emailconfirmed
5 921
redigeringar
Bure-genealogin – tillkomst och tillförlitlighet: Skillnad mellan sidversioner
Bure-genealogin – tillkomst och tillförlitlighet (visa wikitext)
Versionen från 24 april 2014 kl. 08.19
, 24 april 2014 kl. 08.19ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
'''Få svenska släktutredningar har fått så mycket uppmärksamhet som Bure-genealogin, som sammanställdes av Johan Bure (1568-1652) omkring 1600-1612 och där säkert hundratusentals nu levande svenskar kan finna en del av sina förfäder. Denna säregna och detaljerade släktutredning leder i sin mest utbroderade version tillbaka till en viss Tord i Byr, som ska ha levat på 900-talet. De två mest välkända och prominenta medlemmarna av släkten är dock Fale hin gamle och Fale hin unge, som ska ha spelat en avgörande roll i svensk politik på 1100- och 1200-talen. Men, som Urban Sikeborg visar: det finns ingen anledning att tro att någon av dessa personer verkligen tillhört släkten.''' | '''Få svenska släktutredningar har fått så mycket uppmärksamhet som Bure-genealogin, som sammanställdes av Johan Bure (1568-1652) omkring 1600-1612 och där säkert hundratusentals nu levande svenskar kan finna en del av sina förfäder. Denna säregna och detaljerade släktutredning leder i sin mest utbroderade version tillbaka till en viss Tord i Byr, som ska ha levat på 900-talet. De två mest välkända och prominenta medlemmarna av släkten är dock Fale hin gamle och Fale hin unge, som ska ha spelat en avgörande roll i svensk politik på 1100- och 1200-talen. Men, som Urban Sikeborg visar: det finns ingen anledning att tro att någon av dessa personer verkligen tillhört släkten.''' | ||
Johan Bure [JB] var ett barn av sin tid. Den historiska metodik han använde sig av för att införliva Fale hin unge i Buregenealogien hade auktoriserats av Johannes Magnus, vars märkliga verk om Sveriges historia – i vilket han bland annat leder svearnas och götarnas kungalängd ända tillbaka till Magog, sonson till den bibliske Noa – ännu på JB:s tid kunde ses som ett föredömligt exempel på historieskrivning. Med en sådan metodik, där romantiska spekulationer spelade en viktig roll, kunde JB i runstensgestalter igenkänna anfäder och utifrån ortnamn återskapa släktens historia. Denna okritiska hållning speglas öppet i den fantasifulla inledningen till släktboken. Själva genealogien karakteriseras emellertid av en förvånansvärt kritisk och försiktig hållning. JB:s anförvanter, vare de tjänstehjon, bönder eller biskopar, antecknas samvetsgrant, för att inte säga kärleksfullt i släktboken, och stor möda görs för att samla in så många uppgifter som möjligt om släktingar spridda runt om i riket. Vid upprättandet av släktöversikterna har JB:s roll uppenbarligen varit den omsorgsfulle nedtecknarens och sammanställarens, till skillnad från den inledande redogörelsen, där han uppträder som självständig och självsvåldig författare. | [[Johan Bure]] [JB] var ett barn av sin tid. Den historiska metodik han använde sig av för att införliva Fale hin unge i Buregenealogien hade auktoriserats av Johannes Magnus, vars märkliga verk om Sveriges historia – i vilket han bland annat leder svearnas och götarnas kungalängd ända tillbaka till Magog, sonson till den bibliske Noa – ännu på JB:s tid kunde ses som ett föredömligt exempel på historieskrivning. Med en sådan metodik, där romantiska spekulationer spelade en viktig roll, kunde JB i runstensgestalter igenkänna anfäder och utifrån ortnamn återskapa släktens historia. Denna okritiska hållning speglas öppet i den fantasifulla inledningen till släktboken. Själva genealogien karakteriseras emellertid av en förvånansvärt kritisk och försiktig hållning. JB:s anförvanter, vare de tjänstehjon, bönder eller biskopar, antecknas samvetsgrant, för att inte säga kärleksfullt i släktboken, och stor möda görs för att samla in så många uppgifter som möjligt om släktingar spridda runt om i riket. Vid upprättandet av släktöversikterna har JB:s roll uppenbarligen varit den omsorgsfulle nedtecknarens och sammanställarens, till skillnad från den inledande redogörelsen, där han uppträder som självständig och självsvåldig författare. | ||
Buregenealogien upptar norrländsk allmoge och prästerskap (däribland tre ärkebiskopar med Burehärstamning) i en omfattning utan samtida motstycke i Sverige. Detta gör JB:s släktbok till ett unikt genealogiskt verk av näst intill episk bredd i en tid helt dominerad av furstliga och adliga genealogier. Eftersom den så kallade Bureätten har blivit ett begrepp som få bland svenska släktforskare, kunde man förledas att tro, att just de framträdande allmogegenealogierna skulle stå i fokus när Buregenealogien diskuteras. Ändock är det fortfarande de äldsta leden och dess legendariska material som drar till sig de flestas intresse, trots att det vid det här laget borde stå klart för envar att släktforskare där har mycket, mycket lite att hämta. | Buregenealogien upptar norrländsk allmoge och prästerskap (däribland tre ärkebiskopar med Burehärstamning) i en omfattning utan samtida motstycke i Sverige. Detta gör JB:s släktbok till ett unikt genealogiskt verk av näst intill episk bredd i en tid helt dominerad av furstliga och adliga genealogier. Eftersom den så kallade Bureätten har blivit ett begrepp som få bland svenska släktforskare, kunde man förledas att tro, att just de framträdande allmogegenealogierna skulle stå i fokus när Buregenealogien diskuteras. Ändock är det fortfarande de äldsta leden och dess legendariska material som drar till sig de flestas intresse, trots att det vid det här laget borde stå klart för envar att släktforskare där har mycket, mycket lite att hämta. | ||