, Chile 1927. | *Mujica de la Fuente, Juan: ''Lineajes españoles: nobleza colonial de Chile'', Santiago, Chile 1927. | ||
| Rad 66: | Rad 69: | ||
===Namnbruk=== | ===Namnbruk=== | ||
Chile följer ett huvudsakligen spanskt traditionellt namnbruk, med ett eller flera förnamn (där namnkombinationer med José eller María, t.ex. María del Carmen ''(Vår fru Maria från berget Karmel)'' - en jungfruuppenbarelse - reduceras till ''Carmen'') kombineras med i regel två [[släktnamn]], varav det första i regel är faderns släktnamn, och det andra moderns. | Chile följer ett huvudsakligen spanskt traditionellt namnbruk, med ett eller flera förnamn (där namnkombinationer med José eller María, t.ex. María del Carmen ''(Vår fru Maria från berget Karmel)'' - en jungfruuppenbarelse - reduceras till ''Carmen'') kombineras med i regel två [[släktnamn]], varav det första i regel är faderns släktnamn, och det andra moderns. Förr var det vanligt att kvinnor ersatte moderns släktnamn med makens när de gifte sig, man la till ett "de" mellan släktnamnen. Detta bruk är ovanligt och ålderdomligt idag och de flesta kvinnor behåller sina namn när de gifter sig. | ||
I dagligt tal används normalt tilltalsnamn och efternamn - dvs faderns efternamn.<br/> | |||
:<big>En familj kan därför se ut på följande sätt:</big><br /> | :<big>En familj kan därför se ut på följande sätt:</big><br /> | ||
:Make: ''Ernesto Gustavo Rojas Altamirano'' <small>(formellt)</small> - ''Ernesto Rojas'' <small>(informellt)</small><br /> | :Make: ''Ernesto Gustavo Rojas Altamirano'' <small>(formellt)</small> - ''Ernesto Rojas'' <small>(informellt)</small><br /> | ||
:Maka: ''María Lucrezia García de Rojas'' <small>(formellt)</small> - ''Lucrezia | :Maka: ''María Lucrezia García de Rojas'' <small>(formellt och vanligt förr)</small> - ''María Lucrezia García Hernández'' <small>(formellt idag)</small> - ''María García'' <small>(informellt)</small><br /> | ||
:Barn: ''María Inéz Rojas García'' <small>(formellt)</small> - ''María Rojas'' <small>(informellt)</small><br /> | :Barn: ''María Inéz Rojas García'' <small>(formellt)</small> - ''María Rojas'' <small>(informellt)</small><br /> | ||
:Barn: ''Gastón Gustavo Rojas García'' <small>(formellt)</small> - ''Gastón Rojas'' <small>(informellt)</small> | :Barn: ''Gastón Gustavo Rojas García'' <small>(formellt)</small> - ''Gastón Rojas'' <small>(informellt)</small> | ||
| Rad 90: | Rad 96: | ||
== Administrativ indelning == | == Administrativ indelning == | ||
Chile har haft många administrativa indelningar, flera under kolonial tid och många efter självständigheten. | |||
1786, delades landet in i ''Intendencia de Santiago'' och ''Intendencia de Concepción'' , 1811 bildades en ny region ''Intendencia de Coquimbo''. | |||
Man behöll den koloniala indelningen ett par år efter Chiles självständighet 1818. | |||
1826, indelades landet i 8 provinser: Coquimbo, Aconcagua, Santiago, Colchagua, Maule, Concepción, Valdivia y Chiloé. | |||
Grundlagen från 1833 delade landet i provinser (provincias), som vidare uppdelades i departement (departamento), subdelegation (subdelegacion) och distrikt (distrito). Fler provinser bildades med åren: Talca (1833), Chiloé (1834), Valparaíso (1842), Ñuble (1848), Llanquihue (1861), Curicó (1865), Linares (1873), Biobío (1875), O'Higgins (1883) | |||
I samband med Stillahavskriget 1879 till 1884 mellan Chile, Peru och Bolivia erövrade Chile nya territorier. Därför bildades eller ombildades nya provinser, Atacama (1843), Tacna (1884), Tarapacá (1884) och Antofagasta (1888). | |||
I södra Chile fördes krig mot mapucheindianerna som trängdes undan och istället koloniserades deras gamla marker av tyska immigranter. Fler provinser bildades Malleco (1887), Cautín (1887). | |||
Chile var fram till 2006 indelat i 13 regioner, då två nya regioner tillkom Los Ríos i södra Chile (region XIV), och Arica y Parinacota i norra Chile (region XV) (numreringen hoppade över region XIII). Varje region har som högste statlige ämbetsman en ''intendent'' utnämnd av republikens president. Varje region är indelade i ''provinser'' (53 st), som i sin tur är indelade i ''kommuner'' (ca 350). Provinserna står under en ''guvernör'' utnämnd av presidenten, kommunerna under en ''borgmästare'' vald av kommuninvånarna. | Chile var från 1976 fram till 2006 indelat i 13 regioner, då två nya regioner tillkom Los Ríos i södra Chile (region XIV), och Arica y Parinacota i norra Chile (region XV) (numreringen hoppade över region XIII). Varje region har som högste statlige ämbetsman en ''intendent'' utnämnd av republikens president. Varje region är indelade i ''provinser'' (53 st), som i sin tur är indelade i ''kommuner'' (ca 350). Provinserna står under en ''guvernör'' utnämnd av presidenten, kommunerna under en ''borgmästare'' (alcalde) vald av kommuninvånarna. | ||
{| {{tablabonita}} width=90% | {| {{tablabonita}} width=90% | ||
| Rad 132: | Rad 150: | ||
===Arkiv=== | ===Arkiv=== | ||
:* | :* [http://www.dibam.cl/archivo_nacional/ Chiles riksarkiv ''(Archivo Nacional)''] | ||
===Andra institutioner=== | ===Andra institutioner=== | ||
:* Nationella Civilregistret i Chile - Folkbokföringen ''(Registro Civil de Chile)'': [http://www. | :* [http://www.registrocivil.cl/ Nationella Civilregistret i Chile - Folkbokföringen ''(Registro Civil de Chile)''] | ||
:* [http://www.dibam.cl/biblioteca_nacional/ Nationalbiblioteket i Chile ''(Biblioteca Nacional de Chile)''] | |||
===Föreningar och andra organisationers hemsidor=== | ===Föreningar och andra organisationers hemsidor=== | ||
* [http://www.genealogia.cl/directorioymiembros.htm Instituto Chileno de Investigaciones Genealógicas] | |||
===E-postlistor - Internetforum - Länksidor=== | ===E-postlistor - Internetforum - Länksidor=== | ||
| Rad 150: | Rad 169: | ||
:* Mauricio Pilleus Bibliografía Genealógica Chilena ''(litteraturlista - genealogi)'': [http://www.genealog.cl/LibrosGenealogiaChilena.html] | :* Mauricio Pilleus Bibliografía Genealógica Chilena ''(litteraturlista - genealogi)'': [http://www.genealog.cl/LibrosGenealogiaChilena.html] | ||
:* Mauricio Pilleus Diccionario Genealógico ''(ordbok för släktforskare)'': [http://www.genealog.cl/Chile/diccionario/] | :* Mauricio Pilleus Diccionario Genealógico ''(ordbok för släktforskare)'': [http://www.genealog.cl/Chile/diccionario/] | ||
==Se även== | |||
* [[Spanskamerikansk Släktforskning - Genealogía Hispanoamericana]] | |||
* [[Basker]] | |||
* [[Kreoler (criollos)]] | |||
* [[Hidalgos]] | |||
* [[Spanska för släktforskare]] | |||
* [[Vatikanens hemliga arkiv]] | |||
* [[Den spanska kolonisationen av Amerika]] | |||
* [[Argentina]] | |||
* [[Uruguay]] | |||
----------- | |||
<references/> | |||
[[Kategori:Länder]] | [[Kategori:Länder]] | ||
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]] | [[Kategori:Släktforskning i andra länder]] | ||
[[Kategori:Invandringen till Sverige]] | |||