emailconfirmed
5 921
redigeringar
By: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:By.jpg|400px|right|Kungshamn är en svensk by]] | [[Fil:By.jpg|400px|right|Kungshamn är en svensk by]] | ||
'''By''' (fornsvenska '''byr''', '''by''', av '''boa''', '''bo''') kan på svenska dels beteckna en avgränsad grupp sammanhängande hustomter ute på landet, dels vara en vidare, mer juridisk beteckning för en samling gårdar som är eller har varit en samfällighet för gemensamt ägande och brukande av viss mark eller skog – så kallad allmänning. Denna beteckning stämmer fortfarande delvis för [[ | '''By''' (fornsvenska '''byr''', '''by''', av '''boa''', '''bo''') kan på svenska dels beteckna en avgränsad grupp sammanhängande hustomter ute på landet, dels vara en vidare, mer juridisk beteckning för en samling gårdar som är eller har varit en samfällighet för gemensamt ägande och brukande av viss mark eller skog – så kallad allmänning. Denna beteckning stämmer fortfarande delvis för [[Samer|samebyar]]. | ||
Länge fanns det i Norden ingen väsentlig skillnad mellan tätort och landsbygd, så ordet "by" användes om alla samhällsformer. Detta är fortfarande fallet i danskan och norskan, medan man i svenskan under medeltiden började använda ordet [[stad]] som beteckning för större samhällen, och by om mindre ort. | Länge fanns det i Norden ingen väsentlig skillnad mellan tätort och landsbygd, så ordet "by" användes om alla samhällsformer. Detta är fortfarande fallet i danskan och norskan, medan man i svenskan under medeltiden började använda ordet [[stad]] som beteckning för större samhällen, och by om mindre ort. | ||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
Såväl byn som den jord som tillhörde byn, kallades förr även "bolstad" (av bol, gård). | Såväl byn som den jord som tillhörde byn, kallades förr även "bolstad" (av bol, gård). | ||
I modern svensk statistik har ordet "by" ingen officiell ställning. Statistiska centralbyrån klassificerar samhällen med 50–199 bofasta invånare som "småorter", men för samhällen med färre än 50 bofasta invånare finns ingen officiell beteckning i SCB:s statistik. De gamla bynamnen finns emellertid på kartor och i lantmäteriets ortnamnsdatabas, där de betecknas med namntypen bebyggelse, vilket även kan beteckna enstaka fastighet. | I modern svensk statistik har ordet "by" ingen officiell ställning. Statistiska centralbyrån klassificerar samhällen med 50–199 bofasta invånare som "småorter", men för samhällen med färre än 50 bofasta invånare finns ingen officiell beteckning i SCB:s statistik. De gamla bynamnen finns emellertid på kartor och i lantmäteriets ortnamnsdatabas, där de betecknas med namntypen bebyggelse, vilket även kan beteckna enstaka fastighet. "Tätorter" kallas orter där fler än 200 invånare bor med högst 200 meters avstånd från varandra, och har ingen gräns uppåt. I det begreppet ingår benämningar som by, municipalsamhälle, köping, samt stad. På landsbygden ersätter begreppet "by" ordet "stadsdel" helt logiskt. | ||
Byns namn eller ortnamnsefterled, berättar ofta om dess ålder och historia. Inom ortnamnsforskningen försöker man fastställa ursprunget och betydelsen i byars namn, vilket sedan kan användas i historisk, kulturhistorisk, agrarhistorisk och arkeologisk forskning. | Byns namn eller ortnamnsefterled, berättar ofta om dess ålder och historia. Inom ortnamnsforskningen försöker man fastställa ursprunget och betydelsen i byars namn, vilket sedan kan användas i historisk, kulturhistorisk, agrarhistorisk och arkeologisk forskning. | ||