Bystämma: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
55 byte lades till ,  17 augusti 2020 kl. 12.17
Ingen redigeringssammanfattning
 
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 9: Rad 9:
==Historik==
==Historik==


Bystämman styrde byn efter sedvanerätt, ofta kodifierad i en särskild nedskriven byordning, en av [[häradsrätt]]en stadfäst stadga om gemensamma angelägenheter. En av [[Kungl. Maj:t]] 1742 utfärdad s.k. mönsterbyordning byggde på ännu äldre traditioner. Mönsterbyordningens tillkomst kan ses som ett uttryck för tidens ekonomiska tänkande. Under hattarnas regering blev så inställningen till jordbruk allt mer positiv och man försökte genom en rad förordningar styra och utveckla landets ekonomiska liv.
Bystämman styrde byn efter sedvanerätt, ofta kodifierad i en särskild nedskriven byordning, en av [[häradsrätt]]en stadfäst stadga om gemensamma angelägenheter. En av [[Kunglig Majestäts kansli|Kungl.Maj:t]] 1742 utfärdad s.k. mönsterbyordning byggde på ännu äldre traditioner. Mönsterbyordningens tillkomst kan ses som ett uttryck för tidens ekonomiska tänkande. Under hattarnas regering blev så inställningen till jordbruk allt mer positiv och man försökte genom en rad förordningar styra och utveckla landets ekonomiska liv.


Då hade byastämman till uppgift att handlägga och föranstalta nästan allt som rörde byns gemensamma angelägenheter. En byordning innehöll främst regler om boskap och hägnad (av central betydelse före laga skifte på 1800-talet). Även nyttjandet av gemensam egendom (kvarnar, sandtag, torvtäkter, vägar, fiskevatten) reglerades i byordningarna, liksom ofta också brandskydd, fattigfrågor, förhållandet mellan besuttna och obesuttna och t.o.m. vissa moraliska frågor. Bystämman kunde ta ut böter för brott mot byordningen. Ibland skötte byn ärenden som vanligen låg inom sockenstämmans domvärjo.
Då hade byastämman till uppgift att handlägga och föranstalta nästan allt som rörde byns gemensamma angelägenheter. En byordning innehöll främst regler om boskap och hägnad (av central betydelse före laga skifte på 1800-talet). Även nyttjandet av gemensam egendom (kvarnar, sandtag, torvtäkter, vägar, fiskevatten) reglerades i byordningarna, liksom ofta också brandskydd, fattigfrågor, förhållandet mellan besuttna och obesuttna och t.o.m. vissa moraliska frågor. Bystämman kunde ta ut böter för brott mot byordningen. Ibland skötte byn ärenden som vanligen låg inom sockenstämmans domvärjo.
Rad 16: Rad 16:


==Släktforskning==
==Släktforskning==
För släktforskare kan det vara fruktsamt att försöka hitta bystämmoprotokollen för en by som rör ens anfäder. Dessa är ofta mycket mer personligt skrivna och kan ge en detaljerad beskrivning av byinvånarna. Där framgår ofta vilka som var slarviga, eller kanske benägna att fuska eller bryta mot byreglerna, osv. Man får ofta också en känsla för vad som ansågs vara av värde, eller vad som ansågs som störande. Bystämmoprotokoll återfinns ofta hos den existerande byamannen (byfogden), eller den som förvarar bykistan. Ibland har man samlat dylika dokument i något litet arkiv i bystugan eller hembygdsgården.
För släktforskare kan det vara fruktsamt att försöka hitta bystämmoprotokollen för en by som rör ens anfäder. Dessa är ofta mycket mer personligt skrivna och kan ge en detaljerad beskrivning av byinvånarna. Där framgår ofta vilka som var slarviga, eller kanske benägna att fuska eller bryta mot byreglerna, osv. Man får ofta också en känsla för vad som ansågs vara av värde, eller vad som ansågs som störande. Bystämmoprotokoll återfinns ofta hos den existerande byamannen (byfogden), eller den som förvarar bykistan. Ibland har man samlat dylika dokument i något litet [[arkiv]] i [[bystuga]]n, [[bygdegård]]en eller [[hembygdsgård]]en.


==Se även:==
==Se även:==
emailconfirmed
5 921

redigeringar

Navigeringsmeny